Häxorna i Eastwick

 


Jag har varit på musikal. Det händer ibland men det här var riktigt underhållande. Musikalen är baserad på en film som är baserad på en bok. Boken skrevs av John Updike och handlar om en liten stad i New England som får en ny rik innevånare. Han heter Daryl och de tre ensamma kvinnorna Alex, Jane och Sukie kan inte låta bli att vara allt för nyfikna. Det är så allt börjar och musikalen följer samma spår.

Det är charmigt och någonstans verkar musikalen vara en version av filmen och boken och så slänger vi in lite nostalgi. Fast det fungerar. Jag är rätt glad att de inte körde 1980-tal rakt av. Det är mycket storstilade sångnummer och de passar in. Det enda jag reagerar på är Peter Jöbacks hår. Jack Nicholson har ett hår som lever ett eget liv men det här fnissade jag lite åt. Så kan det vara. Trevligt var det i alla fall men platser på Cirkus är läskiga om man är lite höjdrädd som jag.

Kulturkollos tisdagsutmaning: En element-fyrväppling!

Det är tisdag och denna vecka har Kulturkollo tema de fyra elementen. Veckans utmaning är som följer:

Nu är det tisdag, och dags att presentera veckans utmaning hos Kulturkollo. Och eftersom vi den här veckan pratar om de fyra elementen jord, vatten, eld och luft så tycker jag det passar fint med att göra en kulturell fyrväppling.

Du ska därför skriva om:

en film du associerar med ett av de fyra elementen
en bok du associerar med ett annat av de fyra elementen
musik du associerar med ett tredje och
en tv-serie du associerar med det fjärde elementet
Blanda fritt!

Jag kom på två filmer men med olika element så jag tar båda. Den första är Backdraft, Eldstrom på svenska, som handlar om två bröder som är brandmän. De förlorade sin far som mycket unga i en brand. De har ett komplext förhållande till varandra och till sin fars, och deras gemensamma, arbete. När en pyroman härjar i staden händer det saker. Elden är alltid nära förekommande i denna film. Den andra filmen är Det rätta virket. Det handlar om de piloter som förtestade plan för att driva det amerikanska rymdprogrammet framåt. Den första scenen när ett plan flyger så högt upp i luften att piloten kan se stjärnorna är mycket fin.

Här sitter jag och kommer på en tredje film. Vatten är alltid närvarande i Titanic och det är väl inte så konstigt. Vatten och is en i salig röra gör denna resa till allt annat än optimal. Ska vi avsluta med jord så blir det väl Field of dreams. Mannen som odlar majs och som en dag bestämmer sig för att bygga en basebollplan mitt i majsfältet och hoppas att någon vill spela.

En bok jag tänker på när det kommer till eld är Kristin Cashores bok Monstrets dotter. Den handlar om Flamma, eller Fire som hennes engelska namn är, som har övernaturliga krafter och är mycket eldigt röd. Hennes namn säger väl allt egentligen. Jag måste ta med Fyren mellan haven som får mig att tänka på vatten. Den isolering som de utsätts för är inte bra för någon, någonsin. När det kommer till luft får det bli en klassiker. Jorden runt på 80 dagar av Jules Verne börjar ju i en luftballong. Jord stannade jag lite på svensk mark och kände in Grabben i graven bredvid. Visserligen en kyrkogård men vi är ju även på en bondgård där jorden ska plöjas och ha sig.

Ärligt ska jag säga att jag kom inte på fyra tv-serier. Därför får det bli en. Det får bli luft och en serie som rullar på TV4 guld just nu. Doktorn kan komma är en serie om läkare i Australien som har ett otroligt patientupptagningsområde. Där pratar vi hembesök, eftersom de faktiskt flyger till platser långt bort. De finns faktiskt på riktigt denna RFDS som de heter och fyller 90 år i år. Grattis till dem.

Musik är inte min starka sida men här kom jag faktiskt på en. Det får bli jord och eftersom vi pratat om romantik och nationalromantik idag känner jag att Öppna Landskap av Lundell är passande.

Kulturkollos årslista 2017

Vi får se vad som händer med Kulturkollos lista. Jag försöker svara på så många jag kan. 

Årets mest oväntade: Det får nog att jag kom ut som den fangirl jag innerst inne alltid varit och är. Jag har alltid älskat Star Wars och på åttiotalet var det liksom inte okej som tjej. Men numera följer jag några andra tjejer i SWU och jag erkänner. Jag är en fangirl! Eller som en sa Fan-woman. Det tog bara 30 år att erkänna och det känns skönt. En har ju liksom känt sig lite udda om jag säger så. Rowells roman var en ögonöppnare. Jag har till och med hittat en gammal klasskamrat, fast för honom var det alltid okej att vara en fanboy och är så fortfarande ska jag säga.

Årets klassiker: The Handmaid's tale av Margaret Atwood är visserligen inte en extrem klassiker men jag älskar den lika mycket nu som när jag läste den som tonåring. Den är skrämmande i sin ständiga aktualitet.

Årets knock out: Det får bli #metoo som jag hoppas ger flickor, kvinnor och människor rätten att vara de de är. Dessutom känns det skönt att det går att prata om allt dumt som hänt en utan att bli dömd.

Årets kvinnokamp: Förutom svaret i förra punkten får det bli sista säsongen av Fröken Frimans krig som jag har ett avsnitt kvar av. Den är också alltid aktuell. Vi skulle aldrig ifrågasätt mäns rätt att tycka bara kvinnors.

Årets gråtfest: Jag såg Livet efter dig och fulgrät. Tänker mig nog inte läsa boken efter det. Annars har jag nog valt bort dessa typer av böcker i år av ork. Det krävs en hel del för att läsa en bok som en gråter av. Då är film lättare att bearbeta.

Årets gapflabb: Grotesco! Det räcker väl så eller?

Årets historiska: Vad svårt det var. Jag läser en del historiska romaner men det får nog bli Stenhuggarens dotter av Ewa Klingberg. Den finns med i Historisk Medias stora satsning Släkten som handlar om kvinnoöden i vår historia. Visserligen fiktiva men ändå känns att det finns en hel del fakta bakom.

Årets obehagligaste: Är faktiskt inte en bok, film eller serie. Jag var på utbildning om väpnat våld i skolan under december månad och jag ska säga att det är en ögonöppnare och jag ryser vid tanken. Det var jag inte ensam om att tänka. Om något sådant händer tror jag inte att det spelar någon roll att en gått en utbildning. Jag hoppas det fungerar men jag vet inte.

Årets dystopi: Kallocain av Karin Boye får hamna här. Den går lätt hand i hand med Atwoods även om fokus är annorlunda. Fast minst lika aktuell då som nu. Speciellt som att vi lever i en tid där övervakas en del och att vi faktiskt ändrar vårt kemiska inre via olika medel.

Årets grafiska: Det får blir Vei av Sara Bergmark Elfgren  och Karl Johnsson. En intressant version av nordisk gudasaga. Den enda bok jag fått som av ett förlag. De hade rätt, den passade mig bara bra.

Årets nya bekantskap: Annabelle av Lina Bengtsdotter lovar gott inför framtiden. Lilla Gullspång är en speciell liten ort att låta böcker utspela sig på.

Årets utmaning: Tja! Jag klarade av årets kaosutmaning. Jag brukar börja starkt för att sedan sigga och sacka runt i världen. Nu klarade jag av den i november. Jej till mig.

Årets tegelsten: Faktiskt har jag inte läst så tjocka böcker i år. Det får bli min långläsning av Bibeln. Det är en tegelsten av episka proportioner. Inte klar dock.

Årets ögonöppnare: Okej, alltså människor som skriver böcker läser min blogg. Det är helt galet. Jag är citerad på ett ställe. Det är helt crazy.

Årets återseende: Skönheten och odjuret kom som spelfilm i år. Jag älskade den tecknade filmen när den kom så det får bli ett trevligt återseende och odjurets bibliotek. Det är något som en kan drömma sig bort i.

Årets aldrig mer: Aldrig mer att jag läser egen utgivna böcker utan att veta något mer om författaren. Dumma mig.

Årets huvudperson: Coolaste tjejen i år får bli Áìli som åker till släkten i Idijärvi och får veta mer om sitt samiska ursprung. Det är i alla fall Charlotte Cederlunds huvudperson i hennes tänkta trilogi. Bok tre kommer i januari.

Årets bifigur: Det får bli Olivia som dyker upp i Cederlunds böcker som bästa kompis. Det är något så härligt med Olivia att det är svårt att inte tycka om henne.

Årets filmupplevelse: Säga vad man vill, och det får du, men för mig var det Star Wars: The Last Jedi. Fel och brister men också mycket bra och hur de ska knyta ihop det här gör mig lite glad.

Årets kulturella höjdpunkt: Jag var och såg Fantomen på operan i februari och eftersom det inte blev något mer så får det bli den. Inte för att det var dåligt för den var kanonbra.

Årets möte: Alltså är det okej att bli lite till sig när en träffar en professor i pedagogik? Det var mitt möte i alla fall.

Årets magplask: Hå, Twin Peaks: The Return. Alltså varför? Jag menar det, varför. Det är 19 timmar av mitt liv som känns helt värdelöst spenderade.

Årets kan-inte-släppa-den: Norra Latin växer med tiden måste jag säga. Det kommer att bli en spännande fortsättning.

Årets skämskudde: Rimligt lyckade ögonblick av Åsa Asptjärn är en kanonbok men lite då och då blir Emanuel lite väl mycket och då åker skämskudden upp.

Årets lyckopiller: Jag har läst en hel del Jenny Colgan i år men Den lilla bokhandeln runt hörnet får nog bli den gladaste av dem alla. Den känns bara mysig.

Årets läskigaste: En av de serier jag nyligen sett som heter Manhunt: Unabomber på Netflix. Den handlar om hur FBI hittade Unabombaren. Det är en fin beskrivning av psykologiskt polisarbete och dessvärre galenskap hos förövaren. Att den är läskig är för att de hade typ tur och för att människor likt Ted Kaczynski finns på riktigt.

Årets debut: Det får bli Josefine Sandblom som skrev Kalla mig Amanda. Den är den enda debutförfattare jag läst i år. Boken är riktigt rolig.

Årets kyss: Det får bli den kyss som startar allt i Saker ingen ser av Anna Ahlund. Sebastian får en kyss av en främling på nyår och då bestämmer han sig för att gå all in resten av året.

Årets citat: “One person. All it takes is one person." -Severus Snape
Jack Thorne, Harry Potter and the Cursed Child - Parts One and Two

Årets skandal: Svenska Akademien och deras affärer får bli svaret här. Eller snarare att det var värre att kulturmannen hade läckt nobelpristagare än hans läskiga kvinnosyn. Mm, det är skandal att ingen gjort något tidigare.

Årets förlag: Det får nog bli Novellix i år. Jag har läst en del noveller från dem och känt att de verkligen tänker. De har också mycket som handlar om skola och det är trevligt. 

Årets pristagare: Glasnyckeln gick 2017 till Malin Persson Giolito och det får bli mitt val med.

Årets överskattade: Ställ ut en väktare av Harper Lee kände jag inte riktigt levde upp till hypen. Inte en dålig bok men ändå inte vad jag trodde.

Årets underskattade: För mig blir det nog Lois Lowrys serie som börjar med Den utvalde. En bra och annorlunda dystopi och fantasyserie som troligtvis inte många läst efter den första boken.

Årets sönderpratade: Ska jag gå på vad jag läser på bloggar så är väl Ett litet liv av Yanya Yanagihara rätt sönderpratad och sönderanalyserad för tillfället. Någon gång kanske jag plockar upp den men då måste jag nog sluta läsa om den på andra bloggar först.

Årets serie: Svårt måste jag säga. Det får nog bli Stranger Things 2. Tanken här var nog en bokserie men se så lätt blir det inte. Denna streamades i en rasande fart hemma när den kom.

Årets scen: Det får bli Västanå teater där kollegans dotter spelade med i Charlotte Löwensköld denna sommar.

Årets konstupplevelse: Open Art i Örebro. Kontroversiell kan jag säga och allt förstod jag verkligen inte. Stolarna till exempel är för mig en konstant gåta.

Årets TV-serie: Här väljer jag att tänka gammel-TV och Vår tid är nu. Så bra och så intressant om Sverige efter världskrigets slut. Har du inte sett kan du nog streama dem ett par veckor till på SVTplay.

Årets titel: Turtles all the way down av John Green. Som den religionslärare jag är måste jag ju bara älska titeln. Det finns många skämt om den teorin.

Årets låt: Enligt itunes gillar jag Historiepodden mest och insåg att jag lyssnar väldigt lite på musik just nu. Så kan det bli.

En helg i Stockholm

I helgen ska detta avhandlas. Syrran fick biljetter till båda så när jag är ledig nästa vecka slår vi till med musikal och mumier. På lördag eftermiddag blir det afternoon tea på Stockholm Tea and Garden. Här går det att läsa om deras utbud.

Tänk att det i dag är.......

en dag för att arbeta emot reumatism och det tycker jag är viktigt. Jag känner ingen reumatiker på nära håll men har elever vars mammor eller mormödrar och farmödrar har reumatism och jag hoppas att det går bra för dem i forskningen.

Sedan är det också civilkuragets dag och det är en minst lika viktig dag. Det handlar om att våga hjälpa andra eller att stå emot orättvisor. Det gäller att fler människor vågar annars blir vi bara följare.

Det är också musikens dag och det är inte svårt att fira. Det är bara att köra på med en låt man gillar och sedan dansa loss eller vad man nu gör :).



Bra låt, videon kan jag nog ha levt utan egentligen.

Mitt liv som musik del 6

2007 var ett ganska händelselöst år. Jag kommer inte ihåg något speciellt från det året. Det hände säkert mer än jag minns men det är tomt i min hjärna.



2008 var nog inte heller ett år som gjorde avtryck. Jag började läsa in lärarbehörighet i mitt tredje ämne historia och tja Obama blev ju president. Bara en sådan sak.



2009 åkte jag till Kivikmarknad, tappade min mobiltelefon och blev bestulen på min plånbok på en och samma dag. Men det var också ett bra år. Jag var pigg och hade lämnat mitt sammanbrott bakom mig. Jag startade denna blogg. Syrran fyllde 30 dessutom.



2010 fyllde pappa 60 år och vi for till Österrikes vackra huvudstad Wien. Jag pluggade som en galning och det var allmänt långt mellan loven detta år. Jag voltade med min bil och har nog aldrig varit mer rädd för snö än som detta år.



2011 var det år jag ökade på min examen och jag tog 100,5 poäng i historia. Det kan låta banalt men tre år av mitt liv var mycket plugg. Detta är visserligen inte originalet men nästan lite bättre.



2012 är nyligen över och det var ett år med förändring och sorg. Arbetskamrater som jag arbetat med i 10 år slutade och en kollega diagnostiserades med cancer som är obotlig.



Det var det. Många personliga låtar som jag gillar fortfarande.

Mitt liv som musik del 5

2000 åkte jag till London och lyckades bli jagad av en ekorre. Det är helt bizarrt. Jag stod där och vips följde den efter mig.



2001 blev jag klar lärare. Jag jobbade mig galen den sommaren för det var svårt att få jobb. Till slut blev det ett och jag jobbade min sista dag på fredagen och började på måndagen. Tungt år.




Efter ett år var mitt vikariat ute och jag sökte nytt jobb. Det var då jag hamnade där jag är idag. Det är med andra ord 11 år sedan.




Jag flyttade in i min lägenhet 2003. Den var så fräsch då. Det är den fortfarande men inbodd. Jag gillar mitt hem. Sedan är ju David Boreanz med i denna.




2004 fyllde syrran 25 år och vi åkte till Rom. Det är en vacker stad och vi bodde underbart. Två amerikaner blev utkastade ur Vatikanen för att de var för lättklädda. Fniss. Vi skrev om den här till våra studenter detta år.



2005 köpte jag min första egna bil. Den levde med mig tills dess att vi båda voltade en decemberdag 2010.



Jag fyllde 30 år 2006. Det var ett så jäkla bra år. Det var varmt i april och vi dansade ute på min födelsedag. Pepp.

Mitt liv som musik del 4

Jag tog studenten 1995. Jag började jobba och var lite skoltrött. Resten av året tjänade jag pengar.




1996 fyllde jag 20 år. Jag började plugga på universitetet och lyckades bli lurad av en hyresvärd. Jag hyrde en lägenhet och efter två månader blev huset utmätt och jag fick flytta hem. Sedan hände en mängd annat som jag inte tänker prata om men jag bodde kvar hemma i två år.



1997 kan summeras i två ord. Plugg och jobb. När jag inte pluggade arbetade jag och tvärtemot. Men det gav utdelning.



Jag reste till Köpenhamn, pluggade på en annan högskola under detta år. Jag jobbade och blev tillsammans med D. Året är 1998 och syrran tog studenten. Och Goran är ju med i denna video, grrr.





Decenniets sista år hände något tragiskt och det gör mig fortfarande ledsen. Jag kom tillbaka till mitt favorituniversitet och fortsatte läsa lärarutbildningen. Även om jag inte älskar, älskar den här låten var den en del av mitt liv under detta år.

Mitt liv som musik del 3

Året är 1988 och jag går i sexan. Jag var och såg Bruce Springsteen med pappa. Det var nog större för pappa än för mig. Eller ja, lika stort.




1989 började jag högstadiet. Det var nog det mest spännande det året.



1990 for vi över pölen för att hälsa på släkten.



1991 konfirmerade jag mig, Carola vann ESC och Sverige tog VM-guld i hockey.



1992 tja, var ett år som vilket annat. Pojkvän D. Mmmm, trevligt.



1993 var ett år när jag gick på gymnasiet och jag missade en möjlighet att se Pet Shop Boys live.



1994 såg jag Ernst Gunther live på scen och jag krockade vid uppkörningen. Detta är nog en av mina favoritsånger till jul. Och från en film.

Mitt liv som musik del 2

1983 började jag skolan. Eftersom musik inte egentligen är det viktigaste i mitt liv så har jag några favoriter. Detta år blev det Madonna som kom med Holiday. Madonna kommer nog komma fler gånger på denna lista.



1984 är en bok och Like a Virgin är en bra låt.




1985 var ett tungt år. Jag tappade nästan alla mina tänder. Men en av de bästa låtar jag vet kom detta år. A-ha blev ett fenomen.



Olof Palme dog i februari 1986. Det var inget tecknat den dagen. Men hur kan man inte älska denna låt.



1987 var ett bra år. Jag lärde mig engelska och träffade mina amerikanska släktingar.

Mitt liv som musik del 1

Jag föddes 1976. Det året hängde jag inte med så mycket men årets låt var nog denna.



Året efter är 1977. Detta år dör min pappas stora idol - Elvis Presley. Min barndom var full av musik av denna man.



1978 så kom en låt som jag älskar än idag. Det är Gloria Gaynor i en riktig discodänga.



Min lillasyster föddes och i hennes ära blir det Ted Gärdestad. Det är Satellit som vann svenska melodifestivalen detta år.



Det blev ett nytt decennium. Det blev också lite annan musik så därför blir det lite Clash.



1981 kom många låtar men jag tänkte spela en som jag kommer ihåg. Det är denna som jag brukade sjunga med i.



1982 började jag lekis. Det var kul och jag lärde mig räkna. Läsa kunde jag redan. Men den här var rolig.

day 30 - your favorite song at this time last year

day 29 - a song from your childhood

day 28 - a song that makes you feel guilty

day 27 - a song that you wish you could play

day 26 - a song that you can play on an instrument

Ha, ha, ha. Jag kan knappt spela triangel. Så en hyllning till alla trianglars gudmoder.

day 25 - a song that makes you laugh

day 24 - a song that you want to play at your funeral

day 23 - a song that you want to play at your wedding

day 22 - a song that you listen to when you’re sad