Mad Max Fury Road

 

Jag blir aldrig klok på den här filmen. Det är kanske för att jag inte riktigt hänger med i handlingen. Jag fattar att vi befinner oss i framtiden och att världen har gått under. Däremot verkar det finnas hur mycket olja som helst och människor har superlätt att bli mer dumma i huvudet än vanligt. 

Immortal Joe styr ett område med fattiga människor, avelsdjur (kvinnor som han skaffar barn med och sedan använder att pumpa ut modersmjölk, hans War Boys. Han skickar Furiosa för att hämta bensin och kulor. Hon har helt andra planer. Hon och fem av hans nya brudar ska fly. Det gör de relativt okej. En av de unga pojkarna har behov av blod så han har med sig en levande donator. I detta fall är det Max. Under en sandstorm händer ganska mycket och det blir så att Furiosa, Max och brudarna slår följe till det som Furiosa kallar The Green Place. 

Ja, eller nja. Jag har svårt för den här filmen. Visst det är starka kvinnor men samtidigt måste alla jäkla dystopier vara så väldigt hemska mot kvinnor. Dessutom har jag svårt för Tom Hardy. Sorry alla som läser detta men hans ego stämmer inte överens med hans skådespelarkapacitet. Visst schysst birollssnubbe men sen tar det slut. Jag hade visserligen svårt för honom i Batman också. Jag tror det påverkar min känsla. Det är en film jag kan leva utan men eftersom det ingår i en filmutmaning får jag leva med detta. Välgjord men du måste älska action.

The hateful eight

 

Att se en Tarantinofilm är att acceptera en ganska stor mängd våldsromantik. Gärna på splatterfilmsnivå och inte alltid så långt ifrån känslan av Monty Python. Nu är jag elak men visst är det så att känslan har funnits ibland.

Mitt ute i Wyomings vildmark samlas åtta personer. Det är vinter och kallt vilket gör dem beroende av den sytillbehörsaffär de hamnat. Jag hoppas jag minns rätt men det var ett haberdashery som omnämns. John Ruth och hans närmaste man O.B Jackson ska föra Daisy Domergue till den lilla staden Red Rock för rättegång. Två andra som befinner sig här är tidigare nordstatsmajoren Marquis Warren, Chris Mannix. Därinne finns också Bob, Oswaldo Mobray, Joe Gage och Sanford Smither, tidigare sydsstatsgeneral. 

Allt är inte som det verkar och snart dör alla som flugor. Ingen verkar heller vara den de utgör sig för att vara. Jag vet att Tarantino älskar westernfilmer och det märks. Sedan älskar han sitt eget snille. Det märks också. Min syster sa en gång att Tarantinos karaktärer pratar lika mycket som mor och dotter i Gilmore Girls. Det är sant men de skjuter fler personer hos Tarantino. Jag tyckte den var bra men inte hans bästa. Bra skådespelare som verkar älska att få göra film med honom. Att Samuel Jackson är en snackande snubbe i en Tarantinofilm känns som en stapelvara. Mest kul att se Kurt Russell och Jennifer Jason Leigh.

The Hitman's bodyguard och Hitman's wife's bodyguard

Att vara livvakt verkar inte vara lätt och när Michael Bryces klient dör mitt framför honom hamnar han lite i en svacka. Från att ha varit elitens livvakt blir han nu det för Londons drogsmugglare. Kanske inte drömmen. Istället för supersköna bilar kör han Toyotor och blir lite beskjuten av en och annan droghandlare. 

När en av världens mest kända lönnmördare ska vittna mot en europeisk diktator frågar Interpol Bryce om möjlighet att frakta Kincaid till Haag. Det går väl okej, Bryce vill göra något annat. När det visar sig att det finns människor efter dem blir det jaga av. Att ta sig från Storbritannien till Nederländerna utan att dö verkar vara allt annat än lätt. Att Kincaid är lite väl självgod gör väl inte resan lättare.

Några år senare är Bryce ett nervvrak. Det är så tvåan börjar. Sedan träffar han Sonia. Kincaids fru som vill ha hjälp. Hon vill få sin man fri och dessutom få beskydd av Bryce. Det är allt annat än lätt för honom då han i stort sätt gått in i väggen och känner inte för att skjuta människor längre. Inte blir det bättre när det visar sig att Sonia och Kincaid är mål för attacken då det är en gammal flamma till Sonia som vill ha lite hämnd. 

Jag gillar båda filmerna. De är roliga och har ingen djup handling. Det kan vara uppfriskande då det görs få actionkomedier som på 1980- och 1990-talen. Annars är det mycket hårdare action idag och det är lite kul med lite humor här och där. Det är inte så att det är överdrivna sekvenser heller. Lagom trevlig underhållning när man inte vill ha mer. 

Godzilla vs. Kong

 

Nu är det inte vad som står på postern men vilken felskrivning. I en värld där titaner existerar finns det både en jätteödla och en jättegorilla. En är ganska glad i att förstöra saker och en lever livet på en ö även om han är lite sur över att vara inlåst.

Godzilla anfaller gärna människostäder både här och där. Sist han var i farten räddade han människor från en annan titan. Företaget Apex vill gärna använda sig av Kong för att kunna ta sig till jorden inre där titanerna kommer ifrån. De tänker sig att källan till att besegra dem finns där. Så en fysiker med intresse för jordens inre, Kong, forskaren som har hand om Kong, hennes adoptivdotter och ett gäng militärer ger sig in i jorden. 

Alltså detta är action och gillar man Godzilla och King Kong är den underbar. Det är inte läge för att fundera över handling eller superlogik. Här är det underhållning i popcornformat och det fungerar lika bra det. 

No time to die

 

Igår var jag på bio första gången sedan januari 2020. Det var en upplevelse att sitta i salong med så många andra människor. Att vara på jobbet är en sak men detta var något helt annat. Daniel Craig, i detta fall Bond, säger tack och adjö efter denna film. Mycket har hänt på de femton år han spelat Bond. Han har gjort bra och mindre bra filmer. 

Filmen börjar där förra slutar och Madeleine Swann är fortfarande i Bonds liv. Men saker vill sig inte riktigt och de går skilda vägar. Fem år senare begås ett brott i London. Ett hemligt vapen stjäls och många tror att det är den kriminella organisationen Spectre som ligger bakom.  M, som var bakom detta, skickar en agent efter Bond. Det samma gör CIA. Först kommer Felix och vänner trumfar gamla arbetsgivare. Bond hjälper CIA att hitta vapnet. Nu går detta inte som planerat. Istället återförenas Bond med Madeleine. Det visar sig att hennes dåtid är väldigt viktig för att hitta den person som är bakom allt. 

Det var en väldigt konstig upplevelse för det är inte en typisk Bondfilm på gott och på ont. Däremot tror jag att det är en av de bäst agerade filmerna med Bond någonsin. Den är dock lång. Filmer som blir nästan 3 timmar kräver ändå fart. Det har filmen i 85% av tiden. Jag gillade den dock och tycker att den är värd att se. 

Venom

Ett rymdskepp krashlandar på jorden och några vetenskapsmän tar hand om passagerarna. En lyckas rymma men det är inte så att det är lätt att hitta. Rymdvarelserna är en sorts rörlig svartflytande massa som intar kroppar och ja, förhoppningsvis går det bra. Eddie Brock är en journalist som egentligen inte har så rent mjöl i påsen. När han anklagar den rikaste mannen i San Fransisco, då är hans jobb i fara. Det borde inte vara några problem om det inte var så att han hade tittat på sin fästmös jobbdator olagligt och angett henne som källa. Hux flux är Eddie arbetslös och dumpad.

Men många tror ändå på honom och en av vetenskapsmännen försöker få Eddie att avslöja det företag som experimenterar med fattiga uteliggare, drogberoende och sjuka personer för att se hur rymdvarelserna fungerar. Eddie tar sig in, och där hittar han en kvinna som vanligtvis sitter på gatan och tigger. Han fritar henne men i processen frigör han också rymdvarelsen Venom. Venom intar Eddies kropp och gillar att vara där.

Jag har hört mycket om den här filmen innan och väntade. Den är liksom helt okej. Den påminner om de där filmerna där konstiga saker händer vanligt folk men de har inga problem att döda en massa människor på vägen. Alltså varje actionfilm från 1980- och 1990-talen. Men det är okej och det är spännande att se Tom Hardy prata med sig själv. Helt okej underhållning som finns på Viaplay.

Terminator: Dark Fate

Jag var och såg den senaste installationen i Terminatorserien igår. Det är som om de förra filmerna har raderats och detta är en direkt fortsättning på T2. I alla fall kommer en ung kvinna från framtiden. Hon är människa men också förstärkt med vissa maskindelar som gör henne starkare. Hon ska ta hand om och rädda Daniella Ramos. Det fungerar ganska bra om man räknar med att Daniellas familj dör till stor del.

Så de drar och får hjälp av en äldre mycket bitter kvinna. Hon har fått information av en okänd källa. Den källan letar de efter och tja, mycket gammalt groll kommer fram.

En serie som har så många kockar blir gärna lite förvirrande. Här raderar de väldigt många filmer och även tv-serien. Fast det är väl skaparnas privilegium. Filmen är helt okej som action. Som en del i Terminatorvärlden måste jag radera de filmer jag sett sedan 1992. Förvirrande, sa Bull. Förvirrande sa Bill.

Tomb Raider

För ett tag sedan tittade jag på Tomb Raider med Alicia Vikander. Hon fick en del pisk för att hon inte är som Angelina Jolie men det är som att jämföra äpplen och tomater. Att spela en ikonisk tv-spelsfigur är nog lika lätt som att klyva en atom, få kan göra det bra.

Filmen är helt okej. Den är actionfylld och underhållande. Jag skulle inte säga djup men det är kul med lite variation i marvelvärlden. Lara Croft, som vår kära äventyrare heter, lever i utkanten av samhället. Hon vägrar acceptera sin fars död och därför tar hon inte ut sitt arv. Pappa är rik och det märks att nästan ingen vet vem hon är. Så kommer hon i kontakt med en person som arbetar för pappan som ger henne en ledtråd efter en skatt. På så sätt drar Lara iväg och många saker händer.

En får leva med att det är tv-spelsvärld och därför lite speciellt. Ändå bra agerande av alla och jag förstår inte varför den fick pisk. Båda skådespelerskorna är bra och båda gör det bästa av sina manus. För mig var det en trevlig stund framför Tv:n.

Dark Phoenix

Det rebootas så mycket idag. Men jag måste säga att de lyckas ganska bra med X-men-filmerna. Allt är inte bra men det mesta är det. Det här är vad jag tror den sista filmen i denna omgång. I alla fall är det filmen om Jean Grey, eller Dark Phoenix.

Jean Grey är mutant som alla andra x-men men till skillnad från de andra har hon liksom två krafter. Sin egen och en mer lånad som dyker upp då och då. De är båda telepatiska men ack så starka. Den sista kan förstöra mycket i sin väg. Det är vad denna film handlar om. Professor X har ljugit för Jean och hon blir tokig av detta. Arg och sårad försöker hon hitta sin familj som egentligen inte vill ha något med henne att göra. Dessa två krafter i en sårad ung kvinna är inte något som är direkt bra.

En helt okej film men så här i efterhand tänker jag att det är lite typiskt detta år att människor med lite mörker i sig inte riktigt får leva. Mörker är en sak men ondska en annan. Annars är det bra och James McAvoy och Michael Fassbender är kanon i sina roller återigen. Sophie Turner är bra som Jean Grey. Det är väl så att hon fått mycket pisk under de år hon var med i Game of Thrones. Sista säsongen är så hennes säsong och välförtjänt så. Någonstans hoppas jag hon får mer roller. Jag tror hon kan bli riktigt bra med tiden.

Filmtankar om två filmer: Assassin's Creed och Dark Tower

Det kom två filmer förra året tror jag hade två olika förlagor. Den ena var baserad på ett spel och den andra på en bok. 

Assassin's Creed är baserad på spelserien med samma namn. Den utspelar sig i ett nu och ett då. Det är ganska komplext och jag finner att den är lite rörig. De pratar mycket originalspråk och det är bra. En film som är så där. Jag har spelat spelet och känner att de verkligen försöker. Att konvertera spel till film är verkligen inte lätt.

Dark Tower är baserad på Stephen Kings bok med samma namn. Det är verkligen många saker som är typiskt för King i boken. Jake ser och drömmer om en konstig verklighet och en man i svart. Det visar sig att det är en annan värld där det finns magi. Så Jake hämtas dit och där träffar han Roland. En man som är en gunslinger, ett med sitt vapen, som är en räddare av världar. Filmen är okej men jag kan inte riktigt komma in i den. Idris Elba är mycket bra och resten är okej.

I väntan på

Snart är det dags för Avengers Endgame. Tills dess får man hålla sig till godo med denna.

Lethal Weapon

För ungefär tre år sedan kom den här serien. Den är inspirerad av filmerna från 1980- och 1990-tal. Det är samma karaktärer och handlingen är flyttad till nutid. Riggs har förlorat fru och barn och Murtuagh har blivit pappa igen på gamla dagar.

Annars är det som vilken tv-serie som helst där en mordgåta ska lösas. De två polisernas vardagsliv blandas in och någonstans är det uppfriskande att låta Riggs gå i terapi. Det behöver den mannen.

Inför säsong tre byttes Riggs ut mot en annan karaktär. Mest för problem i produktionen och det blev inte riktigt bra. Eller riktigt bra var väl serien aldrig. Det saknas lite från filmerna och jag köper inte att man kan bete sig så här i dagens poliskår. LAPD är den tredje största polisstyrkan i landet och har ungefär 12 000 anställda.

I alla fall är väl serien okej. Det är inget jag sitter och saknar och blir det en säsong fyra har jag svårt att se mig själv se den.

Patriots day

Det var samma vecka som jag fyllde år. Det sprängdes bomber vid Boston Marathon och det var bara tre som dog. Alltså det kan alltid vara noll men också värre. Många skadades och det är fortfarande hemskt att tänka sig hur en liten åttaåring dog. Två bröder visade sig ligga bakom detta dåd. Ungefär som attentatet i Stockholm så var det för att ge tillbaka för de som dött i krig i Afghanistan. Alltså ett dåd för att ge igen. Ja, det är ju så det blir bättre i världen.

Filmen handlar om de dygn runt själva attentatet. Det är polismännen, överlevarna, vittnena och förövarna man får följa. Någonstans finns det en bra idé men jag blir lite arg på att den framställs som en actionfilm. Däremot så är Bostonpolisen rätt inkompetenta. Det är nästan jobbigt att se hur svårt de har att fånga in bröderna. Filmen hade svårt att få tillbaka de pengar den kostade. Jag kan förstå det. Någonstans tror jag inte riktigt att detta är den dokumentära film om händelsen som hade varit bäst. Jag har sett filmerna om Utöya. Ibland är det subtila bättre än det direkt berättande.

Kingsman - The Golden Circle

Eggsy är numera Kingsmans främsta agent. Han har en flickvän och tja, livet är bra. En dag så kommer han i kontakt med en före detta rival och efter att han trodde att killen var död visade det sig att allt var en plan för att komma åt Kingsmans dator. Det fungerar och alla agenter utom Eggsy och Merlin mördas. Det är drogsyndikatet Golden Circle som ligger bakom allt. Ensamma och i behov av hjälp tar de till nödprotokollet och det är så de träffar sina amerikanska kollegor, Statesman. De slår sina kloka huvuden ihop och det är tur det. The Golden Circle har en plan för att tjäna lite pengar och få lite erkännanden.

Jag gillade den första filmens smarthet och charm. Den här är inte lika charmig. På något sätt påminner den mer om normal action och tja, inget fel med det men variation förnöjer. Kanske är det för att allt är större i USA och det blir liksom så när vi lämnar lilla Europa. Sedan blir jag lite trött. Channing Tatum saluförs rätt hårt i trailern. Han är typ med otroligt lite. För att sälja i USA gissar jag. För mig är han inte speciellt stor och intressant. Colin Firths rollfigur, som ev. dog i förra filmen, frontas rätt hårt. Hur ska det kunna vara en chock när han dyker upp? Alltså filmskapare. Mark Strong är en man som underskattas, mer Strong åt folket. Annars är det helt okej och kul att få se Björn Granath i en av hans sista roller.

Filmen är helt okej men inte så nyskapande som föregångaren. Det är väl så det blir. Alla uppföljare är inte bra men jag gissar starkt på att det inte blir en trea. Hoppas jag i alla fall. Filmstudior har börjat mjölka filmer som går bra. Dessvärre ska väl sägas ibland. Vissa saker behöver dö en hård filmdöd.

The Crimes of Grindelwald - Fantastic Beasts 2

Det har gått tre månader sedan de amerikanska trollkarlarna fängslade Grindelwald och nu ska han tillbaka till Europa. Fast är det något som en bör lära sig är det att trollkarlar med lite storhetsvansinne aldrig går att fånga eller hålla fångna. Så, Grindelwald rymmer och ska leta reda på Credence, den unga pojke som misshandlades hårt av sin fostermor i förra filmen. I London försöker Newt Scamander att få tillstånd att resa utomlands. Något som är ganska svårt efter att ha förstör halva New York och han nekas. Däremot dyker Dumbledore upp och ber honom hitta Credence innan någon annan gör det.

Därför reser Newt, och hans många vidunder, samt Jacob, hans muggelvän, till Paris för att leta efter Credence, Tina och Queenie. Det visar sig att pojken är intressant för alla och många tror att han egentligen är en Lestrange. Credence vill bara veta vem han är. Grindelwald däremot har planer för allt och samlar likasinnade trollkarlar som har något svårt för mugglare. Jacob känner sig allt annat än bekväm med dessa åsikter.

Det finns bra saker och förvirrade saker med den här filmen. Människor som inte är födda dyker upp och vissa manusgrejer känns ganska så krystade. Fast det blir väl så ibland när det kommer till filmkanon. I alla fall är det nästan som Harry Potter men med äldre människor. För det är väl tanken att de som började läsa boken runt 2000 ska kunna se den här nu och känna igen sig. Jag måste säga att Jude Law gör ett bra jobb som Dumbledore och att Eddie Redmayne är rätt gullig som Newt. De andra skådespelarna gör bra ifrån sig och jag är underhållen. Däremot förvirras jag och undrar hur Rowling ska förklara saker. Skriva en bok som förklarar vissa karaktärers liv innan? Nja, lite kritik kan hon tåla för det finns förvirrande saker.

The girl in the spider´s web

Jag har läst David Lagercrantz båda böcker om Lisbeth och Mikael. Även om det är helt okej läsning är det inte Stieg Larsson på samma sätt. Något som ändras är den tekniska delen. Där det finns en samhällskommentar i Larssons tre böcker finns det en större diskussion kring det tekniska. Dessutom tror jag att jag saknade Lisbeths och Mikaels närmare samarbete. Här känns de som två satelliter som råkar korsa varandras banor ibland.

Det har gått några år sedan Luftslottet som sprängdes. Lisbeth lever som någon form av enforcer och ger sig efter män som misshandlar kvinnor och ev. barn. Hon lever i ett sorts vaccum där många vet vem hon är men myndigheter och liknande inte hittar henne. Inte heller har hon pratat med Mikael Blomkvist på några år. Han har ingen aning om var hon är.

En man kommer i kontakt med Lisbeth. Han vill att hon ska stjäla tillbaka ett program han gjort åt USA och deras militär. Det gör hon men det gör också att NSA hittar henne. Helt plötsligt jagas familjen av en grupp med målet att få tag på programmet och Lisbeth jagas av SÄPO och NSA. Det är så som Lisbeth behöver hjälp av Mikael igen. Det är ett ganska intressant återseende.

Jag tycker den här filmen är helt okej. Den är lite som boken, alltså helt okej. För det är en ganska uppenbar berättelse som skulle ha behövts hållits ihop bättre. Claire Foy spelar Lisbeth och Sverrir Gudnason är Mikael Blomkvist. Det finns något skört över de båda som inte funnits tidigare och det gillar jag. För i min uppfattning är det så de är med varandra. Hårda och arbetsamma men tillsammans på egen hand lite sköra. Annars är det som boken rätt mycket koll på action. Så får det vara. Underhållning men jag ska vara ärlig. Noomi Rapace kommer alltid vara den första och bästa Lisbeth Salander. Det är något i hennes gestaltning som känns som uppror. Kanske förmågan att se på människor under lugg, bokstavligen.

Solo: A Star Wars Story

Nytt är att det görs filmer vid sidan av huvudspåret. Ja, spåret där vi möter familjen Skywalker. Nu är det ju så att den här pojken har rätt mycket med den familjen att göra och därför kom den här.

Vi möter den unge Han Solo på den planet han föddes på Corellia. Där arbetar han åt en liga som utnyttjar unga, föräldralösa och oönskade personer. Hans bästa vän är Qi'ra som precis som Han själv inte vill vara där. De flyr och försöker lämna planeten men Qi'ra blir tagen och Han anmäler sig till Imperiet. Då han inte har ett namn och är helt ensam döper rekryteraren honom till..ja ingen överraskning va?

Sedan arbetar Han för Imperiet i kanske tre år. Det är så han möter Beckett och hans gäng. De ska sno något men låtsas vara soldater. De får Han fängslad och det är så Chewie kommer in i hans liv. Så pågår filmen ett bra tag. En sak händer, sedan nästa och så vidare. Mycket och nästan inget förklaras. Jag fattar att det är en film för liksom die hard-fansen men om vi nu lovas historien varför smugglaren med hjärta blev den han blev men det är liksom ett ganska svagt manus. Fast, jag är ett die hard-fan och känner mig besviken. Missförstå mig rätt. Jag tycker mycket om filmen men den är liksom bara action. Den förklarar väl lite sådär men inget som en inte hade kunnat leva utan.

Jag tänker att många kommer att gilla den här filmen. Den är liksom charmig och Chewie är ju alltid som han är. Alden Ehrenreich gör en bra Han Solo. Jag tror att han måste ha studerat Ford ingående för vissa saker sitter som ett smäck. Som jag alltid sagt är Solo en spegling av skådespelaren Ford och ingen kan få mig att tänka annorlunda. Inte heller efter denna film.

King Kong

Den väldigt långa versionen av King Kong gjordes av Peter Jackson, mannen som gjorde LotR och senare även Hobbitfilmerna. Filmerna om den store apan är inget som ligger mig varmt om hjärtat. Här är det en expedition som ska ut och spela in en film men med planen att besöka Skull Island. Det är trettiotal och depression men det finns pengar att finansiera denna film. Eller vad en nu ska säga.

I alla fall hamnar filmteamet på rätt plats. En stor apa dyker upp. Han blir betuttad i den unga skådespelerskan som förstår honom på ett visst sätt. Tillbaka till New York åker de men inte som alla har planerat.

Det finns något om kvinnor och monster. Kvinnor som är utsatta för en manlig blick. Det känns alltid som det när jag ser King Kong-filmer. Det är monstret i mannen som ersätts av ett monster. Jag vet att jag övertolkar men jag kan inte låta bli. Varför skulle Kong annars finna kvinnan så intressant? Alltså männen är ju också små och gulliga utifrån en gigantisk apas synvinkel. Nej, jag har så svårt men ibland ser en film för att andra i ens närhet vill det.

Det finns en del jag gillar i filmen. Jack Black är riktigt bra i sin roll som regissören som letar efter apan men spelar in en film. Han gör ju både och men kanske lite subtilt. Naomi Watts känns lite för gammal som ung okänd skådespelerska. Jag tror hon var över 35 och nja, ska en spela runt 28 så är det väl kanske lite väl. Låter jag hård? Kanske är jag det men är otroligt trött på att vissa får vara med jämt och jag ska köpa deras ålder. Det finns ett åldersspann och sedan är liksom inte rätt längre. Det gäller även män.

Filmen är nog okej men så lång, så lång. Du kan nog inte ens tänka dig hur lång den är. Den andra Kong-filmen som kom förra året är så mycket bättre.

Doctor Strange

Det slog mig häromdagen att snart är MCU som vi känner det snart slut. Med Infinity War kommer vissa karaktärer att försvinna och därför har också vissa introducerats. De ska kanske få en egen trilogi, som MCU älskar, efter IW eller bara plockas med för att de behövs i handlingen. Att göra filmer på serietidningar kräver en hel del. Ibland måste vissa bara förklaras mer.

Doctor Strange är en sådan karaktär. Det här är en ganska så osympatisk snubbe. Duktig kirurg som en dag är med i bilolycka som skadar hans händer. De blir i stort oanvändbara och han ger sig ut på en resa för att nå inre frid och kunna arbeta bortom smärtan. Det är så han kommer i kontakt med en grupp som skyddar världen. Den forne, The Ancient One, leder gruppen och har förmågan att påverka de olika dimensionerna. Runt om i världen finns det olika sanctums som beskyddas av väktarna.

Strange visar sig ha förmåga att göra likadant och blir utvald att bli en väktare precis som många andra. En artefakt väljer honom och det är the cloak of levatiation, som gör att han kan sväva i luften. Att hans arrogans är viktig för jordens överlevnad trodde nog inte många, inte ens han själv.

Det är en så svår handling att återberätta och ska jag vara ärlig har jag alltid haft svårt för Strange. Serietidningen var så konstig att relatera till att jag inte riktigt hängt med. Benedict Cumberbatch känns helt rätt även om jag har svårt för att höra honom prata amerikanska. Det är fel språkljud för mig. Han är övertygande som en riktigt arrogant snubbe. Kanske för att det är hans typecasting nummer 1. Jag tror att denna film hade mått bra av att komma in lite tidigare. Att den gode doktorn sedan dyker upp i Thor: Ragnarök och jäklas med Loki är bara en bonus. Visst, det går att se Strange som en ny Tony Stark men där Stark är en älskvärd snubbe är Strange bara arrogant. Dagens ord, en arrogant kille som räddar världen. Med i IW ska han ju vara och vi får väl se om han överlever Thanos.

Kong Skull Island

Jag är inte förtjust i King Kong. It doesn't float my boat om jag säger så. Det är en jätteapa som typ slår saker och skriker och nja. Däremot ser jag gärna film med min syster och hon älskar denna apa.

I alla fall är vi på Skull Island. En ö någonstans i Stilla Havet som likt Bermudatriangeln ganska så svår att ta sig till. Den verkar inte riktigt finnas. Här kraschlandar ett flygplan 1945 och snart ett annat. Ur dessa kommer en amerikansk och japansk pilot och de fortsätter slåss. Tills dess att de står öga mot öga med en gigantisk apa. Filmen hoppar sedan till 1970-talet och USA ska lämna Vietnam. Det är nu som ett forskningsteam ska dit och de får med sig en helikoptertrupp. Till ön kommer de och eftersom de inte är ödmjuka möter de Kongs vrede.

Tjo, och sedan håller det på. Jag tycker det är underhållande och filmen är förvånansvärd rolig till och från. Den är också en Kongfilm i äkta anda och det finns en kvinna med i hela filmen. Suck. Sedan är det vapen och strid och konstiga monster. Jag tröttar lite på Samuel L. Jackson. Känns som om jag ser honom jämt och ständigt. Snart dyker han väl upp i någon serie jag ser. Det gör också att jag blir trött. Det måste finnas andra snubbar därute. Tom Hiddleston och Brie Larson är mycket bra och det är ju tur det. Fast gillar du Kong ska du se denna. Jag hade trevligt med min syster och faktiskt är det en väldigt bra actionfilm som är liksom det, action och chock, utan seriehjältar.