måndag 31 december 2018

Läsåret 2018

Jag tror jag har sagt det förr men jag nämner det igen. Detta år förlorade jag mig själv i min ungdomsfandom. Jag hittade tillbaka till Star Wars med allt det innebar. Det är mycket annat som läses och då bland annat fanfiction. Jag har läst men inte skönlitteratur. Att leva i Star Wars är pest och sötma samtidigt. Det är en av de fandoms med mest aggressiva fans och det ska jag säga att inte mycket har ändrats sedan 1980-talet. Samtidigt finns det en sådan bra och stark kvinnlig fanbase som jag älskar och som var mycket mer osynlig för 30 år sedan. Konstigt det där.

Vad blev det läst då? Jag klarade av min egen kaosutmaning. 25 böcker av 35 lästa och det är klart godkänt. Sedan tänkte jag läsa 100 böcker men det blev 60. Konstigt nog jag har i fanfictionvärlden läst en sisådär 2 miljoner ord på engelska så, jo, läst har jag gjort.

Bäst har nog omläsningen av Harry Potter varit. Mr. Fry är en underbar uppläsare och får en verkligen att njuta av det engelska språket. Så, kanske en ska lyssna om igen om några år. Det intressantaste har nog varit att läsa om Hamiltonböckerna. Det har gått några år och det märks men fortfarande är det ganska så mycket som berättas om den tid i vilken böckerna är skrivna. Zelda har jag läst om och det är också ganska så roligt.

Så året har varit bra. Det har varit ett bra filmår också och jag har sett mycket film på bio. Bäst var kanske ändå alla actionfilmer som gett lite avkoppling i vardagen. Ibland behövs det. Min lilla biograf är kanon och jag gillar att gå dit. All film har inte varit bra men det mesta har det. Teater har det inte blivit men kanske nästa år. Gott Nytt År!

Gott nytt år



Hoppas på ett bra 2019. Jag ska studera lite vår så kanske blir det annorlunda med vad jag läser. Just nu ska jag läsa mig igenom böcker om Utöya. Det är mina elever som drömmer om att studera detta i historien och själv tänkte jag läsa lite annat. Vi får se vad det blir. Ha en trevlig nyårsafton. Jag ska äta egengjord blåbärsglass och trattkantarellsoppa med mycket mera. Först ska farfar få smörgåstårta.

söndag 30 december 2018

Kaosutmaningen 2018

Jaha, året är nästan slut. Hur har det gått för alla som varit med i utmaningen? Själv har jag haft lite svårt att läsa i år. Nej, det är inte sant. Jag har läst men inte böcker i vanlig bemärkelse. Däremot har jag lyckats klura ut 25 böcker i utmaningen och därför är den avslutad och klar. Som alltid läser jag väl vidare. Hoppas att någon tar vid för det är alltid kul att klura. Hoppas det gick bra för er andra. Jag är rätt nyfiken hur det gick.

Skicka en länk i kommentarsfältet om ni vill dela med er.

lördag 29 december 2018

Strandcafeet av Lucy Diamond




När Evies moster dör ganska hastigt blir Evie ägare till strandcaféet. Det ligger Cornwall och mycket fint vid stranden i en mycket liten by. Först är hon ganska så motstridig. Lämna Oxford och pojkvännen och Saul, pojkvännens lille son som hon älskar så mycket. Men caféet går inte bra och det är strul. Det hela slutar med att pojkvännen gör slut och Evie bosätter sig i mosterns lägenhet och tar hand om caféet. Det är allt annat än lätt. Mest för att många är ganska skeptiska och personalen är rent utsagt dåliga. Med tiden tar det sig och Evie anställer en ny kock. Ed heter han och är helt fantastisk, och två nya servitriser och en bagare som faktiskt kan göra goda saker.

Jag måste säga att jag både tycker om och inte tycker om den här boken. Den är avkopplande och trevlig. Jag behöver inte tänka så mycket och maten låter gott. Undrar om det är en poäng med att det lagas så mycket mat i feel good-romaner. För att mat är tröst och känsla. Eller så är det bara lätt att skriva om. Lucy Dillon älskar ju hundar så varför inte variera sig. Jag skulle lätt köra på bibliotek. Det eller kanske en bokhandel. Böcker i alla fall känns som en schysst miljö.

Personporträtten är ganska så typiska. De har funnits i de flesta romaner sedan urminnestider men alla är inte smickrande. Jag har lite svårt för Evies karaktär. De flesta gånger är det helt okej men ibland går jag igång. Som storasyster blir jag trött på att vi allt framställs som så ordningsamma och duktiga. Ibland vill vi kanske vara vilda vi med. Evie är den vilda lilla systern som får göra som hon vill även om hon lider av det. Skriv tvärtemot då, kanske kunde det vara en nyhet.

Årets sista bok var i alla fall trevlig och underbart avkopplande. Jag rekommenderar den till de flesta som vill läsa något lättsamt och lite trevligt.

Atomic Blonde



Charlize Theron är så jäkla cool. Det är något med den långa sydafrikanskan som gör att det mesta som sker på film med henne är coolt. Hon spelar i en otroligt bra film som heter North Country, som handlar om en kvinna som kämpar mot sexuella trakasserier i en gruvindustri, eller Monster, där hon spelar en kvinnlig seriemördare. Så, kan detta vara något annat än bra?

Nej, det kan inte det. Den här filmen är baserad på en grafisk roman med samma namn. Det utspelar sig i Berlin precis när muren faller. En brittisk underrättelseagent hittas mördad och Lorraine skickas dit för att se vad som hänt. Nu börjar en katt- och råttalek med de närvarande underrättelseorganisationerna. Vem som lurar vem är verkligen frågan.

Filmen är en actionfilm med allt som hör till. Coola kommentarer, coola scener och hårda individer. Det röks och dricks otroligt mycket men det får en nog leva med. Tiden var sådan och det fanns inte så mycket droger i Berlin som idag. Vodka däremot var en ganska vanlig dryck. Det är ganska stiliserat men samtidigt känns 80-talet. Filmen är välgjord och det är huvudsaken. En stund underhållning. Vad mer kan en begära?

fredag 28 december 2018

11 nätter före jul av Anna Fredriksson



Det finns alltid ett visst konstigt vemod i Anna Fredrikssons böcker. Varför vet jag inte men det känns alltid så. Kanske är det den svenska folksjälen fångad i hennes böcker. Jag tycker i alla fall om det men mitt största är att få pratar med varandra. Eller om de pratar så inte om rätt saker. Eller vad jag nu ska säga. Det är väl en del i konceptet. Jag vet inte riktigt om hennes böcker är feelgood. En del säger så men jag tänker mer vemod i rätt tappning. Ungefär som att det alltid finns ett stråk av vemod i ABBA:s låtar.

Erika och David har varit gifta länge. De har nog tröttnat lite på varandra. Erika tycker att David bara bryr sig om jobbet och till viss del är det sant. Han har fått ett nytt jobb och det behövs lite arbete för att bevisa att han är bra. Erika blir så trött att hon loggar in på en relationssajt och spyr ur sig allt om sin man. David söker runt på siten för research till sin artikel. När han ser sin frus inlägg blir han mörkrädd. Han trodde allt var bra. Därför börjar han prata med Erika som Rudolf och Erika, ja, hon blir lite förtjust i den smarte mannen som pratar med henne. Samtidigt som hon stör sig på allt hennes man gör.

Det är en lång radda händelser som följer på varandra och det är välskrivet. Erika stör jag mig på rätt ordentligt. Hon påminner om alla mina kompisar, ni vet vilka ni är, som går upp i barnen och kan inte förstå hur maken inte gör det. Maken gör ofta det men inte på samma sätt och det gills det inte. Jag har inte barn men kan bli så trött ibland. Inte behöver barn att deras föräldrar går på alla luciatåg eller allt annat som görs i skolan. Mina gjorde inte det och jag blev folk. Man behöver inte älska sina barns uppträdanden bara för att det är ens barn. Det gjorde inte mina föräldrar alla gånger. Även här blir jag trött. Erika är den bättre föräldern och David, tja, är inte riktigt okej i hennes värld. Boken är bra och fungerar som julbok men tänk på att Fredriksson är en författare som kräver sin läsare. Det är inte alltid en håller med henne nämligen.

torsdag 27 december 2018

Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo

Jag har läst en hel del ungdomsböcker på sistone. Mest för att få igång den delen av läsningen och för att få mig att läsa böcker. Alltså, jag läser men inte böcker just nu. Två författare jag läser ganska mycket av är Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck. Jag har nästan läst allt de har skrivit för unga vuxna. I alla fall har jag läst så här många av deras böcker. Det är bara Djupa Ro kvar nu. De lär ju skriva fler böcker men till dagens datum är det denna lista som gäller.

Lisa Bjärbo

Det är så logiskt alla fattar utom du
Allt jag säger är sant
Djupa ro
Inuti huvudet är jag kul

Johanna Lindbäck

En liten chock
Min typ brorsa
Tänk om det där är jag
Saker som aldrig händer
Välkommen hem
Som om jag frågat
Lite ihop
Kanske ihop
Jan Svensson
Karta för förälskade & andra vilsna

Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo

Vi måste sluta ses på det här sättet

onsdag 26 december 2018

Den blida av Fjodor Dostojevskij



En pantlånare, tror jag att han är, bestämmer sig för att gifta sig med en mycket yngre kvinna. Detta för att han behöver gifta sig men han har inte den ställning han anser sig behöva. Den yngre kvinnan är fattig men stolt och försöker få erkännande och kärlek i sitt äktenskap men respekterar inte sin man. Det får konsekvenser för dem båda.

I sann anda låter Dostojevskij först måla upp en bild av en man med en viss agenda. Flickan är också en ung dam med bestämda åsikter och i slutänden kan bara en få som den vill. Det är spännande hur ingen av karaktärerna är speciellt lätta att tycka om. De har sina brister som skaver vid läsningen. Det är kanske som sig bör men jag skulle önska att författare på 1800-talet hade skrivit kvinnor lite annorlunda. Fast detta är ändå bra.


tisdag 25 december 2018

Robin Hood



Jag såg så mycket framemot denna film. Någonstans är ändå Robin Hood en symbol för frihet och uppror samt även något som ger hopp. Den här filmen är som vilken actionfilm som helst som kommit ut de senaste åren i MCU eller DCU. Hjälten är hjältemodig och dödar skurkar på löpande band. Det tynger honom inte utan några torra skämt dras och sedan går en vidare. Alltså, nej. Skurkar, trots att de är ansiktslösa, ska inte bara dö i mängder bara för att. Inte heller ska man visa att det inte påverkar en. Åhh, vad tragiskt för en av mina favoritkaraktärer.

Filmen är blandning av modernt och medeltid. De låter kvinnor gå utan huvudduk. Det finns ett starkt hat mot muslimer och elak snubbar är elaka. Den som gör bäst ifrån sig i denna film är Ben Mendelsohn som är sheriffen av Nottingham. Det måste vara lätt att vara skurk när resten är så dåligt skrivna. Då är det bara att spela över. Låter jag hård? Nja, alltså detta var verkligen inte en höjdare. Se om Disneys tecknade version eller någon med Errol Flynn. Så här modern behöver inte Robin Hood vara.

måndag 24 december 2018

On the Twelfth Day of Christmas



När Mitch och Maggie går på college så tillbringar de tid med varandra på skolans radiostation. Vid jul skjutsar Mitch hem Maggie och då trafiken är hemsk blir det en rolig eftermiddag i julens tecken. Maggie är väldigt förälskad i Mitch men han kommer aldrig tillbaka till college. Åren går och Maggie jobbar nu i Harrison, Illinois, som reporter på den lokala tidningen. Den ska köpas upp av en stor koncern och nu ska de visa sig på styva linan för att kunna behålla sitt jobb. Mitch har flyttat till staden från LA. Han är radio-DJ och Maggie blir lite ledsen att han inte längre gillar julen. Hon bestämmer sig för att bli hans hemliga tomte. Ett paket om dagen i tolv dagar ska han få med uppgifter eller saker som påminner om jul. 

En plan så god som någon. Mitchs chef tänker upp en plan och snart ska paketen användas som PR. Så den lilla lokaltidningen ska skriva om detta. Deras bästa reporter på området är ju Maggie så både Maggie och Mitch får än en gång umgås och göra julaktiviteter. Nu är ju Mitch ungkarl och blir ganska så eftertraktad och det finns fler kvinnor i staden som ljuger rätt bra om att vara den hemliga tomten.

Det är en ganska fin och rätt så typisk julfilm. Jag gillar att det är över längre tid som filmen utspelar sig och att de känns så naturliga. Ja, den slutar lyckligt och gulligt vilket är poängen. Det är trevligt att umgås med dessa rara människor. Den finns både här och där tydligen.

God Jul!!


söndag 23 december 2018

A Christmas kiss



Wendy drömde om att bli skådespelare men valde istället att vara assistent åt en inredningsdesigner. Hennes chef Priscilla bor i en mycket fin lägenhet och förväntar sig att Wendy kollar till den då och då. Det är så det händer sig en kväll när Wendy är uppklädd,som karamellféen från Nötknäpparen,  som hon hamnar i samma hiss som en okänd man. Hissen stannar och de kysser varandra. Sedan försvinner de båda i folkvimlet och nästa gång som de träffas är det hemma hos Priscilla. Mannen i hissen är hennes pojkvän och känner inte igen Wendy. Hans önskan är att Priscilla ska anordna en julfest för hans välgörenhetsorganisation. Det är inte bara en sak som är komplicerad i det arbetet.

Som alltid när jag skriver om julfilmer är det svårt att kommentera handlingen för mycket. Jag gillar den här filmen för den är gullig men också ganska välspelad. Skådespelarna är duktiga och manus känns som en typisk romantisk komedi. Den är lagom julig och det känns bra. En gullig film som de flesta kan se.

lördag 22 december 2018

Maggie's Christmas Miracle



Maggie träffade en rar kille en jul när hon var tretton. De skulle träffas nästa dag men hennes pappa drog på julafton och det blev inte av. Sedan gick åren och hon gifte sig. Hennes man lämnade henne och sonen veckan innan jul och Maggie är väl ingen julmänniska. Hon firar mest jul för Jordans skull. Hennes mamma kommer på besök som alltid och så här strax före jul visar det sig att Jordan inte riktigt hänger med i skolan. Genom detta kommer Jordan och Maggie i kontakt med Casey. Han har varit lärare men driver nu ett café med ett popup-jultema. Så via Casey kommer Maggie i kontakt med julen igen och Jordan som älskar jul är också nöjd.

Nu är detta en ganska gullig liten film så jag tänker inte berätta mer. Den håller sig till mysig julfilm och jag rekommenderar den för de flesta. Den är inte provokativ eller något. Däremot känner jag mig glad när jag ser den och det är en underbar känsla så här års. Speciellt som jag känner mig lite tröttare än vanligt. Så den här finns på viaplay och är en och en halvtimma ren avkoppling.

fredag 21 december 2018

Helgfrågan v.51


Som Mia säger på måndag är det julafton. Vilken härlig tanke. En dag då en kan äta och faktiskt inte behöva göra något. Eller jo, det behöver en väl men inte i arbetsmening och det som behövs är oftast i samband med traditioner. Det är den enda storhelg när jag inte lagar mat åt släkten. Annars är det mitt jobb så för mig är det extra ledigt. Lite disk blir det men annars inget mer. Veckans helg- och bonusfråga kommer här:


Har du köpt några hårda paket till någon? Alltså böcker.
Bonusfråga: Hur firar du jul i år?

Ja, till mamma och min syster samt mitt kusinbarn. Mamma tre böcker i en serie hon läser. Syrran får en Jane Austen som hon inte har. Ett otroligt fint omslag. Det är Sense and Sensibility. Kusinbarnet får två böcker om dinosaurier.

Bildresultat för jane austen books     Sigges dinosaurier  Den flygande kaninen hjälper en dinosaurie (inbunden)

Jag firar med släkt och familj. Släkten på julafton och bara närmaste familjen på juldagen. Annandagen spenderas på egen hand. God Jul!

The Christmas Chronicles



Det är den första julen utan pappa. Pappa som omkommit på jobbet och Teddy och Katie tycker att julen är svår. Mamma jobbar mycket så de får ta hand om varandra. Genom en olyckshändelse visar det sig att jultomten landar i deras hem. De smyger sig ombord på hans släde och orsaker en olycka. Tomtens säck och renar försvinner och nu ska denna udda trio leta reda på allt. Det skulle fungera bättre om tomtens mössa fanns kvar men den är också borta med all magi.

Det är en ganska charmig julfilm för familjer. Den finns nog inte med svenskt tal men för de som kan läsa är det inga problem. Jag skulle inte säga att jag förvånas över hur mycket som ibland slängs ihop i en film. Lite våld, lite komik, lite sorg, lite klanteri och så finns en film. Det här är en stunds förströelse som ingen kommer att minnas speciellt länge. Kul med fru tomte.

torsdag 20 december 2018

A Christmas Prince - The royal wedding



Detta är uppföljaren till A Christmas Prince. Amber och Richard ska gifta sig på julafton och Amber kommer till Aldovia med sin far för att förbereda inför bröllopet. Det är inte så lätt som hon tror. Många traditioner ska uppfyllas och det är stora förväntningar på den nya drottningen. Det är inte lätt att vara kung heller. Landet är i ekonomisk kris och ingen vet varför.

Det är en gullig uppföljare men du behöver inte vara ett geni för att räkna ut hur det slutar. Som en fin romantisk, gullig, familje- och julfilm passar den perfekt. Det är inte så mycket mer att säga men det är så julfilm är. Det är dock lite så att bor en i ett land med kung har en aning om att blivande makar knappast får vara ensamma i ett år. Det är mycket prep innan ett bröllop. Jag tänker på Megan Markle, Mary i Danmark, prins Daniel och prinsessan Sofia. De fick nog väldigt mycket prep innan och knappast bara några dagar. Ologiskt manus? Kanske något, men det får en köpa liksom. Det är inte realism film är ute efter.

onsdag 19 december 2018

The princess switch



Stacy är en konditor med mycket bestämda åsikter. När hennes vän Kevin och guddotter Olivia har anmält bageriet till en tävling i kungadömet Belgravia. De åker för att det är inte så lätt att komma med och Stacy behöver göra något annat. Det är veckan före jul och det planeras stora tårtor att baka.

Margaret är hertiginna av Montenaro och förlovad med prins Edvard av Belgravia. De känner inte varandra så där väldigt bra och Margaret är ganska uttråkad på att vara sig själv. Hon råkar vara på baktävlingsområdet den första dagen och springer på Stacy. De visar sig vara nästan identiska i utseende och Margaret får en idé. De kan byta plats med varandra för att testa på den andres liv. Stacy går motvilligt med på det och snart visar det sig att det är både en bra och mindre bra idé.

Det är en ganska gullig julfilm som innehåller allt en lätt romantisk film ska innehålla. Filmen verkar vara baserad på The prince and the pauper som är en saga där två personer byter plats med varandra. Ett ganska vanligt tema i litteraturen och film. Det är underhållande och faktiskt sevärt. Tror att jag tänker rekommendera den till de flesta i familjen som kan läsa. Den är helt på engelska och behöver text.

tisdag 18 december 2018

48 Christmas Wishes



När två av Jultomtens nissar råkar förstöra en väska med brev till tomten måste de ta saken i egna händer. De måste ta sig dit innan alla försvunna önskningar förstör julen. Nissarna, Mindy och Cam, ser ut som barn men är mycket, mycket äldre. I den lilla staden Minnedoza, där allas önskningar kom i från, möter de Blake och hans familj. De har inte så kul numera då pappan är död och alla sörjer honom på sitt eget sätt. Mindy och Cam får det jobbigt att räkna ut vad alla vill, hjälpa Blake och försöka att inte bli avslöjade.

Alltså den här filmen är precis så sockersöt som den utger sig för att vara och det är inget fel med det. Lagom avkoppling tycker jag och jag passade på att slå in ett och annat paket under tiden. Den kändes inspirerande att leka nisse.

måndag 17 december 2018

Miss me this christmas



Regina och Franklin är det perfekta paret. De gifte sig på juldagen för sex år sedan på det berömda Chesterton Hotel. Under Thanksgiving-helgen grälar de och de bestämmer sig för att skilja sig. De har 30 dagars väntetid och skilsmässan blir slutgiltig på juldagen. Regina bestämmer sig för att flytta in i sin bästa vän Trishs svit på The Chesterton Hotel.

På hotellet möter Regina Ulysses Danbert. Han och Regina börjar umgås och han är väldigt annorlunda än Franklin. Samtidigt så har Franklin inte allt för lätt med sin före detta flickvän som är väldigt intresserad av honom.

Det är en ganska söt och framförallt förutsägbar men ändå trevlig att titta på. Den är klart värd sin tid och det är kanske mer romantik än jul. Julen hänger ihop med berättelsen i alla fall. Fast det känns alltid lite påklistrat om jag säger så. Ungefär en och en halvtimme att titta på.

söndag 16 december 2018

The holiday calendar





Abby Sutton jobbar som fotograf och har det kanske inte så kul på jobbet. Hennes farmor dog nyligen och av sin farfar får hon farmoderns älskade julkalender. Den är i trä och öppnar sig automatiskt en gång om dagen. Varje dag får hon en liten grej som har med dagen att göra visar det sig. Abby träffar snart en trevlig man frågan är bara om det är rätt. Samtidigt kommer vännen hem och Abby vågar visa upp sina lite mer personliga och konstnärliga fotografier.

Det är en sisådär film. Jag läste någonstans att den fått full pott i bedömningen men jag undrar jag. Efter 10 minuter går det att räkna ut vad som ska hända och det händer. Dessvärre är det inte så logiskt berättat och manuset är lite fel. Så nej, ingen film du behöver se i jul kan jag säga.

lördag 15 december 2018

Christmas Eve



På dagen innan julafton råkar hela New York ut för ett elavbrott och det är premissen för filmen. I ett antal hissar runt om i staden fastnar några människor. En grupp som är på väg ut sitter i en hiss, en kille och en tjej som ska hem i en annan, en orkester i en tredje, en kirugteam och deras patient i en fjärde, i en femte hiss sitter två män där den ene har sparkat den andre. Ensam sitter en fastighetsmäklare och fryser. Sedan får vi följa deras tankar under dessa ganska långa timmar för staden kommer i gång igen sent på julaftonsmorgon.

Jag tycker att filmen är så där. Det finns vissa scener som är helt underbara medan andra lämnar en fadd smak. Speciellt den där scenen där en kvinna blir fotograferade mot sin vilja. Inte känns det så bra men inte heller så dåligt.

fredag 14 december 2018

A Christmas Prince


Amber Moore, journalist med stora ambitioner, får åka till den lilla nationen Aldovia för att skriva om kronprinsen Richard, som kommer att överta tronen efter sin fars död. Richard påstås vara en playboy av rang och det finns ett rykte om att han planerar att abdikera. Presskonferensen går sådär och istället misstas Amber för att vara prinsessan Emilys privatlärare. Så helt plötsligt får hon vara på slottet, träffa kungafamiljen och se vad som sker bakom kulisserna. Richard visar sig vara en helt annan person än den som tidningarna har skrivit om i flera år och snart faller Amber och Richard för varandra. Det är inte bara dock. För hennes hemligheter och hans förflutna måste upp till ytan först.

Det är en ganska charmig film som påminner om alla sagor som handlar om en flicka av folket och en prins. Kanske inte riktigt som Skönheten och Odjuret men samtidigt finns det något liknande där. Att det är ett jultema känns konstigt men tydligen kröns den blivande kungen på julafton, därav titeln. Jag såg filmen på Netflix.

torsdag 13 december 2018

Christmas Inheritance



Ellen Langford ska ärva sin fars företag men problemet är att hon inte riktigt tar ansvar. Senaste skandalen har fått fadern att tänka om och hon måste nu leverera ett speciellt julkort till sin fars före detta partner i Snow Falls, den hemstad hon inte vet något om. Familjen flyttade till New York när Ellen av riktigt liten och sedan dog modern. Kraven är hårda. Brevet ska till Zeke och överlämnas personligen. De skriver ett brev vartannat år om hur det har varit. Hon får bara 100 dollar för att ta sig dit och kunna klara sig tills dess Zeke dyker upp.

Snow Falls enda värdhus drivs av Jake. Jakes moster Debbie har den lokala pub/restaurangen i staden. Snart blir Jake och Ellen intresserade av varandra men hon är förlovad och han blev lämnad av sin fru. Det är med andra ord lite komplext i lilla Snow Falls och som stadens namn antyder faller det snö där ibland, så även denna gång när det blir snöstorm.

En liten gullig bagatell som jag måste säga att jag gillade. Den var inte supergullig men helt okej. Den passar nog väldigt många i familjen. Filmer likt denna har egentligen ingen karaktärsutveckling men det är okej. Det är inte poängen utan lite mys.



onsdag 12 december 2018

You can't fight christmas



På Chesterton, ett hotell med gamla anor, firas alltid jul. Hotellet ägs av JJ James men han ska gå i pension och lämna över till sitt barnbarn Edmund James. Varje anställs Leslie Major för att julpynta hotellet. Edmund och Leslie träffas men det blir lite problem när han vill göra om och tjäna pengar och hon vill bevara traditioner.

Det är precis en så söt julfilm som du förväntar dig. Det är två människor som möts och som genom julens magi blir kära i varandra men förstår inte riktigt det på en gång. Vad ska en annars säga om filmen som sådant. Däremot förvånar jag mig över att människor julpyntar så länge. Det verkar ta veckor att fixa hotellet. Det känns lite sådär omständligt. Fast det är jag det.

Karta för förälskade och andra vilsna av Johanna Lindbäck




Första gången vi möter Julia är hon på väg till familjens lantställe. Det är utan Karin. För Karin och Astrid dricker smoothies på Mallorca. Julias familj har inte råd att åka utomlands. Att vara på Dalarö är inte bara att vara ledig. Det är att sköta huset också. Huset hyr de ut delar av året. Karin och Julia, är de ens vänner längre? Det ena är att Astrid verkar vara en så kul kompis och gör så mycket. Det andra är att Julia blev tillsammans med Isak. Isak som Karin var intresserad av.

Dalarö låter väl knappast som en dröm när du är 15 år men Rasmus och hans mamma Camilla hyr ett hus i två veckor. Allt för att komma från stan och reparationen på hyreshuset. Det är när deras katt Sivan är på upptäcktsfärd om Julia och Rasmus möts. Det är en början där de båda inser att något måste ske och det är inte lätt. De sitter på bryggan för att få internetuppkoppling och då börjar de prata. Isak, Karin och Rasmus alla kompisar är ju långt borta så varför inte?

Det här är en mysig bok. Sommar, sol, lite kärlek och lite gullig dialog. Det är inte något överraskande men det är verkligen roligt att läsa något avslappnande och skönt. Visserligen finns det lite ångest här och där men inget som är hemskt. Johanna Lindbäck är ganska bra på att skriva feel good för ungdomar. För det är vad jag känner att det är. Det är något som alla behöver och dessutom varför måste alltid litteratur för unga vuxna vara så tung. För att inte förstå hur en känner, om en är ihop och inte klarar av sina vänner är lagom tungt i den åldern.

tisdag 11 december 2018

I'm not ready for christmas



Holly jobbar inom reklambranschen och är alltid upptagen och dessutom ljuger hon en hel del. Hon har i allt större utsträckning börjat glömma bort sin syster och systerdotter Anna. Så när hon inte går på juluppvisningen på Annas skola blir det så att Anna önskar att jultomten ska göra så att moster Holly bara talar sanning. Det är också vad som sker. För Holly är det på både gott och ont.

Det är en ganska söt film och jag tycker att den passar alla. Att vara ärlig är aldrig fel även om det i detta fall blir lite pinsamt och komiskt. Det är sådär sött och gulligt som en julfilm ska vara och faktiskt även lite snö. Det är bra för ibland känns det som om de spelar in filmerna på fel ort.

måndag 10 december 2018

Vi måste sluta ses på det här sättet av Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck


Hanna och Jens är två personer med helt olika livssituationer som konstant dras till varandra. Första gången de träffas är på krogen alldeles efter jul. De klickar hårt och Hanna följer med Jens hem. De har sex och sedan händer livet och Jens måste i väg till sin lilla dotter. Snart träffas de igen. Jens ska jobba som assistent på Hannas skola och i Hannas klass.

Dessa två karaktärer är olika men ändå kan de inte hjälpa att attraheras av varandra. Hanna går sista året på gymnasiet och drömmer om Paris och att studera och bo där med vännen Märta. Jens är nyseparerad och vet inte hur livet kommer att bli. Kajsa finns i hans liv och framförallt Rut. Så varannan vecka är Jens nykär och hänger med Hanna och varannan vecka är han en pappa som försöker sitt bästa. Hanna har lite svårt för detta.

Jag gillar den här boken och jag som läst mycket av båda författarna känner lite vem som skrivit vilket kapitel. Det alternera mellan de båda och jag gissar men det håller jag tyst med. Det är också en roman för unga i de övre tonåren eller början av 20-års åldern. Många frågor om relationer och känslor. Människor som har levt ihop när en själv inte har det. Barn som kommer in i bilden är ju också nytt.

Både Hanna och Jens får vara mänskliga i sin värld. Det är verkligen skönt med både det ena och det andra. De får vara glada, kära, svartsjuka och trötta. Misslyckas och göra dumma saker. Det känns helt rätt att tycka om de båda. Boken kan läsas med glädje av alla.

A Belle for Christmas



När Janey dör lämnar hon efter sig man och två barn. Det är första julen utan henne och familjen tycker inte riktigt att det är så lätt. Därför fixar pappa en hund till Phoebe och Elliot. Annars är det en ny kvinna i pappans liv som är det stora problemet. Dani gick i skola med mamma Janey och har alltid drömt om att vara bättre och att få ihop det med änklingen Glenn ligger högt på listan. Så barnen ställer till problem men när Belle, deras nya hund försvinner, kommer alla att bekänna färg.

Åh, jag kände mig för gammal för den här filmen. Varför vet jag inte riktigt men kanske var det lite för mycket smarta, upproriska ungar med attityd på ett negativt sätt. Visst det är inte lätt att förlora en mamma men det kanske är bättre då att prata om det än att vara små busfrön. Nej, mer kommunikation hade gjort detta till en bättre film. Kanske är det så att någon annan tycker om den men jag kan inte säga att den är sevärd. 

söndag 9 december 2018

Chasing Christmas


Jack hatar julen så mycket att han inte ens kan dricka en cola med en tomte på. Det gör att han får besök av julens spöken. Problemet är bara att föregående julars spöke dumpar honom och nuvarande julars spöke i dåtiden. Jack hatar julen och hon minns inget som inte händer just där och då. Nu måste de leta reda på föregående julars spöken.

Jag förstår att detta är en version av En julsaga av Charles Dickens men det är verkligen inte bra rakt igenom. Det är inte bra och jag tänker nog inte skriva mer än så.

lördag 8 december 2018

A taste of Christmas



I en liten stad långt från New York har Emily tagit över sin mormors bageri och hus. En dag kommer en fransman in och smakar på hennes kakor. De börjar prata om bakning och det tycker Emily är lite trevligt. Gerrard heter mannen och han är anställd för att baka åt stadens matvarukedja. Samma dag får Emily en adventskalender i form av ett hus. Ingen avsändare men varje lucka innehåller en liten fin vers om något viktigt.

En sorts tävling mellan Emily och Gerrard påbörjas eftersom båda vill ha flest kunder. Den andra är att staden tycker att kalendern är alldeles för intressant för att inte prata om. Alla tror att Emily har en hemlig beundrare som ska avslöja sig den 24 december och nu börjar människor slå vad om vem det kan vara.

Det är en liten söt julfilm som inte kräver så mycket av dig som tittare men den är mysig och lite sorglig. Sedan handlar det om bakning och det tycker jag är trevligt. Det finns så många julfilmer av detta slag i världen. Välj en som lite avkoppling

fredag 7 december 2018

Helgfrågan v.49


Det är fredag och jag har handlat julklappar idag. Det blev några och det känns skönt. Nästan bara två kvar. Det är lite matkorgar som ska plockas samman. Eller ja, kusinbarnen ska få något mer. De gillar ju LEGO så nästa helg ska vi gå och shoppa lite ihop. LEGO i lösvikt känns alltid spännande. Nog om det nu. Det är fredag och helgfrågan ska besvaras.

Vad önskar du dig i julklapp?
Bonusfråga: Är det något speciellt godis du måste göra eller köpa till jul?

Jag har önskat mig en matta till mitt vardagsrum. Det är dags för en ny och fungerar som julklapp. Sedan vill jag också en högtalare. Sedan går allt bra. Gärna historiska faktaböcker.

Choklad i alla dess former men samtidigt så är gott med annat också. Fast choklad är verkligen gott.

The tress that saved christmas




Mollys föräldrar har en julgransfarm men den går lite dåligt. Så när hon håller på att hjälpa sin chef julpynta hemma ser hon granen hon rädde som barn. Detta får henne att tillsammans med sin bror göra så mycket som möjligt och Molly åker hem till Danbury Falls. Det har visat sig att staden inte klarade av den ekonomiska krisen 2008 så bra och många företag har det svårt. Men Molly vill inget mer än rädda sitt familjehem. Stadens bank äger numera rätten till farmen och där arbetar Lucas Bishop. Den pojke som en gång var Mollys vän, och senare pojkvän, och deras möte är både förvirrande och igenkännande.

Det är en fin film om att hitta hem och det är mindre romantiskt drama än jag trodde. Att det inte var så mycket drama fick mig att bli lite glad. Mest för att jag inte alltid orkar med det men också att julen kan handla om familjen och känslan av tillhörighet. Det är en fin liten film att se i decembermörkret.

torsdag 6 december 2018

Office Christmas Party



Josh Parker har just avslutat sin skilsmässa så där lagom till jul. Det är väl helt okej även om han är lite deppig över det. Företaget som Josh jobbar för, Zenotek, har bestämt sig för att göra sig av med de sämsta filialerna. Chicagokontoret, där Josh jobbar, och som drivs av ClayVanstone, son till grundaren, går inte bra. Det kommer Carol Vanstone för att berätta. Hon hotar med att säga upp 40 procent av personalen, sänka bonusar och avbryta den årliga julfesten. Clay och Josh undrar om de kan göra något och de lovar att få Walter Davis att välja dem som leverantör av serverar. Det går Carol med på. Davis är mer svårflörtad och när Clay lovar honom att kontoret är en underbar plats så blir det julfest. Den är allt annat än lugn.

Så här är inte mina fester på jobbet. Det är jag så glad för. Här är det vissa saker som är sådana klyschor att jag himlar med ögonen. Vad är det kopieringsapparater i filmer likt denna? Alltså så roliga är de inte, inte ens om du har druckit en del. Annars är det liksom inget nytt under solen om jag säger så. Behållningen med denna film är faktiskt Jennifer Aniston. Hon är verkligen bra på att spela riktiga bitchar. Kanske inte så konstigt om du sett Vänner, hon har tendenser för det, och jag älskar det. Det behövs kvinnor som är riktiga människor och som faktiskt inte alltid bara är snälla eller köper dumma snubbar. Sedan är jag lite knäpp för jag tycker att Jason Bateman och Jennifer Aniston borde göra mer film ihop för de är underbara i sitt käbblande. Så är det.

onsdag 5 december 2018

I'll be home for christmas



Jake Wilkinson går på college i Kalifornien men är från en liten stad i New York. Hans flickvän Allie går på samma college. Jake har inte varit hemma på julen sedan hans mor dog och fadern gifte om sig. Nu har han bytt sin biljett hem mot två till Cabo San Lucas men Allie vill åka hem. Pappan vill samma sak och lovar att om Jake är hemma kl. 18 på julafton ska Jake få pappans 1957 Porsche 356.

Så nu ska han hem men pengarna är slut, Allie åker med en annan kille och dessutom, som grädde på moset hamnar Jake i öknen. Nedgrävd och utklädd som tomte. Nu är det bara några dagar kvar till jul så det gäller att ta sig hela vägen för inga pengar alls.

Som sig bör i en film som denna är det en sedelärande historia och dessutom en roadtrip. Allt i ett skulle en kunna säga. Den är ganska bra trots sina 20 år på nacken. Det är lite komiskt och det räddar filmen. Som film är den ganska mysig och det vill en ju att en julfilm ska vara.




Black Panther



Det här är filmen som Disney vill nominera till Oscarsgalan. Jag tycker filmen är väldigt bra men samtidigt inte så mycket bättre än andra filmer som kommer i denna genre. Som så många andra filmer baserade i MCU är det en form av version från serierna. Även i denna film stämmer det. Det blir liksom lite en form av. Någonstans väljer de att tolka om vissa händelser i filmen. Nog om det nu och så går vi vidare till filmen i sig.

I Wakanda har kungen just dött och enligt gammal sed utmanas kronprinsen om makten. Nu blir det inte så blodigt utan T'Challa tar sin plats som kung och fortsätter vara Black Panther. Det ger honom makt över ett land världen tror är otroligt fattigt men som i verkligheten är rikt och äger en otrolig metall som är unik. Den metall som Iron Mans rustning består av, Captain Americas sköld och ger mycket annan energi. Detta land styr T'Challa. Det visar sig dock att han har en kusin som är sugen på makten. En ny maktkamp utspelar sig och denna vinner N'Jadaka, eller  Erik Stevens, eller som han kallas av CIA; "Killmonger".

Jag tycker den här filmen är mycket bra. Den har en sammanhängande berättelse och det är spännande att se hur det går. T'Challa är en mycket idealistisk ung man som lider lite av sin fars val. De flesta har mycket att göra med sina roller men som alltid i filmer med superhjältar blir det en kamp mellan det goda och det onda. Så även här och kanske att det är filmens mest förutsägbara del. Det kan liksom bara gå åt ett håll om filmen ska mynna ut i det som leder till Avengers: Infinity War.

Jag såg den aldrig på bio. Jag hann inte men visst hade den gjort sig bra på stora duken. Det jag blir lite arg på är att de flesta skådespelare nog är från USA. Här hade väl de kunnat använt fler från afrikanska länder. Dessutom är CGI:n kvaliteten inte alltid kanon. Det finns tre tillfällen i filmen där jag undrar om någon tänkte kolla bilderna när de redigerar. Gnällig? Nej, men den här ska nomineras till publikens pris av Disney, om det nu blir ett sådant, och kanske att det borde finnas färre problem då.

tisdag 4 december 2018

Almost Christmas




Walter är numera pensionär men förlorade sin fru för ungefär ett år sedan. Det var jul även då ingen firade speciellt mycket då. Denna jul bjuder han sina fyra vuxna barn och resten av familjen till sitt hus för en traditionell fest. Döttrarna Cheryl och Rachel kan inte umgås med varandra mer än kanske tio minuter. Sönerna Christian och Evan är äldst och sladdis och de har inte mycket gemensamt heller. Nu är det så att allt ska vara som det alltid varit. Bara det att ingen av dem har fixat julen utan mamma.

Alltså jag vill gilla den här filmen men den har så många klyschor att jag blir trött. Trött av den enkla anledningen att familjen verkar inte riktigt ha pratat med varandra på flera år mamman ens dog. Julen ska vara som den alltid varit men ingen har en aning om vad som gjordes. Mamman är gudinna och ofelbar och pappa Walter verkar ha varit en snubbe som typ hängde runt. Trött jag blir på filmer likt denna. Som en amerikansk version av Tomten är far till alla barnen bara minus bastubadande och supande män. Nja, skulle jag nog säga till den här. Det finns bättre filmer.

måndag 3 december 2018

Teen Wolf




Någon gång på 1980-talet och någon gång på 1960-talet gjordes filmer med en ung varulv som gick i skolan och var riktigt cool. Han utnyttjade sin förmåga att spela basket t.ex. Det enda jag minns var att Michael Landon och Michael J. Fox spelade varulven. Det blev någon uppföljare där de var i London också. Nog om det i alla fall, för den här serien är väl baserad på tanken att en vanlig kille i high school blir varulv men där slutar också alla likheter.

Scott är killen som en natt, när han och kompisen Stiles är ute för att se ett lik, blir biten/riven av en varulv. Det gör att han förvandlas sakta men säkert. Det visar sig att Stiles inte blir så rädd som en kan tro men samtidigt så visar det sig att världen är full av övernaturliga väsen. Dessutom finns det väktare och jägare. De senare visar sig gilla varulvar lite för mycket.

Under de sex säsonger som serien pågick hände det ganska många saker. Det är inte bara övernaturliga saker utan problem med föräldrar, kärlek, vänskaper och annat som blandas in i allt. Nu är serien verkligen gjord för en yngre publik men den fungerar om en gillar övernaturligt och det gör jag. Med tiden expanderar Scotts flock, som den varg han är, och det är övernaturliga varelser av alla de slag. Skådespelare kommer och går och så är livet. Det påverkar seriers utformning och så även här.

Den här serien lades ned 2017 men det tog tid att visa den i Sverige till sista avsnittet. En av de skådespelare som kom ur denna serie med stor framgång är Dylan O'Brien och har du sett t.ex. Maze Runner är det killen som har huvudrollen. Han har även gjort annat och var nästan inte med i säsong 6 av den enkla anledningen. Trogen in i det sista kan man väl säga.

I serier som är övernaturliga så är det nästan alltid natt, eller grottor, eller mörka gångar, eller övergivna hus eller skogen mitt ute ingenstans. Mörkt är det i alla fall och denna serie är inget undantag. Jag började se den en sommarkväll när det regnade och det var alldeles lagom mörkt och stämningsfullt. Detta är ingen serie en ser i dagsljus utomhus med fågelkvitter. Nej, skumt, mörkt eller skymning gör den sig bäst i. Jag tycker serien är bra och den fungerade över alla sex säsonger. Ja, okej den sista delen av säsong sex var kanske lite krystad men att väva ihop allt kändes nog svårt som i alla serier. Nu ska jag ta mig vidare i serievärlden.

El Camino Christmas




I en håla någonstans i New Mexico eller Arizona händer det inte mycket. Eller jo, en av stadens amfetaminkokare har sprängt sig själv och polisen verkar inte ha en aning. Hit kommer Eric Norris för att hitta sin pappa. Mannen han hittar är inte fadern men de tar en drink och sedan ska Eric ta sig tillbaka till sitt motell. Han arresteras av polisen och misshandlad. Den yngre polisen släpper Eric under lite konstiga omständigheter. Det leder till en polisjakt och ett gisslantagande i spritaffär.

Detta är en konstig julkomedi eller tragedi, vilket du nu väljer. Den har inslag av båda. Filmen är välgjord och trots det mörka finns det vissa saker som är fina. Den är helt sevärd men här är det inga julsånger eller liknande men ändå lite julstämning på sitt sätt.

söndag 2 december 2018

Comedy Queen av Jenny Jägerfeld



Ganska nyligen tog Sashas mamma livet av sig. Hon mådde inte bra och fick folk att gråta. Därför bestämmer sig Sasha för att få folk att skratta istället. Det är svårt eftersom Sasha inte har funny bones men hon ska träna. Så hon börjar titta på stand up. Det är både kul och konstigt. Fanny, kompisen, älskar banjo så de ska bli kända på varsitt sätt. Sashas farbror Ossy hjälper henne träffa en riktig stand up-artist.

Fast nu är livet inte så lätt. Cecilia, fröken i skolan, är inte rolig alls och pappa är orolig. Linn, psykologen på BUP, går omkring i roliga T-shirts men pratar om jobbiga saker. Det är inte kul alls. Det och att läsa böcker eller lära sig saker eller... ja. Det finns en lista i Sashas liv som måste följas.

Den här boken är väldigt bra men dessvärre är mina elever för stora. Sasha är tolv år och vissa saker växer en ifrån. Däremot tänker jag att den fungerar för att kunna prata om döden och psykisk ohälsa bland yngre tonåringar. Jag tänker att de fungerar från årskurs fyra till sjuan. Det är i alla fall inte så svårt att förstå varför Jägerfeld är nominerad till Augustpriset.

Porträttet av en ung flicka som saknar sin mamma men samtidigt är arg på henne är fint skildrat. Det märks någonstans att vi alla är stöpta i Astrid Lindgrens anda och barn och ungdomar har ett drag av Kajsa Kavat, Pippi och andra. Det är verkligen så som lilla Sasha beskrivs, både modig och annorlunda men samtidigt lite rädd.

Julfritt




När dottern Blair ska tillbringa ett år utomlands via fredskåren vill Luther ställa in julen och istället åka på kryssning. Nora går med på det först efter att de donerat till sjukhuset och kyrkan. Sedan är det inget i julfirandeväg över huvud taget. Det retar gallfeber på grannarna.

Jag kan tycka att filmen är lite töntig. Vad spelar det för roll hur julen firas. Här pratar vi om att alla har julbelysning. Alla har en snögubbe på taket och alla gör det de alltid har gjort. Det stör mig mycket. Det som stör mig minst lika mycket är Luther och Nora som blir hysteriska och inte kan tänka sig att fira alls. Det känns liksom onödigt. Det går att ha en julfest och sätta upp lite pynt. Gissar att ingen dött av det. Nja, jag har sett den här tidigare men kanske är det så att den inte åldrats väl. Förresten var får alla amerikaner sina otroligt fula tröjor ifrån? Det får dem att se väldigt töntiga ut.

lördag 1 december 2018

Deck the Halls



När Steve får en ny granne är det allt annat än lätt för honom. Den nye grannen Buddy tar nämligen över julfirandet i staden de bor i och det faller inte Steve i smaken. Julen är hans grej och varför tycker alla att Buddy är så väldigt trevlig? Så får Buddy för sig att hans hus ska ses från rymden och det blir en ljusshow som alla kommer att ha en åsikt om, speciellt Steve.

Det är en okej film men jag hade lite svårt att komma ihåg handlingen efteråt. Det är amerikanskt och såpigt och lite övertöntigt. Nja, vissa filmer är en smaksak, så även denna.

24 dagar av film

God första december och nu tänkte jag skriva om julfilm i 24 dagar. Det återstår att se om jag hittar 24 filmer jag inte sett. Jag har nämligen tittat mig igenom rätt mycket julfilm de senaste åren. Det finns många kvar och därför hoppas jag att det går.

fredag 30 november 2018

Helgfrågan v. 48



Det är dags för helgfrågan så här fredag kväll. Dagen avslutades med en mycket bra föreläsning på tre timmar. Det var pengar väl spenderade av vår kommun. Helgfrågan i alla fall:

Har du spanat in några böcker med jultema som du vill läsa?
Hur firar du 1:a advent?

Julböcker är knappast min melodi. Jag tror jag läst fem i hela mitt liv. Det är visserligen en genre som verkar ha exploderat de senaste åren. Jag gillar Anna Fredriksson och hennes nya bok kom i tisdags. Den heter 11 nätter före jul.


Första advent firas rätt lugnt. Här i min lilla hemort är det julmarknad och varje år ställer en hel del hantverkare ut så det blir en runda till den. Det brukar finnas vackra saker. Ett år hittade jag ett vackert smycke till min mor. Det var gjort av björk och mycket annorlunda. Lite saffranskaka och tändande av ljus med familjen är en annan tradition. Däremot måste jag rätta lite nationella prov men det gör jag på förmiddagen. 


torsdag 29 november 2018

Hur man botar en fanatiker av Amos Oz



Hur botar man en fanatiker? Det diskuteras ganska mycket i boken med samma namn. Det är Amos Oz som funderar över detta. Oz ä född i Jerusalem. Hans föräldrar lämnade Europa innan andra världskriget och Oz har nästan alltid varit en av de som diskuterats som en nobelpristagare, men aldrig kommit längre. Det är dock inget han tar upp i sin bok men sina föräldrars bakgrund, och sin egen som delaktig soldat i försvarande mot och krigande mot Palestina och sina övriga arabiska grannar. Detta till trots anser han sig vara pacifist och det diskuteras ganska mycket i boken.

Det är lätt att hitta en fanatiker menar Oz eftersom de sällan har någon humor och har svårt att skratta åt sig själv. Det är ofta en person som är väldigt mån om att rädda andra och även tolka hur denna räddning ska gå till. Någonstans finns också en viss form av hårdhet. Alla är vi lite fanatiker och vi måste veta det om oss själva innan vi kan hjälpa andra.

Hur botar en då en fanatiker? Jo, genom att läsa mycket. Hur ska då lösningen på konflikten mellan Israel och Palestina genomföras? Kompromisser. Boken är både bra och dålig och jag vet inte riktigt hur det blir i slutänden när allt kommer omkring. Bra är boken för att den diskuterar ett relevant ämne. Den är dålig för att fokus är på en konflikt och inte alltid översättningsbar till annat. Det är en bra bok för att det finns mycket att diskutera kring den. Det är en dålig bok för att Oz är något självgod här och där. Läsvärd? Jo, det är den verkligen. Med elever? Knappast och jag tror inte ens att de har nytta av den överallt på högskoleförberedande program.

onsdag 28 november 2018

The Crimes of Grindelwald - Fantastic Beasts 2



Det har gått tre månader sedan de amerikanska trollkarlarna fängslade Grindelwald och nu ska han tillbaka till Europa. Fast är det något som en bör lära sig är det att trollkarlar med lite storhetsvansinne aldrig går att fånga eller hålla fångna. Så, Grindelwald rymmer och ska leta reda på Credence, den unga pojke som misshandlades hårt av sin fostermor i förra filmen. I London försöker Newt Scamander att få tillstånd att resa utomlands. Något som är ganska svårt efter att ha förstör halva New York och han nekas. Däremot dyker Dumbledore upp och ber honom hitta Credence innan någon annan gör det.

Därför reser Newt, och hans många vidunder, samt Jacob, hans muggelvän, till Paris för att leta efter Credence, Tina och Queenie. Det visar sig att pojken är intressant för alla och många tror att han egentligen är en Lestrange. Credence vill bara veta vem han är. Grindelwald däremot har planer för allt och samlar likasinnade trollkarlar som har något svårt för mugglare. Jacob känner sig allt annat än bekväm med dessa åsikter.

Det finns bra saker och förvirrade saker med den här filmen. Människor som inte är födda dyker upp och vissa manusgrejer känns ganska så krystade. Fast det blir väl så ibland när det kommer till filmkanon. I alla fall är det nästan som Harry Potter men med äldre människor. För det är väl tanken att de som började läsa boken runt 2000 ska kunna se den här nu och känna igen sig. Jag måste säga att Jude Law gör ett bra jobb som Dumbledore och att Eddie Redmayne är rätt gullig som Newt. De andra skådespelarna gör bra ifrån sig och jag är underhållen. Däremot förvirras jag och undrar hur Rowling ska förklara saker. Skriva en bok som förklarar vissa karaktärers liv innan? Nja, lite kritik kan hon tåla för det finns förvirrande saker.

måndag 26 november 2018

20 snabba om hösten

Den här hittade jag på Enligt O som ofta sätter ihop lite snabba enkäter där valet är det ena eller det andra.

Vad väljer du? Tänk snabbt!

höst eller vår? Jag fyller år då och vårvintern är underbar med sitt ljus.

snö eller regn? Snö gör världen ljus och vacker. Är det kallt och det ligger 50 cm snö så är det underbart och solen skiner. Slår regn alla dagar utom ett fint mjukt vårregn.

glögg eller varm choklad? Har lite svårt för glögg men dricker det. Choklad går att dricka året runt.

pepparkakor eller lussekatter? Jag älskar pepparkakor och saffran men äter det helst i mjuka kakor. Pepparkaksmuffins och saffransmuffins är mina favoriter.

tv-serie eller film? Bra film är så underbart. Jag gillar serier men tycker om film som är typ noveller. Serier är mer som en riktig roman. Ibland måste en konsumera båda.

teater eller musikal? Teater är det nog för mig. Jag har lite svårt för vissa musikaler men det fungerar ibland. Teater fungerar alltid. Var och såg en uppsättning gjord för skolan för ett tag sedan. Det var riktigt bra.

deckare eller feelgood? Deckare läser jag bara av författare jag gillar. Prövar så sällan något nytt i den genren. Feelgood vågar jag mer inom.

pocket eller inbunden? En riktigt tjock bok känns bäst som inbunden. Dessutom har det lite med synen att göra, för det blir snurrigt att läsa pocket.

e-bok eller ljudbok? Båda! Att börja läsa e-bok är en upplevelse och underskattat. Ljudböcker är ett måste.

bokmärke eller hundöra? Bokmärke! Inget annat gäller.

en i taget eller slalomläsning? När jag är pigg. Det är jag inte nu men jag försöker läsa upp mig.

bibliotek eller bokaffär? Alltså jag borde inte svara det men så är det. Det finns mer än böcker som lockar dessutom.

bokblogg eller booktuber? Har försökt lyssna men tappar fokus. Det är inget som passar mig.

instagram eller facebook? Jag har inte facebook så. Twitter kanske?

På spåret eller Så mycket bättre? Det fungerar alltid. Så mycket bättre beror på artister.

Lady Gaga eller Barbra Streisand? Gillar henne i de flesta lägen. Hon är väldigt bra i American Horror Story där hon var med för ett tag sedan.

Ingemar Bergman eller Vilhelm Moberg? Åh, som att välja mellan pest eller mindre pest. Båda herrarna hade sina fördelar och sina olater.

hyacint eller amaryllis? Luktar inte lika mycket och är vackert röda.

adventsstjärna eller adventsljusstake? Har en fin vacker som en vän gjort. Gjutit den i järn och med el. Så vacker.

julböcker eller julmusik? Vissa är bra men oftast är de trallvänliga. Fast O Helga natt är svår att slå. Då blir jag alltid rörd.

söndag 25 november 2018

Day 30: What affect has Harry Potter made on your life and how much does it mean to you

Jag tror att det handlade mycket om att det var okej att läsa Fantasy. Det är ganska svårt att förklara poängen för en del. Varför förstår jag inte men det blev bättre för en del. Många elever har också läst böckerna och har ett förhållande till det.

Personligen har det inte påverkat mitt liv men jag gillar böckerna och har lättare att få eleverna att känna igen paralleller. Men att det blev okej med lite annorlunda litteratur känns helt rätt att läsa. En del elever tror att jag bara sett filmerna men jag har gjort både och för någonstans är det kul att ens intresse blev mainstream. Nu väntar jag bara in Star Wars ska slå igenom. Det lär nog inte hända.

lördag 24 november 2018

Inte längre min av Ann-Helé Laestadius



Maja bor i Kiruna. Hon vill så gärna bok kvar i sitt gamla hus men hennes familj älskar den nya lägenheten. Speciellt lillasyster Molly som äntligen har ett eget rum. Mamma ett rent kök och ja, pappa är nöjd han med. Maja saknar sin vän Julia som bor i Luleå. Hon förstår inte varför Julia ändras så mycket. Albin och Majas förhållande verkar inte riktigt vara som det en gång var. Han är lite annorlunda sedan han inte blev vald till TV-pucken och det sårar Maja. Så händer något med morfar som Maja inte riktigt kan hantera. Det kommer också en ny tjej till stan. Aurora heter hon och är intressant men hon ska bo i Majas gamla hus och rum. Alva finns också där men Maja tycker nog att hon är lite udda ibland.

Jag tycker mycket om den här boken men samtidigt finns det saker som jag stör mig något på. Maja gillar verkligen inte förändring och ändå säger forskning att yngre människor är mer anpassningsbara. Hon har familj, vänner och stöd men är så ängslig att jag blir trött med jämna mellanrum. Hennes största problem är att hon inte pratar med någon om sin ängslighet. Det kan vara lite småfrusterande. Ingen klarar av förändring men det är liksom för mycket för mig som läsare och för Maja med tror jag. Kanske borde författaren låta Maja vila i något.

Det är en bra uppföljare utan att repetera den förra. Däremot tror jag för att det ska ge mer så borde det komma en bok tre där Maja kanske faktiskt går tillbaka till BUP och pratar om allt. Det är värt att kanske diskutera det fokuset. Kanske också hur Maja beter sig mot Alva då och då. Nja, lite att röra upp om det blir en trea. 

fredag 23 november 2018

Helgfrågan v.47


Det finns ju någon form av nöjdhet när saker blir gjorda. Så denna vecka när jag har lyckats rensa ut min garderob och faktiskt skänkt en del. Kläder ska användas länge och ofta pensioneras de som superslitna. Men jag hade lite kläder som jag kunde skänka bort. Det har gjorts. Känns befriande.

Nog om mina kläder. Det är fredag och helgfråga hos Mia. De är som följer:


Vad tycker du om bokpaket? 
Bonusfråga: Har du några bra julklappstips?

Jag är både för och skeptisk. Det känns som om jag först och främst vill gilla boken. Annars blir det svårt. Nja blir väl svaret på frågan i så fall. Det beror helt på.


Jag har börjat ge bort upplevelsepresenter. Det kan vara teater, konsert eller en matupplevelse eller en biljett till en mässa. Besöka något eller liknande. Det har varit uppskattat har jag märkt.

onsdag 21 november 2018

Bara dra av Ann-Helén Laestadius




Johannes känner att han måste bli renskötare. Han är äldst och känner ett ansvar att ta hand om allt. Speciellt som att hans yngre bror Henrik vill gå estetiskt program och dessutom börjar prata om att flytta till Stockholm. Anders är alldeles för liten. Johannes hoppade av gymnasiet och tog hand om renarna. Hans kompis är något av en kriminell och så träffar Johannes Minna. Minna som är annorlunda men ändå inte.

Detta är en fortsättning på Laestadius serie om Agnes. Johannes är storebror till Henrik, den kille som Agnes är tillsammans med. Detta handlar också om att vara same men på ett helt annat sätt. Johannes beskrivs som en kille som inte riktigt vet vad han vill. Han är trött på att göra det som alla förutsätter att han ska göra det som förväntas av honom. Det är också bra att saker som alkoholism och utanförskap behandlas lite men kanske inte tillräckligt. Den här är helt skriven i en lättläst version och den fungerar bra. Intressant att komma tillbaka till Norrlands inland.

tisdag 20 november 2018

Kulturkollos tisdagsutmaning: Vad som gärna får ta slut och det som aldrig behöver göra det

Kulturkollos tisdagsutmaning:

Den här veckan pratar vi om saker som aldrig tar slut. Det kan vara på ett negativt sätt – de evighetslånga mötena, det slaskiga vintervädret, det trista boken som man känner att man måste läsa till sin bokcirkel. Eller på ett positivt sätt – romankaraktären du aldrig tröttnar på oavsett hur många böcker i serien som kommer ut eller TV-serien som du skulle kunna binge-titta på i flera dygn.

I veckans utmaning vill vi att du delar med sig av minst ett kulturellt fenomen (litteratur, film, teater, serier osv.) som tråkar ut sig så till den milda grad att du inte förstår hur någon överhuvud taget kan ägna tid åt det och minst ett kulturellt fenomen som du aldrig upphör att intressera dig för.

Ja, vad vill jag ska sluta. Numera har jag själv slutat titta på Grey's anatomy för jag blev besviken på serien i sig och kunde inte se mer. Däremot tror jag att t.ex. NCIS, NCIS Los Angeles, Supernatural och andra serier som har hållit på i nästan 15 år behöver säga hej då. Hur mycket en än älskar det behöver det verkligen ta slut någon gång. Det är livet, även för en serie.

Jag undrar varför vi fortfarande säger TV-serie när de ändå ibland streamas och till och med kanske enbart finns där. Bikommentar men jag undrar ibland. Gammal vana?

Något jag inte vill ska ta slut, men som måste göra det, är väl HjorthRosenfeldts serie om Sebastian Bergman. Det har just kommit en ny bok men jag skulle önska att de skrev dem länge. Så kommer det inte och bli men jag kan ju drömma.

måndag 19 november 2018

Muralgranskaren av David Nessle



Det är en rätt rolig bok där nutida fenomen kommenteras med hjälp av medeltida målningar. Det är inte humor för alla men det är min typ av humor.

söndag 18 november 2018

The Return of Hjärtans Fröjd av Per Nilsson


När jag läste första boken tänkte jag att bok två för följa med. Så blev det. Här är pojken tillbaka men han är numera lite mer vuxen och hans lillasyster Hanna spelar en större roll. Han träffar en annan flicka som heter Amina. Hanna tycker mycket om Amina. När Ann-Katrin, Hjärtans fröjd, dyker upp igen återkommer lite av denna nyfikenhet på henne. Det visar sig att pojken har mycket kvar att reda ut för sig själv.

Det är ibland konstigt att läsa en bok om någon som är som en trettioåring men går på gymnasiet. Mycket av resonemanget känns lite väl vuxet. Nu är jag där igen. Jag har svårt för de senaste böckerna av Nilsson jag läst. De blir bara lite sådär halvdana för mig och jag ids inte ens lägga krut på att minnas dem. Den här tänker jag inte heller läsa med mina elever. Någonstans märks det att boken är några år. Så klassisk är den faktiskt inte som många i min omgivning gärna påstår.