Marianne Jidoff har blivit chef för den externa utredningsenheten som tillhör åklagarmyndigheten och tillsammans med Torsten Ehn och en lite krasslig Augustin Madrid välkomnar de två nya kollegor. Problemet är att nu måste gruppen hitta en ny arbetsplats för att Mariannes lägenhet fungerar verkligen inte. Nu är det ju tur att hon äger ett stort hyreshus och att det går att bygga om så gruppen flyttar kanske 150 meter.
Själva utredningen handlar om en stor hockeystjärna som hittas mördad i sitt hem. Hans fru ligger medvetslös på övervåningen men minns ingenting. Utredningen tar sig många olika vägar och det är inte bara ett spår som ger utdelning i den här gången.
Jag gillar Rudbergs böcker och att hon gör det lite lättsamt. Poliser och utredarna har ändå ett bra liv. De är sociala och inte djupt deprimerade och det är avkopplande. Jag reagerar starkast på tråden om Mariannes vikt. Det tjatas hit och dit och visst hälsa är viktigt men varför just kvinnlig vikt. Nja, inte okej kände jag under läsningen. Annars är det en bra fortsättningen och tillskotten till gruppen är viktig för fortsättningen.
Personutvecklingen mellan gångerna ändras lite och ibland skulle jag önska att det hände lite mer på vissa plan. Det finns vissa saker som en väntat på ska hända sedan bok ett och det är dags nu. Jag skulle vilja att Madrid fick mer plats för han drunknar lite i Ehns skugga. Den här boken var en sådan där i vilken han är lite osynlig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar