Annabelle av Lina Bengtsdotter

Från Forum förlag

Gullspång ja, där har jag varit några gånger men ännu oftare åkt igenom. Det är en ganska litet samhälle men by vet jag inte om jag skulle säga. Annat än att mena liksom centralt i orten, så är väl by överdrivet. Oj, nu stör jag mig lite. Det är i Gullspång som Annabelle försvinner en dag i juni. Hon försvinner efter en fest och det tar polisen fyra dagar innan de inser att det är något mer än bara ett försvinnande. Det är då Stockholm, och Nationella operativa avdelningen, kopplas in och de två som får åka iväg till lilla Gullspång är Charlie Lager och hennes kollega Anders. De kommer rätt bra överens med varandra även om Charlie retar sig lite på Anders nu när han blivit pappa och något av en toffel till sin svartsjuka sambo. Det är inte Charlies största problem. Inte heller att en flicka är borta. Hennes största problem är att hon ska åka hem, hem till Gullspång.

Medan de undersöker Annabelles försvinnande kommer Charlie i kontakt med en gammal vän från förr och börjar minnas. På något sätt skulle jag säga det går i vågor vad vi får veta om än den ena än den andra unga kvinnan i den här berättelsen. För det handlar om Charlie, Annabelle och Alice. Alla tre vars öden verkar börja och sluta i Gullspång.

Det här är en bra skriven debutdeckare och enligt ryktet ska det komma en till. Det stämmer nog med tanke på att det slutade ganska öppet. Tydligen ska Lager tillbaka till Gullspång. Jag tycker om hur vi får följa med genom utredningen och att poliserna har misstänkta som de diskuterar och sedan avfärdar när diskussionen är över. Det är uppfriskande. Jag stör mig på att Charlie Lager dricker mycket, är lite trasig och skitsmart. Det känns nästan som en klyscha. Hade hon varit ensamstående mor också hade det varit en också varit en klyscha. Nej, nu väntar jag lite på nästa bok. Gissningsvis kommer vi tillbaka till Gullspång.