Det var så länge sedan jag läste Guillous serie om Hamilton. Jag missade några böcker mitt i och slutade läsa. Sedan läste jag några i slutet och hittade alla böcker. Så, jag tänkte att jag kanske ska läsa alla från början till slut med alla fortsättningar och sidospår. För det finns många fler nu av någon konstig anledning.
Det är lite speciellt att läsa en roman som utspelar sig under kalla krigets sista år. Det är fortfarande öst mot väst. Rädslan på den ena sidan och rädslan på den andra sidan. Fokus i den här boken är väldigt inhemsk då en kommissarie på SÄPO mördas och spåren verkar leda till Palestina. Carl Gustaf Gilbert Hamilton arbetar på SÄPO. Det var ju inte riktigt tanken men dessvärre har den militära underrättelsetjänsten lite svårt just nu. Därav arbetar han hos polisen. Det visar sig att det kommer till nytta att han, till skillnad från andra poliser, har en annan utbildning.
Det finns mycket att säga om den här boken som är lite negativt. Fast det är så Guillou skriver och en får leva med det eller inte. Hans berättarröst kan bli lite väl övertydlig ibland kanske också mästrande. Det är som det är och jag kan köpa det och välja att inte läsa boken när jag retar mig som mest. Annars tycker jag spåren med terrorism, som förekommer som en ganska het diskussionspunkt i den här, är intressanta och mer spännande idag. Det går att läsa den med andra ögon efter alla attentat som skett i modern tid. Tror de var bättre terrorister på åttiotalet rent strukturmässigt.
Sedan är det ju faktiskt så att Hamilton är mer komplex än jag minns honom. Han tycker nog egentligen inte om sitt jobb men utför det med precision. Den nyansen glömmer många ibland. Jag läste Thomas Engströms serie om Ludwig Licht i somras. Det är lite som det känns. Hamilton är väldigt bra på sitt jobb men lider kval över att göra det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar