Solsken och Parmesan av Christoffer Holst

 

Det är något speciellt att laga italiensk mat. Jag brukar tänka att fransmännen gör allt med linjaler och italienarna känner in rummet som Ernst skulle säga. Rasmus är en dansbandsstjärna vars storhetstid ligger bakom honom. Karriären är död och han blev dumpad för ett tag sedan. Hilda är en kock på förskola vars mest farliga är att ligga med sin gifte chef. De här bestämmer sig, frivilligt och kanske ofrivilligt, att åka på en matlagningskurs till Toscana. 

Så blir det inte för hotellet de skulle till brinner ned och istället kommer de till Roslagen. Gruppen som ska laga mat är allt annat än harmonisk alla dagar men god mat är aldrig fel. Trots att vinbesöket på en uppländska vinodlare kanske lämnar mycket åt fantasin. 

Jag läste boken och njöt. Det är en bagatell men böcker ska få en att må bra och Holst är bra på det. Han får mig att skratta och det tackar jag honom för. 

För oss är natten ljus av Christoffer Holst

 

Familjen Brickman strandar i USA, eller New York närmare bestämt. De har varit på begravning men släkten har inte varit något som de varit i kontakt med. När de ska flyga hem blir det strejk och därför får de bo ett par dagar hos pappas syster. Hon har en lägenhet på Manhattan och det är ju tur. Oliver, yngst i familjen både njuter och lider. Lider för att han måste bo med sin helgalna familj och njuter för att han är i New York och i närheten av så mycket musikal.

Jag tycker om Holsts böcker. Han är lite smårolig och det är som att läsa en romantisk komedi från kanske 1990-talet. Charmig och ibland kommer pinsamhetskudden fram. Det går över men det är så rart och trevligt att jag rekommenderar alla att läsa den. 

Ett julmirakel om dagen av Poppy Alexander

På Storytel pågick under advent ett bokseriesläpp varje söndag. Det var Poppy Alexanders debutroman som handlar om julen och två ensamma människor.

Det är Kate som är ensamstående mamma till Jack. Hon är änka och saknar efter fyra år fortfarande sin man. Han var soldat och dödades i Afghanistan. Numera jobbar hon i ett varuhus och lagom till jul ska hon sälja julgranar ute. Det är kallt men hon gör allt för att behålla jobbet. Det tär på henne att ta hand om sin son. Inga föräldrar som bryr sig och makens familj består av hans dementa mormor. Hon har en bra hyresvärd och en god vän och en riktigt bra arbetskamrat. Annars är hon ganska ensam. För att tjäna lite extra pengar gör Kate smycken och det är hennes dröm. Det här året ska hon göra julen bra. Hon gör till och med en adventskalender till Jack.

Sedan har vi Daniel. Han saknar sin syster som dog runt jul året innan. Daniel jobbar som fastighetsmäklare och bor på en båt. Hela hans familj är död och han är väldigt ensam. Han jobbar och frivilligarbetar på en hjälplinje. Han minns julgranstjejen från året innan. Hon som var så snäll mot hans syster. Nästan varje dag går han förbi Kate och tänker lite på henne. Det visar sig att han inte är så bra på att försöka prata med flickor.

Det är en riktigt rar roman. Jag lyssnade klart på nyårsdagen och jag tyckte mycket om det här sättet att släppa en bok. Det går att vänta eller lyssna lite varje vecka. Bra uppläsning och fin berättelse. Om den ligger kvar till nästa jul läs eller lyssna gärna. Det ska vara lite feel good så här års.

Snöfall över Strandcaféet av Lucy Diamond

Det är väl konstigt att läsa en bok om julen efter jul men ibland blir det så. Det är liksom lite så det blir ibland. När boken börjar har det gått några månader sedan Evie och Ed blev ihop och deras första jul firas med vänner, bröder och Evies föräldrar. Kanske inte som Evie planerat det men mysigt ändå. Sedan går det ett år och det blir jul igen. Sommaren gick bra och även om hösten varit svår ser Evie fram mot julen. Lite i alla fall. Hennes syster Ruth ska komma med barnen och det är kul. Dessvärre ska Ed vara i London med sin mamma då hans pappa just dött. Inte Evies dröm men det blir ändå bra. På julmorgonen sker många överraskningar.

Det är lättsmält men Evie kan störa mig lite ibland. Det är hennes sätt att göra saker som gäller och får hon inte som hon vill blir hon rätt barnslig. En och annan sväng i handlingen krävs innan Evie förstår att andra kan ha en annan syn än hon. Det som egentligen stör mig mest är att det hoppar så. Först är det jul med syskon, vänner och föräldrar. Sedan är det jul med syskon och föräldrar utan att första julen avhandlats ordentligt. Dessutom är de inte med i bilden längre. Jul två kommer och går och hej då Ruth med barn. Så kommer nya karaktärer och då är det augusti. Det tror jag är mitt största aber med boken. Hoppandet och framförallt liksom episodhandlingen. Visst det handlar om Evie men lite mer kommunitet hade varit bra. Boken är lättsam och trevlig men jag tror inte att Diamond är favorit. Jag ska återgå till Jenny Colgan.

Strandcafeet av Lucy Diamond

När Evies moster dör ganska hastigt blir Evie ägare till strandcaféet. Det ligger Cornwall och mycket fint vid stranden i en mycket liten by. Först är hon ganska så motstridig. Lämna Oxford och pojkvännen och Saul, pojkvännens lille son som hon älskar så mycket. Men caféet går inte bra och det är strul. Det hela slutar med att pojkvännen gör slut och Evie bosätter sig i mosterns lägenhet och tar hand om caféet. Det är allt annat än lätt. Mest för att många är ganska skeptiska och personalen är rent utsagt dåliga. Med tiden tar det sig och Evie anställer en ny kock. Ed heter han och är helt fantastisk, och två nya servitriser och en bagare som faktiskt kan göra goda saker.

Jag måste säga att jag både tycker om och inte tycker om den här boken. Den är avkopplande och trevlig. Jag behöver inte tänka så mycket och maten låter gott. Undrar om det är en poäng med att det lagas så mycket mat i feel good-romaner. För att mat är tröst och känsla. Eller så är det bara lätt att skriva om. Lucy Dillon älskar ju hundar så varför inte variera sig. Jag skulle lätt köra på bibliotek. Det eller kanske en bokhandel. Böcker i alla fall känns som en schysst miljö.

Personporträtten är ganska så typiska. De har funnits i de flesta romaner sedan urminnestider men alla är inte smickrande. Jag har lite svårt för Evies karaktär. De flesta gånger är det helt okej men ibland går jag igång. Som storasyster blir jag trött på att vi allt framställs som så ordningsamma och duktiga. Ibland vill vi kanske vara vilda vi med. Evie är den vilda lilla systern som får göra som hon vill även om hon lider av det. Skriv tvärtemot då, kanske kunde det vara en nyhet.

Årets sista bok var i alla fall trevlig och underbart avkopplande. Jag rekommenderar den till de flesta som vill läsa något lättsamt och lite trevligt.

Den lilla bokhandeln av Jenny Colgan

Från Adlibris

Ibland behöver jag läsa böcker som är så lättsmälta att det inte ger mer än avkoppling. Det är inget fel på det. Boken om Nina som förlorar jobbet och bestämmer sig för att investera i en gammal fraktbil för att kunna starta en ambulerande bokhandel är en sådan bok. Jag gillar Nina. Hon är en passionerad människa som älskar böcker. Det är inget fel på det men som en av hennes vänner säger: du gör annat nu. Du läser inte bara. För det är vad som händer. Nina flyttar till Skottland. Hennes företag går bra. Hon träffar en hemlighetsfull lokförare som kör över höglandet på nätterna och en arg bonde som blir hennes hyresvärd.

Vad som händer är inte så svårt att räkna ut men det är trevlig läsning och det skotska höglandet är ju knappast vanligt förekommande i böcker. Precis som du kan se om vissa romantiska filmer en sisådär hundra gånger, eller ja, Notting Hill är ju en sådan film, kan du alltid läsa en bok vars historia är den samma som du läst flera gånger. Same but a little diffrent. Jenny Colgan har i stort alltid skrivit böcker likt denna men hon varierar sig lite. Jag gissar att den brittiska versionen kräver sin läsare. Det är nog ganska mycket på dialekt. Jag började med ljudboken men detta är en bok jag läser fortare själv. Lyssna eller läs under slappa dagar. Det är den alldeles lagom för.

Tänk om det där är jag av Johanna Lindbäck

Agnes och hennes familj har flyttat från Stockholm till Umeå. Här har hon chansen att börja om. Det gick inget bra att börja i ettan på gymnasiet. Den totala utfrysning som skedde var hemsk och hon gled lite isär från sina kompisar. Nu har hon varit på Gotland med bästa kompisen och kommer till Umeå när resten av familjen varit där en stund. En kväll första veckan blir det familjemiddag med grannfamiljen. Det är så Agnes träffar Adam och genom Adam lär hon känna en del människor i sin nya stad. Frida fixar jobb åt henne på Max och hon lär känna flera av deras vänner. Dessutom finns det en snygg kille i klassen, Jacob, som är musiker som visar intresse för Agnes och hon tycker att det är lite spännande.

 Det Agnes är mest rädd för är att bli avslöjad och allt ska bli som förut. Jag måste säga att det är bra beskrivet. Agnes ångest att ingen ska tycka om henne. Det är inte lätt att bli av med sina spöken oavsett hur gammal hon är. Boken är riktigt bra och jag gillar att det roligt här och där. Undrar vad som hände med fäktningen.

Jul i det lilla bageriet på strandpromenaden av Jenny Colgan

Det närmar sig jul för Polly i hennes lilla bageri. Hon, Huck och Neil trivs i fyren. Livet är gott, tycker Polly. Men så börjar det hopa sig med arbete. Hon ska baka åt julmarknaden. Sedan visar det sig att Kerensa är gravid, och ganska långt gången. Det gör att hela Reubens familj tänker sig besöka de blivande föräldrarna och Reuben hyr in Polly som bagare. Som grädden på det moset håller lunnefågelreservatet nästan att gå i konkurs och de ber också om hjälp. Polly hon bakar på.

Ja, det är lite gulligt och det är ju. Däremot så blir jag lite trött på att det är så dumma förvecklingar. Egentligen är det inget som man måste stanna upp världen för. Att inte vara gift är inget som någon dör av. Ändå är det väldigt viktigt. Det går väl att leva ihop ändå tänker jag. Barn tjatas det också om. Fast man pratar inte om vad man vill utan går runt det som om man vet vad alla vill.

Nu gnäller jag. Det är ju en mysig bok fast jag skulle önska att det var lite mer trevliga händelser och att människor pratade med varandra. Sedan blir jag lite trött på att Reuben inte får utvecklas. Han är samma tölp hela tiden och människor ändrar sig faktiskt. Jag gillar ju Reuben som är härligt ärlig och lite annorlunda borde han kunna bli behandlad också.

En enda risk av Simona Ahrnstedt

Två personer med brokigt förflutet möts i Kiruna på julafton och det slår gnistor om deras möte. Ja, de har träffats tidigare men vid detta tillfälle äter de mat och pratar. Tom Lexington har befunnit sig i Tchad och torterats under flera månader. Han åker till Kiruna där hans f.d. flickvän bor för att vinna henne tillbaka och för att kämpa med sitt PTSD i ensamhet. Ambra Vinter är i Kiruna för ett scoop. En tant med ett intressant förflutet tänker sig berätta om det men bara för Ambra.

Det är en trevande romans som börjar. Den går framåt och den går bakåt och då med stormsteg. För de har inte lätt att prata med varandra om sitt förflutna. Med på tåget kommer också Ambras fostersyster Jill Lopez, känd sångerska och vacker som en dag, och Mattias Ceder, militär kollega till Tom i det förflutna och numera inom MUST.

Det är ibland skönt att läsa böcker som slutet är ganska givet i. Frågan är alltid hur en kommer till slutet. Jag gillar faktiskt Ceder/Lopez-handlingen lite mer när den får ta utrymme. Kanske för att de inte är riktigt lika sårade i sitt inre. Det är nämligen min stora invändning. De mår så dåligt och det brukar inte bara vara bra utan snarare ganska så destruktivt i längden. Jag gissar att Ceder/Lopez fick utrymme här för att det inte ska bli en egen bok om dem. Det hade nog varit intressant dock. Sa jag att det var lite ligga här och där, för det sker, mer än en gång.

En enda hemlighet av Simona Ahrnstedt

Återigen är det nutid och återigen möter vi familjen de la Grip. Denna gång är det den yngre brodern Alexanders liv och leverne som vi får följa. Han bor egentligen i New York men åker hem till Stockholm med jämna mellanrum. Denna gång är det för att hans systerdotter ska döpas och ur någon form av konstant fylla kommer han till Stockholm. Det är inte många dagar han varit där innan han träffar Isobel Sörensen. Hon är läkare och mycket engagerad i Läkare utan gränser men även sin morfars hjälporganisation Medpax. Det är för deras räkning som hon söker upp Alexander. Han har en gång varit en stor pengagivare men har nu slutat med det. Deras första möte går så där. Han lätt bakfull och hon lätt arg. Eller första möte. Det är tredje gången de träffas men första gången de faktiskt pratar med varandra.

Sedan börjar en utstuderad process från Alexanders sida där det främsta målet är att uppvakta den sköna Isobel. Hennes att få så mycket pengar som möjligt. Vägen dit är lång och komplex men nog tar vi oss i mål alltid.                  

Det är alldeles lagom tung läsning. Ahrnstedt är lagom komplex i sina handlingar och språket på en lagom nivå. Jag känner att jag hänger med och det är liksom lite spännande. Som äkta romance så hänger mycket på sexet och det är ju inte så att man blir besviken här heller. Det är ganska tunga saker som båda karaktärerna bär på. Jag funderar lite fram och tillbaka om det är bra eller dåligt för det kan bli lite sådär jobbigt. Speciellt som att de bär på samma problem mer eller mindre. Annars är det bra. Boken går fort att läsa och det finns något som gör att man vill veta hur det ska sluta. Ja, jag fattar hur men liksom hur det huret ser ut intresserar mig ganska mycket.

Lingon och lust av Eva Swedenmark och Annica Wennström

Det är höst. Sedan sist har det nästan gått ett år. Liselott har utökat sin verksamhet. Mario har förbättrat restaurangen och är närmare sina barn än på länge. Elias och Sandra känner sig lugna och har fått en liten kusin. Håkan har blivit pappa och trivs med Susanne och Bobby samt lille Vilgot. Linda och Anders försöker få sina liv att stämma överens och Börje och Anita trivs som separerade.

Egentligen är nog denna bok mest tillför att knyta samman säcken. Det är lättsamt och trevligt. En och annan rätt med lingon förekommer men även annat. Det är en bokserie som rör sig väldigt mycket kring mat. Det är inget fel i det men ibland blir det nästan lite komiskt. I andra böcker verkar det som om ingen äter. Här äts det och pratas det om mat kanske var femte sida.

Avslutningsvis har det varit en trevlig serie att följa. Jag gillar framförallt Anita och Börje som är både roliga och allvarliga när så behövs. Har du inte läst så gör det. Inga överraskningar men ibland är det trevligt det med.

Hallon och Hat av Eva Swedenmark och Annica Wennström

Liselotte och Mario har skilt sig på riktigt sedan förra boken. Liselotte drömde om en ny kärlek men livet är inte alltid lätt att förutse. Istället fokuserar hon på arbetet och nya idéer. Sandra försöker få göra saker med mamman men har lättare att söka stöd hos mormor Anita.

Mario lever tillsammans med Hélène i hennes lägenhet. Det är inte lätt. Han saknar sin familj, tappar intresset i restaurangen och är en mycket frånvarande pappa. Elias försöker möta sin far men känner sig bortglömd. Då är det tur att morfar Börje finns.

Anita ska resa till Florens med sin grupp i italienska och med Georg som gör henne lite pirrig. Fast Börje följer med och gör det hela till en helt annan resa än det var först. Anita vet inte vad hon vill men något nytt i alla fall.

Anders och Linda kämpar med att vara föräldrar och att få vara sig själva i detta. Susanne vill flytta men Håkan är lagom glad över det. Dock inser han snart att det måste ske.

När handlingen ska återberättas blir den lätt lite rörig men det är så boken är. Den hoppar fram och tillbaka utan att bli komplicerad. Den är rar och framförallt är den lättläst. Kanske blir jag lite trött ibland på alla små missförstånd som uppstår i onödan. Eller snarare att alla tycker lite synd om sig själva till och från. Det är som alltid mycket mat i centrum och dessutom verkar det alltid vara mat som förenar denna familj. Det är skönt att läsa när mörkret faller på och du saknar lite värme och sol.