måndag 4 december 2017

Justice League



Jag såg en rolig meme nyligen om Star Wars. Först kom Marvel, sedan Jurassic Park och sist Star Wars. Det gick ut på att den tredje var störst, sant nog. DC fick inte vara med och det finns nog en poäng med det. För här lider filmerna av något som är ogripbart. Egentligen är temat i DC och Marvel samma sak. Människor med övernaturliga, förstärkta krafter och utomjordingar samt människor som bara vill arbeta för att rädda människor förekommer i båda världarna. De slåss mot utomjordingar med storhetsvansinne. Fast där Marvel inte alltid tar sig själv på så stort allvar lider DC av en mörkare ton.

När vi börjar filmen har Stålmannen dött. Världen blir värre och mörkare och brotten ökar. Att hata blir vanligt. I detta jobbar Batman och även Wonder Woman i skuggorna. Snart kommer en hemsk utomjording för att förstöra världen och då börjar de samla andra människor med förmågor. Det går sådär till en början. Snart så har de en grupp och ska ta sig an Steppenwolf, som är en förstörare av världar.

Det är mörkare i DCU, och så är det alltid. Jag skulle till och med säga att det finns en viss nivå av mörkerfilter på i hela filmen. Nej, nu gnäller jag kanske lite men känslan är så. Det är mycket action och jag skulle önska att de ibland fokuserade lite på deras relationer till varandra. Mycket av det är viktigt för hur ska en annan kunna förstå deras förmåga och vilja att slåss ihop.

Fast vill du se action och lite lätt underhållning är detta perfekt. Mer än så är det inte och någon gång är det alldeles lagom.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar