The Martian

Denna film är en sådan där som kräver att du gillar tystnad eller i alla fall monolog. Den påminner mig om Cast Away på ett sätt. Ensam kille pratar med, i detta fall en dator, det enda som finns. Visst det pågår handling vid sidan av men om Matt Damon inte var så bra på det han gör skulle filmen faktiskt inte fungera. Det hänger på honom.

Filmen utspelar sig på planeten Mars. NASA har skickat dit ett team för att fundera på att kanske kolonialisera men det går inte bra då de knappt några dagar in råkar ut för en storm som i stort sett kan ödelägga deras raket. De lämnar planeten men måste lämna Mark Watney. Han råkar ut för en olycka och alla tror han är död. Det visar sig vara fel och han försöker ta kontakt med jorden. Han börjar planera för att överleva och det var svårt att äta potatis ett tag efteråt. Han planerar sitt intag av mat och vatten och snart kan han kommunicera med NASA på ett väldigt analogt sätt.

Det är en actionfilm som långsamt tar sig framåt. Att jag kallar det action är för att det finns ett driv hos Mark som gör att motståndet är han själv och planeten i sig. Jag gissar att boken är minst lika bra. Jag säger då det eftersom jag inte läst boken. Det är också tur, eller smart, att Watney är biolog och kan odla om jag säger så. Tror spontant att andra specialister haft svårare att vara nytänkande. Geologer till exempel hade kanske haft lite svårare att tänka på vissa saker.

Filmen känns och det är nog tanken. Det är svårt att tänka sig många skådespelare som skulle kunna prata med sig själv så länge. Tom Hanks gör det verkligen bra i Cast Away och Matt Damon likaså här. Det kräver också att det är en individ som jag kan relatera till och det kan jag. Snacka om ensamhet och drömmar om att komma hem. There is no place like home.