Liselotte och Mario har skilt sig på riktigt sedan förra boken. Liselotte drömde om en ny kärlek men livet är inte alltid lätt att förutse. Istället fokuserar hon på arbetet och nya idéer. Sandra försöker få göra saker med mamman men har lättare att söka stöd hos mormor Anita.
Mario lever tillsammans med Hélène i hennes lägenhet. Det är inte lätt. Han saknar sin familj, tappar intresset i restaurangen och är en mycket frånvarande pappa. Elias försöker möta sin far men känner sig bortglömd. Då är det tur att morfar Börje finns.
Anita ska resa till Florens med sin grupp i italienska och med Georg som gör henne lite pirrig. Fast Börje följer med och gör det hela till en helt annan resa än det var först. Anita vet inte vad hon vill men något nytt i alla fall.
Anders och Linda kämpar med att vara föräldrar och att få vara sig själva i detta. Susanne vill flytta men Håkan är lagom glad över det. Dock inser han snart att det måste ske.
När handlingen ska återberättas blir den lätt lite rörig men det är så boken är. Den hoppar fram och tillbaka utan att bli komplicerad. Den är rar och framförallt är den lättläst. Kanske blir jag lite trött ibland på alla små missförstånd som uppstår i onödan. Eller snarare att alla tycker lite synd om sig själva till och från. Det är som alltid mycket mat i centrum och dessutom verkar det alltid vara mat som förenar denna familj. Det är skönt att läsa när mörkret faller på och du saknar lite värme och sol.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar