Olikhetsutmaningen: hemma och borta

Idag har det varit ganska mycket. Vi har haft utvecklingssamtalsdag. 10 hann jag med och jag är nöjd. Två kvar och det lär gå fortare. Men jag är trött och det är sent. Nu ska jag svara på veckans utmaning hos enligt O. Den ser ut som följer:


Motsatsen till hemma får bli borta, vilket kan tolkas på flera sätt. Det kan t.ex. handla om att vara borta tillfälligt från sitt hem, eller att för alltid ha lämnat det.

Veckans ordpar är alltså hemma och borta och er uppgift är att koppla orden till kultur av olika slag. När jag började fundera insåg jag att begreppet hem inte är alldeles enkelt, vilket också gör att bort och borta blir ord svåra att ringa in.


Egentligen skulle väl Vilhelm Mobergs Utvandrarsvit kunna vara svaret på hela utmaningen. Karl-Oskar och Kristina kan inte vara kvar hemma i Småland av många skäl och lämnar landet för Amerika. Karl-Oskar lyckas på något sätt klara sig bättre i sitt nya hem medan Kristina saknar Småland lite mer. Här är hemma och borta en känsla av båda. Fast det får bli något annat också.

Jag läste tidigare i höstas Jenny Colgans The Cafe by the Sea och det handlar om en advokat som på uppdrag av sin firma måste hem till sin lilla ö långt upp i Skottland för ett fall. Hon har inte varit hemma sedan modern dog och att komma hem är inte bara lätt samtidigt som det är välbekant.

Borta får bli önskan om att flytta. Det är det väl många som gör. Jag har väldigt svårt att komma på en bok här. Varför vet jag inte för alla längtar vi bort någon gång. Därför får bli Lena Anderssons sång med den talande titeln Är det konstigt att man längtar bort någon gång?