Kulturkollos tisdagsutmaning:
Den här veckan pratar vi om saker som aldrig tar slut. Det kan vara på ett negativt sätt – de evighetslånga mötena, det slaskiga vintervädret, det trista boken som man känner att man måste läsa till sin bokcirkel. Eller på ett positivt sätt – romankaraktären du aldrig tröttnar på oavsett hur många böcker i serien som kommer ut eller TV-serien som du skulle kunna binge-titta på i flera dygn.
I veckans utmaning vill vi att du delar med sig av minst ett kulturellt fenomen (litteratur, film, teater, serier osv.) som tråkar ut sig så till den milda grad att du inte förstår hur någon överhuvud taget kan ägna tid åt det och minst ett kulturellt fenomen som du aldrig upphör att intressera dig för.
Ja, vad vill jag ska sluta. Numera har jag själv slutat titta på Grey's anatomy för jag blev besviken på serien i sig och kunde inte se mer. Däremot tror jag att t.ex. NCIS, NCIS Los Angeles, Supernatural och andra serier som har hållit på i nästan 15 år behöver säga hej då. Hur mycket en än älskar det behöver det verkligen ta slut någon gång. Det är livet, även för en serie.
Jag undrar varför vi fortfarande säger TV-serie när de ändå ibland streamas och till och med kanske enbart finns där. Bikommentar men jag undrar ibland. Gammal vana?
Något jag inte vill ska ta slut, men som måste göra det, är väl HjorthRosenfeldts serie om Sebastian Bergman. Det har just kommit en ny bok men jag skulle önska att de skrev dem länge. Så kommer det inte och bli men jag kan ju drömma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar