Den sista delen av Lois Lowry i hennes serie som börjar med Den utvalde och slutar med boken som heter Sonen. Här knyts allt ihop på ett mycket speciellt sätt.
Clarie blir utvald att vara födelsemor. Hon ska föda barn till samhället och sedan ska hon få ett jobb någonstans. Fast det går fel. Första barnet hon föder blir det enda barnet. Hon förlöses via kejsarsnitt men får aldrig se sitt barn. Det är så de gör i samhället. Snart får hon ett annat jobb och arbetar med fiskplanteringen. Fast Claire undrar vad som hänt hennes barn och en dag får hon möjlighet att besöka nybarnscentret. Där får hon se sin son och de känslor som väller fram är konstiga för henne. Den man som sköter den lille pojken tycker det är trevligt och tar sig an både Claire och pojken på ett fint sätt. Mannens son är Jonas, pojken från Den utvalde, och den lille pojke som Claire har fött rymmer från samhället och det gör även Claire.
Claire hamnar i ett ganska fattigt samhälle efter ett skeppsbrott. Där får hon veta att hon kan ta sig till sin son och hon tränar sig igenom flera år. Sedan är hon redo.
Pojken har växt upp i den by dit han och Jonas en gång kom. Han är en ganska redig pojke som heter Gabriel men hans dröm är att träffa sin mamma. Det samhälle han kom ifrån minns han inte och dessutom är det så olikt allt han någonsin mött i byn.
Det är ett bra avslut på serien men jag känner att den här boken är mycket mer vuxen än de tidigare. Eller snarare är det så mycket annat fokus på att vara förälder och söka sitt barn att den som började läsa Den utvalde kanske inte riktigt känner igen sig i denna fjärde bok. Det är roligt att läsa om samhället ur en annan synvinkel och speciellt allt som händer kring Gabriel som barn. Jag tror dock att serien ändrat karaktär från bok ett. Där var ett modernt samhälle och i de andra lite fler samhällen som fallit samman och återgått till ett mer basalt samhälle. Det trodde jag nog inte när jag började läsa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar