Olikhetsutmaningen: vi och dom

 I torsdags var det olikhetsutmaning hos enligt O och så här löd uppmaningen:

Igår var det Sveriges nationaldag och en tradition som jag tycker är fin är välkomstceremonierna för nya medborgare som genomförs runt om i landet. För egen del firar jag inte nationaldagen direkt, men har inte heller något emot den. Det är trots allt en dag som enar oss och en dag för gemenskap. Samtidigt önskar jag också att det kan vara en dag att reflektera över de som av någon anledning står utanför samhället. Det behöver inte handla om medborgarskap, utan om andra saker som gör att vissa hamnar utanför. Inte sällan skapar vi ett vi och dom som ställer grupper mot varandra, oberoende av hur individerna i dessa grupper är. Just svårigheten att se individerna och de individuella skillnaderna är något jag tycker blir vanligare och vanligare och det bekymrar mig. Veckans ordpar är därför vi och dom.

Det är så hemskt att vi på många sätt alltid lever i en vi och dom-värld. Det första jag tänker på är faktiskt en film. Jag jobbar med elever som drömmer om att bedriva lantbruk, skogsbruk eller på annat sätt arbeta inom det som kallas de gröna näringarna. Mina elever kan ibland känna av ett utanförskap som inte riktigt pratas om. Att vilja göra detta gör dem annorlunda på ett sätt som gör att de tror på SD. Jag har många elever som sätter sin tro på SD. Min själ gråter för det är liksom så svårt med en ändring. I alla fall filmen som jag tänkte på var Bröllopsfotografen. Robins arbetsplats försvinner och han reser till Stockholm. Där kommer han i kontakt med en ganska snäv krets från Djursholm. Det är väldigt tydligt att det finns ett vi och dom-tänk från båda hållen. Även Robin visar på det. Malmros är rätt bra på att visa och gestalta människor som är annorlunda på ett positivt sätt.

Svenne av Per Nilsson handlar om en kille som blir en del av en fascistisk organisation och sedan får lida för det. Det är mycket hat i den boken. Hat mot allt som är annorlunda. Den är fortfarande aktuell men den går liksom inte att läsa med mina elever. Jag har försökt och det har blivit så att de hållit med Svennes ledare. Inte riktigt vad jag tänkt mig. Ibland låter det så hemskt när jag pratar om mina elever men de är faktiskt rara och söta men de känner sig trygga i SD. Egentligen vet de nog inte varför bara att ingen ska komma hit och ta våra jobb. Piff, brukar jag säga. De flesta som kommer hit vill nog inte bli grisbonde eller bonde överhuvudtaget. Jodå, det vill de säger mina elever. Mm, nja inte riktigt. Därför är den boken svår att läsa. Den liksom bygger på alla fördomar de har och någonstans klarar de inte riktigt av att problematisera detta.

Olikhetsutmaningen: början och slutet

Det är inte lätt att hänga med i dessa tider. Vi lärare går in i stress som är otroligt svår att förklara. Eleverna likaså. Mina tar studenten den 8 juni. Den dagen hoppas vi på fint väder. Men tills dess är det rättning och annat som gäller. Enligt O har på torsdagar en utmaning:

Veckans olikhetsutmaning handlar om dessa två ord, början och slutet,  och de går att tolka på flera olika sätt. 

Den bok som går att applicera på båda orden är ju självklart Bibeln. Början och slutet i ett. Skapelsen och undergången. Alfa och Omega som förekommer. Det går att märka det grekiska språkets inflytande på den skrivna texten.

Början på slutet är ett väl förekommande inslag inom kulturen. Framförallt i serier så brukar avslutningen ha varianter av det slaget. Det finns faktiskt en dikt som heter The Beginning of the End skriven av Gerard Manley Hopkins. Jag läste den under engelskakursen på universitetet men sedan vet jag inte riktigt vad den handlar om. Passande dock.

Olikhetsutmaningen: vänner och fiender

  Så här på mors dag har vi bestämt att våra studenter ska hålla i en dag där de visar upp djur och liknande. Så vi alla ska jobba idag. mellan 8-16. Tjoho, för det utgår ingen komp eller något utan en får ta det för laget. Jag är grovt förkyld och skulle vilja ligga och snarka halva dagen.

I torsdags kom olikhetsutmaningen från enligt O om vänner och fiender: Vilka kulturella verk som handlar om vänner och fiender vill du lyfta fram?




När jag gick på gymnasiet läste vi böcker i åk 3 engelska. Jag överdriver vi läste böcker i alla våra ämnen. Psykologi, religion, svenska, historia och alla andra ämnen. Spanskan var lättast för där läste vi kortast böcker medan Främlingen på franska var svår kan jag säga. I engelska i alla fall läste vi Gudfadern av Mario Puzo. Här pratar vi vänner och fiender. Antingen är du god vän till den gode Don Vito eller inte. Att vara hans fiende är inte alltid lätt. Jag såg filmen efteråt och faktiskt kan jag inte hylla den som alla andra. Kanske för att jag läst boken. Min lärare i engelska hade inte läst en bok i sitt ämne sedan 1972 och det märktes. Ja, i alla fall inser jag att inte många har läst boken men filmen har de sett.

Fiender ja, det finns rätt många i världslitteraturen. Jag läser om Guillous serie om Carl Hamilton. Där är det fiender och vänliga fiender som gäller. För även om vi är mer allierade mot USA så är vi fortfarande lite fiender. När det gäller Sovjet så behöver vi inte ens diskutera förhållandet. Detta genomsyrade mycket spionlitteratur under 80- och 90-talen. Vill du läsa moderna litteratur tror jag att Thomas Engströms böcker är en bra uppdatering. Eller tja, min fiendes fiende är min vän är något som stämmer i den här genren.

Att vara en god vän är viktigt. Vänskap underskattas ibland och kanske finns myten om att kvinnor och män inte kan vara vänner djupt rotad i oss. Det är väl det som diskuteras ganska genomgående i När Harry mötte Sally. I alla fall är mitt förslag till detta ord vänskapen mellan Ailí och Olivia i Charlotte Cederlunds serie om samisk magi i modern tid. Två unga flickor som möter varandra. Någonstans är alltid ungdomars vänskap hjärteskärande beskriven. Så även här.

Olikhetsutmaningen: flipp eller flopp

Det är lördag och idag är det faktiskt Eurovisionfinal. Eftersom jag är totalt ointresserad så tänker jag jo men det var ju bra. Så det blir vad det blir. Det här är veckans olikhetsutmaning och mer kan du läsa här:

Den här veckan inspireras ordparet av ett inslag från det klassiska radioprogrammet Metropol med Ingvar Storm och Niklas Levy där en programpunkt hette ”Flipp eller flopp”. Ett koncept som återanvänds i flera andra sammanhang. Det handlade om att en panel skulle avgöra om en nysläppt låt skulle flippa eller floppa.

I bakhuvudet har jag också av kvällens semifinal inför Eurovision-finalen på lördag. Benjamin Ingrosso tävlar för Sverige och det var väl inte direkt min favoritlåt i den svenska tävlingen. Inte flopp kanske, men inte heller flipp. Nu behöver eller flippar och floppar absolut inte handla om musik, det kanske som vanligt ges exempel från all möjlig kultur.

Veckans ordpar är alltså flipp och flopp!

Floppar är nog aldrig kul att vara med om. Det finns ju några kända som plastcykeln som vägde mer än en vanlig. Göta Kanal är faktiskt en flopp. Den grävdes för att korta restiden Stockholm-Göteborg. När den väl var klar kom tåget och gjorde om all restrafik för all framtid. Kanalen användes i några år men inte till den arbetsinsats som krävdes. Läste för många år sedan att det var miljontals arbetstimmar som lades ned för att gräva kanalen.

En bok som totalfloppade trots hypen var Strindbergs stjärna. Jag kommer ihåg att vi fick inbjudan att lyssna på en författarkväll genom jobbet. Jag gick aldrig men så här efteråt var nog hypen större än den borde ha varit.

Flipp är väl allt som går bra. Eller som går bra så småningom. Jag tänker på både L.M Montgomery och Laura Ingalls Wilder som refuserades först. De blev ju författare och läses än idag. En annan sak som flippade var nog Internet. Även om det finns nackdelar så är fördelarna stora. Jag hade aldrig haft så mycket läsinspiration eller interagerat med så många om saker jag tycker om.

Olikhetsutmaningen: rött och blått

Det är egentligen tre dagar för sent men jag tänker ett inlägg om dagen och då får olikhetsutmaning hamna på helgen. Den vecka handlar om färgerna rött och blått. Vill du läsa mer klicka här.


Rött ja, är ju blodets, livets, passionens och krigets färg. Därför tänker jag på Rosornas krig av Conn Iggulden. Det är en serie med fyra böcker som utspelar sig mellan släktena Lancaster och York. Att det röda finns med är genom Lancasters röda ros och Yorks vita ros.Kriget ledde till att Tudorätten tog makten och deras ros var en blandning mellan de två tidigare ätternas vapen.


Som barn eller ung tonåring läste jag Röda Nejlikan och tyckte mycket om den. Även om den är historiskt inkorrekt här och där så var det underhållning och tja, varför inte. Det är i alla fall en bra titel och speciellt som den kallas gudsblomman och även var symbolen för den vänstra politiken. Kanske lite fel översatt från början.

Blå förekommer ofta i musik. Kanske för att det alltid handlar om havet. På nittiotalet och även början av 2000-talet användes känd musik för göra reklam för öl. Vi brukar titta på den reklamen ibland i skolan för att analysera bildspråk, ljud och färgsättning. Det är mycket blått där.

Annars förekommer blått i en del boktitlar och i detta fall tänker jag på Agatha Christies Mysteriet på det blå tåget med Poirot som mysterilösare. Han gillar tåg den gode Poirot och denna gång får han hjälp av en Ms Grey. Roligt med lite ombyte.

Den blå pelargonen av Agatha Christie finns hos novellix och är en kort liten novell med Miss Marple. Den är sådär lagom spännande.

Olikhetstutmaningen: födas och dö

I torsdags var det olikhetsutmaningen och eftersom jag gjorde annat är det dags att svara på den nu. Så här såg den ut eller läs mer här:

Dags för veckans olikhetsutmaning och eftersom det är min födelsedag och det faktum att jag föddes just idag för alldeles för många år sedan, gör att veckans ordpar blir födas och dö.

Sitter och funderar på böcker om döden. Den första får nog bli En man som heter Ove av Fredrik Backman. Ove tänker bara på döden i början och hans frus död. Det är smärtsamt beskrivet egentligen hur ensam en kan bli när makan eller maken dör. Sedan ändras hans tankar lite men de finns där i början.

Mina elever tänker mycket på Aviciis död just nu. Självmord som det var och de tycker att det är konstigt, synd och tragiskt. Synd för att han var bra artist, tragiskt för att han var ung och konstigt för att de trodde hans paus gjorde honom bättre. Han säger i sin dokumentär, Avicii: True Stories, att ingen känner den riktige Tim och det var nog sant. I det tragiska så är det lättare att prata om psykisk ohälsa som är vanligt förekommande bland unga och äldre. För många är döden den enda vägen.

Jag tänkte på att födas men kom inte på någon bok direkt. Kanske är det inget jag läst på ett tag. Det får bli Det sällsamma fallet Benjamin Button som föds som en 70-årig man och dör som barn. Då kan en säga något om att födas annorlunda. En novell av F. Scott Fitzgerald är det och finns som film. Båda är lika skumma.

Olikhetsutmaningen: sanning och lögn

  Denna vecka har varit intressant. Mest för att efterdyningarna av Svenska Akademiens öden och äventyr fortfarande fortsätter. Enligt O har tagit fasta på detta i olikhetsutmaningen:

Det finns flera anledningar till att veckans ordpar är sanning och lögn, en av dem är det virrvarr av rykten och spekulationer kring vad som egentligen pågått och pågår i Svenska Akademien, en annan att vi hade tema källkritik på Kulturkollo förra veckan.

Det vimlar av sanningar och lögner i kulturens värld och helt klart är det så att en sanning inte alltid är att föredra framför en vit lögn. Själv har jag svårt att ljuga, men att säga sanningen är långt ifrån alltid det snällaste eller ens det bästa.

Det är spännande det där med att ljuga. Ibland kan jag ljuga om det innebär att personen jag pratar med inte blir ledsen. Det kan vara att något som den berättar är ointressant eller att kläderna är så där. Vita lögner är ibland bara bra.

Det finns en liten konstig men lite rolig film som heter The invention of lying. I en värld där ingen någonsin har ljugit inser en man att han kan. Sanningen kan vara brutal men att ljuga i värld där ingen förstår lögner är något annorlunda. Du får tycka vad du vill om Ricky Gervais men rollen är verkligen gjord för honom.

Lögner kommer ibland ur Emmas mun. Emma i Jane Austens Emma ljuger ihop en bakgrundsberättelse om den mindre bemedlade Harriet Smith. Det leder till flera missförstånd som lätt hade kunnat undvikas.

Sanning är egentligen ett begrepp som bara finns. Ändå verkar sanning ha fått så många betydelser det senaste året. Fake news har tagit över mycket av rapporteringen i världen. En som upptäcker sanningen är Petra i Martina Haags Det är något som inte stämmer. Hon får reda på att hennes man varit otrogen och det rämnar hennes värld.

Olikhetsutmaningen: gult och grönt

Det är påsk och enligt O har som alltid frågor på torsdagar:

Det är inget motsatspar den här veckan och det är det ju inte alltid i olikhetsutmaningen. Jag tänkte först köra hönan eller ägget, men det skulle troligen blivit helt omöjligt, så veckans ordpar blir istället gult (som är påskens färg) och grönt (för våren).


Gult är en färg som jag har ganska så svårt för. Mest för att jag själv ser ut som en kyckling när jag har på mig färgen. Fast i litteratur och kultur är det annorlunda. Jag tänker på Tie a yellow ribbon round the ole oak tree. En fin liten låt som ska minnas om de som dött i krig. Det gula bandet är en symbol för soldater världen över men också för sjukdomen endometrios.


Grönt är en vacker färg om den är mild och påminner om de första vårblommorna. Mörk grön kan också vara vacker. Det jag kopplar ihop med grön är Anne på Grönkulla. Det blir ju Annes hem och den plats hon återkommer till i tankar i flera år även när hon flyttar och gifter sig. Det är kanske ett av de vackraste namnen på en gård jag vet.

Olikhetstumaningen: modig och feg

Varje torsdag finns olikhetsutmaningen hos enligt O, så även denna vecka.

Idag ska jag föreläsa och det är ingenting jag gör ofta. Alltid när jag får frågan att göra något jag inte är så bekväm med är min spontana reaktion att säga nej. Jag är helt enkelt för feg för att hantera situationer som är nya för mig. De senaste åren har jag faktiskt blivit modigare och säger oftare ja, trots att jag blir sjukt nervös. Idag är en sådan nervös dag och därför blir veckans ordpar feg och modig.

Modig är det inte alltid lätt att vara men jag minns Neville Longbottom som vågar göra mer trots att han ofta är rädd. Precis som Harry själv har killen inte haft ett lätt liv och har föräldrar som skadats svårt i kriget mot Lord Voldemort. Han är också rädd för sin farmor och Snape. Fast han vågar och det gör honom modig, trots att han är rädd. Det går alltid att komma tillbaka till Harry Potter.

Att vara feg är något annat. Det är att vara kaxig men när det kommer till kritan inte göra något. Många är de bara tittar på. Många är de mobbare som egentligen är fega för de är så rädda om sina skinn och att hamna utanför.

Det får bli en annan kille från Harry Potter-serien. Draco Malfoy är en pojke som har fått allt och som levt med en ganska tydlig mobbare. Hans far är en elak man mot de flesta men han älskar sin fru och son. Däremot är han van att vara en mobbare och Draco har ärvt denna egenskap. Egentligen är inte Draco feg men feg nog att ta efter ett beteende som är negativt. Han har nog inga riktiga vänner. Draco har följare så den starke killen är egentligen feg för att han inte vågar vara sig själv. Jag läser just nu HP-serien. Därav mina insnöade svar!

Olikhetsutmaningen: kropp och själ

Enligt O:s torsdagsfråga låter som följer:
Veckans ordpar att söka efter i kulturen: kropp och själ.


Själ är ju ett vanligt förekommande tema i många böcker. Att ha en själ är ofta det som skiljer goda från onda i fantastyvärlden. Därför får kropp och själ symboliseras av Harry Potter. Inte Harry själv utan snarare Lord Voldemort. Han är utan kropp väldigt länge utan är mer som en konstig version av något. Det andra är att han splittrar sin själ för att inte kunna dö så lätt. Jag måste säga att det är mitt svar.

Olikhetsutmaningen: frihet och förtryck

På enligt O är det denna utmaning denna vecka:

Idag är det Internationella kvinnodagen och veckans ordpar har inspirerats av det. Därmed inte sagt att dagens exempel ska handla om kvinnor. Orden frihet och förtryck är definitivt inga ord som bara kan kopplas till ett kön.

Bara kvinnliga författare idag och så får det vara den 8:e mars. Vilka kulturella verk förknippar du med ordparet frihet och förtryck?



För mig är förtryck så mycket. Det kan vara allt från att inte få säga något i sitt äktenskap till att leva i ett land där det inte är okej att tycka annorlunda. En bok som tog mig hårt i omläsningen var The handmaid's tale av Margaret Atwood. Jag läste den som tonåring men när jag läste om den förra året insåg jag hur skör vår frihet är. Hur lätt det är att hamna i ett förtryck. Boken fick mig att tänka på Boko Haram som kidnappar unga flickor. Jag kände att i en värld där många längtar efter sanna värderingar går det nog att tänka sig en viss mängd förtryck.

Jag känner frihet får bli Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren. Lilla Ronja som på något sätt struntar i sin far och ger sig ut för att hon vill leva sitt liv. Att vara fri att bestämma över sig själv är viktigt och jag håller med. Det borde vi uppmana alla flickor att göra tidigt i livet.

Olikhetsutmaningen: kyla och värme

När denna utmaning kom var det kallt men så här till helgen så blev något varmare här hemma. Annars är det dags för enligt O:s utmaning om olikhet.

Det är kallt som bara den i hela Sverige och större delarna av Europa just nu och allt jag drömmer om är riktig värme. Veckans ordpar är kyla och värme, vilket kan handla om bokstavliga temperaturskillnader, men också om den kyla och värme som kan finnas i ett samhälle eller i en relation.

Nu är det er tur. Vilka kulturella verk vill ni koppla ihop med orden kyla och värme?


Det får bli Barnen från Frostmofjället av Laura Fitinghoff som representera kyla. Jag minns när jag läste den första gången och jag led med barnen. De går och fryser på fjället bara för att slippa bli utauktionerade. Det är en fin bok om barns liv i början av 1900-talet.

Värme var svårare för jag kom inte på någon bok. Det får därför bli en film. Den heter Flight of the Phoenix och den utspelar sig till största delen i Gobiöknen där planet kraschar. Det är varmt på dagarna så att de nästan förgås samtidigt som de måste bygga om planet för att komma därifrån.