Den Löwensköldska ringen av Selma Lagerlöf

 

Jag har nog läst en del Selma Lagerlöf i mitt liv och ibland tänker jag att jag borde komma ihåg bättre. Dock blev det bättre sedan jag började blogga. Nu ska jag erkänna att jag aldrig läst Löwensköldska ringen. Mest för att farmor inte tyckte om den och då läste jag inte den. För några år sedan bestämde vi att köpa in mer Lagerlöf då både jag och kollegan inte riktigt tycker om Strindberg. En av dem ska man ha läst! 

Det är en spännande historia med de typiska övernaturliga drag som Lagerlöf så gärna använder sig av. Löwensköld fick en ring av Karl XII. När han dör ska ringen begravs med honom. En bonde i byn blir orolig att någon ska ta ringen. Så mitt i natten springer han och frun till general Löwenskölds grav för att se till att ringen finns kvar. Det gör den men ganska snart följer den med bonden och frun hem. Sedan tar ringen några irrvarv i bygden. Bra för de som har den går det inte. 

En dag hittar den hem till Hedeby där generalen en gång bott. Men han börjar hemsöka de sina och barnbarnet mår inte bra. Det kommer sedan en fortsättning. För några år sedan satte Västanå Teater har satt upp alla tre böckerna och en kollegas dotter spelade med i två av uppsättningarna. Så då läste vi den här ihop. 

En oväntad förälskelse av Julia Quinn

 

När dottern Daphne väl är bortgift är det väl dags för andra syskon eller? I alla fall Anthony Bridgerton som är arvingen och den nuvarande vicomten. Han har dåliga minnen av sin faders död och har därför bestämt sig för att inte gifta sig. Jaha, till hans moders ovetenskap ska sägas. Hon försöker tussa ihop honom både här och där. Så dyker Kate upp och tja vad sa vi om äktenskap?

Ja, vad ska man säga. Det är helt okej. Det är inte så överraskande att man inte kan räkna ut slutet. Jag måste säg att jag är imponerad över Quinns förmåga att sälja sig själv. För det finns bättre romanceförfattare. Men som sagt har man utmanat syrran måste man läsa den klart. Kanske del sex i år? 

En annorlunda allians av Julia Quinn

 

Som de flesta andra blev jag väl nyfiken på Bridgerton-serien när de började prata om den. Så jag och min syster bestämde oss för att läsa serien. Jag kan i skrivandes stund säga att jag kanske inte riktigt tagit mig igenom alla än. Inte syrran heller. Kanske för att serien har sina bottennapp och sina toppar.

Den här boken startar allt och egentligen är det nog Lady Whistledown som är en av de viktigaste karaktärerna i böckerna. Hon har en skvallertidning som alla läser ganska slaviskt. Vem hon är vet ingen men man gissar sjövilt. Den här boken är tillägnat Daphne Bridgerton, äldsta dottern i familjen. Dock har hon svårt att få unga män att intressera sig för henne. Hon är ändå vacker, smart och från en fin familj. När storebrors vän, Simon Bassett kommer tillbaka till London ingår de en pakt. De ska låtsas vara förlovade för att gynna varandra. Hon ska få friare intresserade och han ska slippa att paras ihop med halva Londons societetssinglar. En briljant plan! Eller som man säger...best laid plans of mice and men.

Nja, en blandning av Jane Austen och Bridget Jones är väl ändå häftigt att använda som försäljningsknep. Detta är en romance som utspelar sig i historisk miljö. Flicka är ovanlig men vacker. Pojke lite svårmodig men innerst inne. Detta är ändå en av de bättre böckerna. Serien på Netflix utgår från den här boken i alla fall första säsongen. De är läsvärda men man kan lika gärna inte läsa dem. När man är trött och bara vill lyssna i bilen från och till jobbet fungerar de väl. I måttlig mängd.   

Sanning och skvaller av Curtis Sittenfeld

 

Detta är en bok som är baserad på Stolthet och Fördom av Jane Austen. Med andra ord har Sittenfeld skrivit en fanfiction. Nu heter det inte så när författare gör det men grunden är den samma. Man tar karaktärer man tycker om och sedan skriver man en fortsättning eller placerar dem i en annan miljö. Så här till exempel. Här låter Sittenfeld familjen Bennett bo i USA, så även Darcy. 

Lizzie och Jane närmar sig 40. De bor i New York men när pappan blir dålig flyttar de hem till Cincinnati. Dit flyttar även Darcy och Bingley. Systrarna håller på med träning och gör inte mycket annat. Historien är inte okänd men som i god fanfiction kan man ta med sin egen tolkning av saker och ting. Så även här bland annat när det gäller Mary och vissa drag hos andra karaktärer. 

Det är inte rakt igenom bra att tolka om kända berättelser. Det kräver att läsaren köper det och jag gör inte det rakt av. Jag tycker att vissa saker görs om till modern tid men att förlägga boken i USA svider. Det går att skriva om dem i Storbritannien på 2000-talet. Bennett kan vara en fattig adelssläkt och Darcy industrimagnat i tredje generation. Det andra som svider är att Lizzie är en mes som varit Wickhams älskarinna i flera år och hjälpt honom i hans karriär. Det är en misstolkning av en av litteraturens mest kända hjältinnor. Så sorry jag köper inte det. 

Det var svår läsning för jag gillar Sittenfeld men den här boken lämnade mig så där. Jag har läst den. Jag tyckte delar av den var bra. Jag tyckte delar av den var mindre bra. Det får mig inte att vilja läsa de andra böckerna som ingick i projektet att skriva om Jane Austen. Fanfiction är fanfiction och sedan kan förlagen kalla det retellning eller vad de nu vill. 

Bridget Jones dagbok av Helen Fielding

 

Jag gillar Bridget. Ibland tänker jag att det är det närmaste mig någon har skrivit om mig. Ja, inte rakt av. No mr. Darcy hos mig men ändå. Berättelsen är väl känd? Bridget lever i London med sina vänner och söker efter kärleken. På en fest med sina föräldrar möter hon grannens son Mark som är advokat och kanske lite tillknäppt. Livet går vidare och hon börjar ha i hop det med sin chef Daniel Cleaver. Många förväxlingar finns i denna bok. 

Bridgets besatthet med hennes vikt känns lite jobbig. Det verkar vara en grej i böcker av denna typ. Samma sak brukar upprepas nu flera år senare. Fast det är också härligt att Bridget får vara klumpig, lite mullig och som man säger på engelska a total disaster. Fast hon är ju omtyckt just som hon är. 

Det var en härlig omläsning. Jag skrattade och hade trevligt. Jag läste Jane Austen på Linnéuniversitetet och denna var på listan. Den här läste jag nog innan bloggen kom till. Det var med andra ord ett tag sedan. 

Letters to Alice on first reading Jane Austen av Fay Weldon

 

Detta är en speciell bok. Fay Weldon skriver en bok till Alice om hur man ska uppleva och läsa Jane Austen. Det är faktiskt en intressant läsning och om du kan hitta den läs den. Du får mest ut av den om du tycker om Jane Austen och dessutom tycker om metaläsning. 

Alla borde vara feminister av Chimamanda Ngozi Adichie

 

Den här boken delades ut till alla elever i årskurs två på gymnasiet för några år sedan. Jag läste den då men läste om den med några elever för under 2020. De läste den under pandemin och sedan diskuterade vi. De fick skriva en liten reflektion när de var klara. I religion känns det som en rimlig uppgift för ett högre betyg. 

Jag tänker lite på att den här boken både känns relevant och kanske även lite daterad. Konstigt att det kan kännas så. Kanske är det för att om vi nu ska vara feminister ska vi tänka på männen. Det låter konstigt men vi borde jobba på att ändra mansnormen lika mycket som vi ska ha bra förutsättningar för kvinnor. Att läsa genusvetenskap fick mig att tänka på just detta. Vi hjälper alla till att hålla upp strukturer som gynnar oss. Det är så vi tar oss vidare och då som feminister borde vi tänka på att ändra mest för män, konstigt nog. 

Northanger Abbey av Jane Austen

 

Jag kan aldrig bestämma mig för om detta är skrivet för att det ska vara så här eller om Austen driver hårt med genren och sin läsare. Min tanke är att det är det senare. Det är i alla fall så mycket av forskningen säger och jag är nog benägen att hålla med. Det kräver sin författare och någon skrev en gång att när Austen dött försökte hennes bror förminska hennes idoga arbete med sina berättelser. Han ville gärna att det skulle framstå som att Austen skrev när andan föll på. Då kanske man inte kommer på vissa twistar.

Catherine Morland har sina fördelar och sina sidor som jag ibland tänker att jag borde bläddra förbi. Ibland tänker jag att hon är en förståndigare version av Lydia Bennett men att det finns lite av hennes vildhet och naiva sida. Detta är en bok som borde få större utrymme när man pratar om Austens böcker. Först skriven men sist publicerad och när man tänker på det är den brilijant. 

Fanny 

Stolthet och fördom av Jane Austen

 

Ibland undrar jag om det finns tre läger. De som läser Austen, de som läser systrarna Brontë och de som läser båda. Jag önskar att jag tillhörde den tredje gruppen men Jane Eyre är den enda jag tycker om och de andra två är så där. Omläsning av Austen har skett men de andra damerna inte riktigt lika mycket. 

Den som inte känner till handlingen i Stolthet och fördom måste vara få. Till och med mina elever som inte läser om de inte måste vet om detta. Mest för att jag ger denna och Jane Eyre som exempel på romantik. Frankenstein får också förekomma men av andra skäl. Att Elizabeth Bennett och Mr. Darcy är sinnebilden av ett par som trots sina olikheter finner kärleken. Det kan man säga att Jane Eyre är också men här känns i alla fall Lizzie som mer på samma plan som Darcy medan Jane och Rochester inte riktigt är där. I alla fall det var trevligt att läsa om. Någon gång ska jag våga mig på en engelsk version och uppläsning. 

Förnuft och känsla av Jane Austen

 

Det vet du väl att Austen läser man i unga år. Det är en vanlig kommentar men vilket strunt. Jag känner Amy som läser om böckerna varje år. Hon är ju amerikanska så modersmålet blir lättare för henne. Jag har bara läst dem på svenska men en dag så. Det är lite svårare engelska än dagens moderna så man måste fundera lite mer.

Jag gillar systrarna Dashwood. Det är nog inte lätt att vara Ellinor som alltid måste vara den förståndiga. Trots allt har hon verkligen mycket känslor men hon väljer bara att ta det lugnare än lilla syster Marianne. Hon lever för känslor och det känns hela vägen. Jag tror att Austen drev rätt bra med tiden vurmande för det romantiska när hon skissade Marianne. Fast med kärlek ändå. Marianne är en favorit. Systrarnas kärlek till varandra är större än den mellan systrarna Bennett. Det går visste att läsa Austen i äldre ålder. 

Glass Sword av Victoria Aveyard

 

Del ett handlade om hur Mare Barrows kom till hovet. Det röda blodet är färgen hos vanlig folk men trots det har Mare förmågan att påverka samma saker som de med silverblod. Mare kan styra blixten och nu är hon ett kraftfullt vapen som Kungen vill styra. Det visar sig att det finns fler som hon och därför flyr Mare från kungahuset. Hon jagas av den unge kungen Maven som hon en gång såg som sin vän men nu är hennes fiende. 

Boken känns som en transsportsträcka och jag undrar hur de övriga två ska hållas ihop. Denna bok, nu är jag hård, är ofta sådant som i filmvärlden blir några år senare. Det är så den känns. Att skriva serier är populärt och då ska det bli mer än en bok. Jag tror det finns kanske fyra och noveller. Det var ett tag sedan jag läste den här så vi får se om det blir något framöver. Jag ska väl läsa klart. 

Pojkarna av Jessica Schiefauer

Jag läste om några böcker 2015 för att jag läste genusvetenskap och några andra kurser. Den här boken recenserade jag första gången 2015:

Kim, Bella och Momo är lite speciella. De är udda tjejer som hänger ihop och de lider av att pojkarna utsätter dem för än det ena än det andra övergreppet. Det är tillsammans som de lever ut. Momo gör kostymer och de leker maskerad. Bella har ett växthus där de är.

När Bella en dag får en växt ändras allt. Växten har oanade krafter och flickorna blir pojkar. De leker i sina nya kroppar och testar på. Bella känner sig nästan mer obekväm men Momo och Kim tycker det är kul. För där finns ju Tony. Han är ball, och accepterar Kim på ett sätt som hon aldrig känt förut. Gränsen mellan kärlek och besatthet är osynlig för Kim. Momo ger också upp medan Kim börjar leva ett avancerat dubbelliv.

Jag vet inte jag. Jag tycker att flickrollen diskuteras mer snäv än pojkrollen men det problematiseras inte på samma sätt. Det är en enorm motpol. Knappast alla pojkar är Tony och knappast alla tjejer är Kim och hennes vänner. Det är klart att det ska spegla en frihet men jag blir lite perplex för jag tycker att vi begränsas som läsare att bara följa Kim. Ett skiftande berättarperspektiv hade varit intressant.

Är det en frihet i att vara pojke? Självklart är det så. Vi pratar om männens större utrymme och menar att ja, visst vore det bättre om kvinnor fick plats. När vi väl tar den så blir vi jobbiga på ett sätt som alla retar sig på. Det händer även Kim här. Hon blir pojke men det är enbart Bella och Momo som retar sig på hennes val och hennes beteende. Tony retar sig inte på det Kim gör. Vi är rätt bra på att döma andra som faller ur den norm vi valt.

Vi lever i en verklighet där vi måste välja hur vi vill se oss själva. Därför hade det varit intressant att få veta hur Bella och Momo upplevde sig själva som pojkar och vad som gjorde att de valde att vara kvinnor.

Red Queen av Victoria Aveyard

 

Red Queen är den första boken i en serie om Mare Barrows. Hon lever i en värld där människor är uppdelade efter deras blod. Det finns de silverblodiga eller de silvriga som är supermänniskor med förmågor utöver det vanliga. De är härskare och använder de vanliga rödblodiga till allt annat. Mare tillhör den röda befolkningen och en dag blir hon en del av kungens hushåll och arbetar där. 

Solpalatset är ett magnifikt ställe. Arbetet är bra men när det visar sig att Mare har unika förmågor trots sitt röda blod är hennes liv i dödsfara. Kungen Tiberias inser hennes makt och bestämmer sig hon måste röjas undan. Därför smider han en plan och uppger att hon är en silverprinsessa som varit försvunnen i många år. Mare finner sig förlovad med en silverprins samtidigt som hon hjälper de röda väktarna att planera för ett uppror.

Det här är en bra början och jag tycker att det är skönt med en fantasydystopi i en värld som inte är vår egen. Världen är alltså annorlunda än vår till skillnad från många andra ungdomsdystopier. Jag läste den på engelska och det gynnade nog upplevelsen. Ibland kan det låta konstigt men vissa böcker gör sig inte i översättning.

Kung Tiberias inser snart att Mare utgör ett hot mot den maktbalans hans rike vilar på. Men medan han smider en plan för att oskadliggöra Mare ser hon en möjlighet att krossa silverregimen inifrån – och öppna dörren till en ny värld. Samtidigt har hennes hjärta börjat dra henne åt helt fel håll…

Kronprinsessan av Hanne-Vibeke Holst

 

Jag läste faktiskt en del under pandemin men kom aldrig för mig att skriva om dem. Jag läste en kurs där vi ibland läste skönlitteratur trots att kursen handlade om helt andra saker. I alla fall läste vi Holsts Kronprinsessan. 

Det handlar om Charlotte som är en mycket intresserad miljöaktivist och småbarnsmamma. Hennes man har fått erbjudande att vara läkare i Uganda och de är på väg att packa ihop allt när någon ringer. Det är inte bara vem som helst utan Danmarks statsminister. Han vill att Charlotte ska bli hans miljöminister. Det har hon svårt att tacka nej till och hennes man Thomas får snällt tacka nej till Uganda och arbeta på sjukhus i Köpenhamn. 

Att bli minister är inte det lättaste men Charlotte tar sig an uppgiften och känner sig stärkt av sin kunskap. Det är inte lätt för Thomas att bli satt lite på undantag. Om läkare arbetar mycket är det inget mot vad ministrar gör. 

Boken var helt okej. Jag blir tokig på män som tycker synd om sig själva. Jag måste säga att jag beundrar de kvinnor som ger sig in i politiken. Måttstocken för dem är annorlunda. Det märks att det är så även för Charlotte och även om boken har några år på nacken. Det som jag slås av är att vissa tidningar tycker om att kalla socialdemokraternas nya partiledare för Magda, trots att hon inte själv kallar sig så. Som sagt det är Holst styrka i boken. Sedan är den lite för lång och där förlorar man lite ork.