Jan Svensson av Johanna Lindbäck

Jan Svensson flyttar till Luleå. Hans pappa Niklas har fått jobb där och då har pappa, Jan och Klara följt med. Mamma bor kvar i Stockholm och först tycker Jan att det är kul men så ändrar han sig lite. Tänk om ingen tycker om honom i hans nya klass? Ingen alls. I Jans nya klass bor hans granne Nicki som är ganska knepig.

Jan gillar sin nye lärare Martin som är hård och sitter i rullstol. Sandra är bubblig men inte samma sak. Några av killarna i klassen tar hand om Jan men inte är de kompisar för det. Jan vill hem till Stockholm och väntar på att få säga till mamma att så är fallet. Men tiden går och helt plötsligt börjar Jan spela fotboll lite bättre, fika med Nicki och spela Nintendo med Lenny och Reda och Samuel. Kanske är livet i Luleå inte så farligt ändå.

Det är en ganska gullig bok även om den är lite mörk här och där. Den stämmer inte riktigt in på mina elever. Jan är elva och undervisar man som jag på gymnasiet är det långt emellan. Däremot är det trevlig och rolig läsning. Jag älskar vuxna som får vara sura, bra och bara alldeles lagom. Det är så skönt med sköna personer som tycker om varandra.

Olikhetsutmaningen: liv och död

Det är en ny vecka och ny olikhetsutmaning. Jag är slut trots att det är en hel arbetsdag kvar. Ibland tar orken slut men imorgon är det bara att hoppa upp på hästen igen. Utmaningen denna vecka är som följer. Om du vill läsa mer titta in hos enligt O.

Veckans två ord i olikhetsutmaningen är liv och död och jag vill att ni berättar om böcker, film, tv-serier eller annan kultur som kan kopplas till detta motsatspar.







Det första jag tänker på när jag hör ordet liv är dokumentärserien Planet Earth som i underbart vackert fotograferat naturdokumentär. Det finns också en Planet Earth 2. Båda visar så mycket liv på vår vackra jord som vi ibland misshandlar. Allt för ofta tar vi den också för givet. Den här serien visar de djur, fiskar och fåglar som lever på den blå planeten.

Jag har just läst Syndafloder av Kristina Ohlsson. Det är död, vilken är ganska ond och bråd i de flesta fall, på många olika sätt och med olika resultat. Död i en deckare är nästan oundvikligt. När den är lite lugn och normal känns det mest okej. Eller okej, i alla fall okej att läsa om skulle jag säga.

Syndafloder av Kristina Ohlsson

Det har gått några år sedan vi träffade Fredrika Bergman och Alex Recht. De arbetar fortfarande på samma avdelning men har en ny chef. Arbetet är viktigt för Alex men den chef de har nu gör honom lite arg och har lite tråkigt på jobbet. Däremot känner han sig nöjd med sitt privatliv. Han tycker om sin nya sambo och har ett bra förhållande till sina två barn. Fredrika går till jobbet för att vila upp sig eftersom hennes privatliv är lite jobbigt.

Malcolm Benke hittas mördad i sin länsstol. Det är allt en sorglig uppsyn och både ex-fru och son verkar inte sakna mannen vidare mycket. Den avlidnes dotters vigselring finns i hemmet. Något som alla reagerar på. Dottern har varit död i många år och ringen har inget värde. Detta får Fredrika och Alex att tro att det är kopplat till nästa mord.

Vid sidan av morden försvinner en familj som bara brodern saknar. Alla andra tror att de är i Australien. Brodern, Noah, tar kontakt med Alex och snart växer utredningen till att bli allt större. Det är helt ologiskt för de flesta men det finns något som får Alex och Fredrika att tro på detta.

Jag skriver inget mer för annars avslöjar jag för mycket. Det finns några red herrings som förekommer här och där och kanske lite väl tydliga. Annars är det ett värdigt avslut men ack så tragiskt. Jag känner någonstans att liven måste få vara lätta i en deckare. Eller det kanske bara är jag. Det är synd att Fredrika och Alex nu inte får någon mer bok. Jag trodde ju att förra boken var den sista och detta blev en trevlig bonus men ändå. Det är en otroligt trevlig serie att läsa och fallen från de tidigare böckerna återkommer här. Om du inte läst de tidigare delarna rekommenderar jag det. För denna bok gör sig bäst i helheten.

Kulturkollos tisdagsutmaning: Min bästa plats i Sydsverige

Denna vecka befinner sig Kulturkollo på sydkusten och dagens utmaning är den bästa platsen just söder över.

Jag har varit i Skåne och Blekinge några gånger men det är ju en bit att åka varje år och ska jag vara ärlig väljs kanske annat ibland.

När jag väl är i Skåne så gillar jag trakten kring Höganäs. Där finns så vackra bokskogar, som jag när jag var riktigt liten trodde det växte böcker där. Nja, kanske inte riktigt sant men vilken dröm :).

Tack tusenord.se

Jenny Colgans böcker

Det känns ju lite som om jag läser av böcker av vissa författare just nu. Jenny Colgan känns lagom svår att ta sig igenom när en är lite trött. Här är hennes samlade utgivning:

The little Shop of Happy ever After
Amanda's Wedding (2000)
Looking for Andrew McCarthy (2001)
Talking to Addison (2001)
Working Wonders (2003) aka Arthur Project
Do You Remember the First Time? (2004) aka The Boy I Loved Before
Sixteen Again (2004)
Where Have All the Boys Gone? (2005)
West End Girls (2006)
Operation Sunshine (2007)
Diamonds Are A Girls Best Friend (2008)
The Good, the Bad and the Dumped (2010)
The Loveliest Chocolate Shop In Paris (2013)
The Little Beach Street Bakery (2014)
Summer at little Beach Street Bakery (2015)
Christmas at the beach street bakery (2016)
Meet me at the Cupcake Café (2011)
Christmas at the Cupcake Café (2012)
Welcome to Rosie Hopkins' Sweet Shop of Dreams (2012)
Christmas at Rosie Hopkins’ Sweet Shop (2013)
The Christmas Surprise (2014)

True love

Saker som aldrig händer av Johanna Lindbäck

Andreas mamma ska börja arbeta i Stockholm men han följer inte med utan ska bo hos pappa sista året på gymnasiet. Det är inte direkt centrala Luleå. Nu pratar vi lite utanför stan, Björsbyn. Det är lite lugnare och kompisarna följer knappast med ofta. Granne med pappa bor Erik och hans familj. Erik och Andreas var kompisar som små men gled isär. Speciellt efter att Andreas följde med sin mamma in till stan.

Andreas tänker inte så mycket på Erik utom att det kanske är lite pinsamt ibland när de möts. De har ju liksom inte mycket att säga varandra. Andreas flickvän Hanna är också ganska svår att få med hem till pappa. Först tror han att det är för att det är långt borta men så visar det sig Hanna har varit otrogen och samtidigt väljer kompisarna att inget berätta. Andreas blir verkligen ledsen och då finns Erik där. De börjar återfinna sin vänskap och det är faktiskt inte bara lätt.

Detta är en otroligt fin bok om vänskap. Den är lite rolig men jag tycker synd om Andreas som nästan blir utom sig av sorg. Jag kan känna igen hans beteende i mina elevers när de blir dumpade av de pojk- eller flickvänner som de varit ihop med. Sedan blir det bättre men det tar tid. Ungefär som Andreas känner. Lite annorlunda med två killar och en tjej som får vara i fokus. Annars brukar det vara lite tvärtom.

Välkommen hem av Johanna Lindbäck

Sara kommer hem till Luleå efter att ha studerat i London och på Svenska skolan under ettan. Nu ska hon börja tvåan hemma och Sara tänker att allt hon gjort i London och allt hon vågat kommer med. Men vad är det man säger "you can never go home again". Alltså när du kommer hem är allt annorlunda. Det är så det lite blir för Sara. Vännerna finns där men det är inte detsamma som tidigare. Hon hittar nya vägar men ändå inte. Lite nytt och lite tryggt kan det sammanfattas med.

Lillebror stylar håret och har blivit mer tonåring på ett år. Mamma och pappa är fortfarande töntiga som tidigare. Sedan är det nya och det trygga där igen. Mattias, pojkvännen som Sara gjorde slut med under julen, är fortfarande viktig för henne och får henne att bli nervös. Varför vet hon inte. Kanske för att hon saknar deras förhållande eller för att hon saknar deras vänskap. Det nya är killen som bor i grannuppgången. Lite konstig men ändå inte och Sara och han tränar tydligen jujustu ihop och börjar hänga.

Jag gillar att Sara får vara osäker på att komma hem. Det är inte lätt att falla in i rutmönster som en lämnade och det är nog vad Sara tänker. Vissa kompisar känns lite tråkiga och hon är också lite snobbig kan jag tycka. Klart Luleå och London är skilda platser. Det går ju att liksom inte att jämföra. Sedan känns valet mellan pojkarna lite väl förutsägbart. Kanske är denna den mest vuxna bok Lindbäck skrivet. I alla fall i den bemärkelsen att den påminner om vuxen chick lit och kanske är det så att det är fördelen men också lite svagheten. Det är inte så att boken är dålig men igenkännandet för mig som vuxen är stor och då blir jag lite skeptisk, speciellt som att det är en ungdomsbok.

Jag gillar boken trots mina kommentarer. Det gick fort att läsa och ibland åkte skämskudden upp för att det blev lite pinsamt och ibland var det lite gulligt. Killar i Lindbäcks böcker dricker alltid te. Jag kände inga 18-åringar som frivilligt drack te. Bara därför blir man lite glad i Adrian.

VÅRLÄSNING – EN ENKÄT

En enkät från förra året men why not liksom?

Vad läser du för bok/ böcker just nu?
Just nu läser jag Vi måste sluta ses på det här sättet av Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck samt Pretties av Scott Westerfeld.


Vilka nya böcker som släpps i vår ser du mest fram emot att läsa?
Kristina Ohlssons Syndafloder som kom i slutet av februari
Sara Bergmark Elfgren och Karl Johnssons Vei
Åsa Asptjärns Rimligt lyckade ögonblick 
Jenny Colgans Den lilla bokhandeln runt hörnet
Lucy Dillons Allt jag önskade 

Vilket är ditt bästa vårtecken, som du längtar mest efter och som du känner att när du har sett det då är det verkligen vår?
Det är nog alla blommor som poppar upp här och där.

Vilken är den bästa boken du har läst hittills i år?
Tja, det får bli serien om Turid. Klart bäst och intressantast gällande nytänkande ungdomslitteratur.

Om några veckor är det påsk, och många läser gärna ”påskkrim” då. Har du några sådana planer?
Nej, jag läser få deckare och om jag hittar rätt så läser det annars inte.

Finns det någon debutant eller för dig ny författare som du ser extra mycket fram emot att läsa i vår?
Nja, snarare böcker av gamla godingar. En ny författare för mig är dock Bella Forrest vars serie The Gender Game verkar rätt intressant.

Finns det någon bok som ger dig extra mycket vårkänsla?
Inte i år men det brukar vara någon bok som är läsvänlig och gärna lite spännande. Ett år plöjde jag nog alla då inte lästa Dillons böcker. 

Hett i hyllan #84

Hos Bokföring enligt Monika förekommer en veckoutmaning där böcker du inte läst men köpt för länge sedan. Det är ju sant.

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Tja, vad välja på? Jag har just tittat på serien Krig och Fred som gick på SVT för ett tag sedan. Min syster köpte boxen och vi såg om. Det får mig att längta lite efter Tolstojs bok. Jag äger den. Den står fint i bokhyllan. Inte denna upplaga men ändå. Borde läsa den i år. 

Uglies av Scott Westerfeld

Tally Youngblood lever i en barack med väldigt många andra ungdomar eller uglies som de också kallas. De bor inte längre hemma för de förbereds på sin operation. När de fyller 16 år opereras alla för att bli vackra, pretties. De får välja sina vackra drag och börjar sedan festa innan barn ska skaffas och ålderdomen.

Tallys bästa vän Peris har redan gått igenom sin operation så nu är hon ensam bland en massa nya uglies. Det är så hon träffar Shay. Båda har några månader kvar till sin operation och de lever rövare. Det gör de flesta uglies. Tally och Shay är bara rätt mycket bättre på det och lite mer våghalsiga.

En dag avslöjar Shay att hon inte tänker genomgå operationen. Det är snarare så att hon tänker fly. Hon tänker ta sig till the Smoke. Där bor människor som vägrar operationen. Shay försvinner och Tally känner sig ensam. Det visar sig att stadens specialstyrka hämtar in henne för förhör. Tally får inte operera sig om hon inte hjälper till att hitta the Smoke. Efter mycket om och men går hon med på det. Där träffar hon Shay igen och David.

Denna bok handlar mycket om att växa upp och att göra val som inte alltid är lätta. Det är också ganska mycket kritik kring skönhet och hur viktigt det är att vara vacker. För det är det hela tiden. Viktigt att vara vacker är vad hela samhället handlar om. Det är bara de som arbetar med operationerna och specialstyrkorna som är annorlunda. Någonstans mitt i boken finns det en passage om blommor som är vackra men som dödar allt annat levande. Jag tänker på det när jag läser vidare och tänker att det är en passande beskrivning av ett samhälle som inte tillåter några former av udda utseende.

Kulturkollos tisdagsutmaning: Personer, saker & händelser som förändrade världen

På Kulturkollo denna vecka handlar det om att förändra världen. Utmaningen enligt nedan:

Veckans utmaningar handlar om personer, saker och händelser som förändrade världen, eller som kanske kommer att förändra den framöver. Jag presenterar flera uppgifter och ni väljer att besvara precis hur många ni vill.

Nu kör vi!

Berätta om en verklig person som förändrat världen och/eller är en viktig förebild för dig.
Just nu pratar vi om medborgarrättsrörelsen i historian så det får bli Martin Luther King. Han får bli lite av en förebild för han gav aldrig upp och var kanske inte den ödmjuke svarte man som omvärlden förväntade sig. Han fick Nobels Fredspris och det sägs att bröderna Kennedy tänkte ha honom i sin regering om JFK blivit omvald. King anordnade marscher och arbetade som Gandhi med icke-våld. Hans dröm är långt ifrån sann i dagens USA men vi kämpar väl på.

Berätta om en karaktär i en bok, film eller tv-serie som förändrat ditt liv, eller ”bara” sitt eget.
Jag tror att jag väljer att berätta om en karaktär som förändrat sitt eget liv. Det får bli Jane i Jane Eyre av Charlotte Brontë. Jane som föds fattig men som arbetar och strävar. Att hon sedan får gifta sig en rik man är en annan sak men just detta att hon strävar för att ändra sina möjligheter är hennes förändring.

Välj en uppfinning som du inte kan leva utan och/eller något du önskar skulle uppfinnas.
Det får bli skriftspråket. Tänk att kunna förmedla sig över långt avstånd utan att behöva träffas. Vilken grej! Vår historia och våra liv skulle se så mycket annorlunda ut och jag skulle inte ha böcker att läsa. Hemska tanke.

Berätta om en historisk händelse som du tycker är viktig och/eller en historisk tid som fascinerar dig.
Jag fascineras av de kvinnor som kämpade för kvinnors rätt. De som vågade, som fängslades och som kämpade för att vi idag har det mycket bättre. För det har vi om vi pratar generellt. Dessa suffragetter är värda all cred de kan få.

Hur skulle just du vilja förändra världen? Eller gör du det kanske redan?
Jag skulle vilja att medkänsla hade större plats i världen än den har idag. Idag är det hat och mycket hat som styr. Det känns som om att ska vi börja bry om oss om vår planet är krig knappast det bästa.

Vad vill du absolut inte förändra? Finns det kanske någon förändring du helst skulle vilja sudda ut?
Förändring är alltid bra. Däremot skulle jag nog vilja sudda ut några valresultat som presenterats världen runt de senaste åren.

Grattis Farfar

The Good Wife

Jag är inne i någon fas där jag ser klart mina serier. Just nu har jag sett klart The Good Wife. Sju säsonger blev det innan serien lades ned.

The Good Wife är en advokatserie som tar sin bakgrund i att huvudkaraktären Alicia Florricks man, tidigare delstatsåklagare i Illinois. sitter i fängelse för att ha utnyttjat systemet samt läckt det till en call girl han anlitat. Alicia bor numera med sina två barn i en lägenhet och skaffar sig till slut ett arbete hos advokatfirman Lockhart/Gardner. Det är inte det lättaste eftersom Alicia en gång var djupt förälskad i Will Gardner och nu när hon träffar honom igen är det inte bara lätt. Peter, maken, släpps från fängelse och får tillbaka sitt arbete. Alicia står bredvid honom som den goda fru hon är eller saint Alicia som hon kallas i media. Kvinnan som står vid sin man när det blåser hårt.

Serien följer Alicias utveckling som advokat och hennes privatliv. Hon lever knappast ihop med Peter någon längre tid utan det sker mest för hans karriär som åklagare, guvernör och försök till vice president, kanske också president. Ibland undrar jag om titeln är ironisk. Visst Alicia är otroligt trogen sin man, utåt sett, för i hemlighet har hon förhållanden och vägrar leva med mannen hon inte skiljer sig ifrån.

Jag gillar rättegångsserier. Det är både spännande och lite uppfyllande att se rätt sida vinna liksom. Där briljerar serien och jag älskar hur det ibland går bra och ibland mindre bra. Den delen där serien liksom ballar ur är Alicias privatliv. Jag fattar att hon inte skiljer sig i första och andra säsongen. Det jag inte förstår är varför hon inte dumpar Peter för att leva med Will. Min själ gråter lite över det. Jag gillar inte alltid den individ hon blir. För hon blir hård, kanske också en bitch, med seriens gång. Låter konstigt men ändå liksom.

Den är klart sevärd trots mina kommentarer. Se och njut av bra rättegångsdrama. Vad serien säger om äktenskap i USA är mera tragiskt på en nivå som jag försöker att inte tänka på.

Hidden Figures

Tänk vad viktigt det var att komma ut i rymden. Först och bäst gällde och Sovjet och USA kämpade hårt med att först komma till månen. På NASA, som då fortfarande var beläget runt Washington, försöker de skjuta ut en människa i rymden. Det går sådär. Kvinnorna som sitter och räknar på uträkningarna kan ibland få räkna helt i onödan för det stämmer inte längre. Detta är inte berättelsen om astronauterna utan om tre svarta kvinnor som arbetar för NASA och alla tre är briljanta på sitt arbete men hålls tillbaka av delvis sitt kön men framförallt sin hudfärg.

Katherine Globe som är en utmärkt matematiker och som hamnar i Space Task Group för att kontrollräkna men visar sig vara bättre på annat. Mary Jackson som vill bli ingenjör men det är lättare sagt än gjort. Kraven ökas men till slut får hon möjlighet att studera. Hennes största påhejare är en av de många förintelseöverlevare som NASA anställde. Sedan har vi Dorothy Vaughn som vill avancera efter 10 år. Duktig men får aldrig chansen. När NASA köper en IBM-dator för uträkningarna så lär hon sig att programmera denna. Det gör henne unik i hela organisationen.

Dessa kvinnor var verkligen banbrytande och jag måste säga att det intressanta är faktiskt deras arbetsliv. Det förekommer en hel beskrivningar av kvinnornas privatliv och det är ju trevligt men jag som rymdkapplöpningsnörd hade uppskattat en torrare film om arbetet bakom scenen. Nu är jag gnällig för filmen är bra men kanske lite lång. Det finns vissa delar som är roliga och andra som är lite sorgliga. Klart sevärd säger jag. Mannen på bion bakom mig tyckte inte det och kommenterade det högt vid kanske fyra tillfällen. Synd för han verkade missa poängen.

15 frågor om vårvintern

Från Johannas deckarhörna kom den här. Sedan har den dykt upp både här och där mitt flöde. Med den menar jag en snabb enkät om vårvintern som vi befinner oss i. Eller lämnar snart tror jag. Sen på bollen är jag likväl.


Semlor eller våfflor?
Det finns få saker som är godare en gräddad våffla med drottningssylt.

På spåret eller Sveriges mästerkock?
Jag är rätt svag för herrarna Luuk och Lindström.

Bokrea eller pocketkampanj?
Jag har svårt för pocketböcker pga synen. Gillar att köpa inbundna om jag ska köpa böcker. Annars lånas det helst.

Längdskidor eller alpint?
Längd är grejen.

Bokaktuella Camilla Läckberg (Häxan) eller Birgitta Ohlsson (Duktiga flickors revansch)?
Den låter intressantast i mina öron.

Tulpaner eller snödroppar?
Vårblomma :).

Vasaloppet eller Oscarsgalan?
Hellre Vasaloppet eftersom Oscarsgalan blir mer konstig för varje år.

Långkok eller hämtpizza?
All the way långkok. Köttgryta som stått och puttrat i timmar ger så trevligt kött.

Klassiker eller nyutkomna böcker?
Jag läser det senare i större utsträckning än jag borde och det gör min läslista enorm.

Melodifestivalen eller P2-konsert?
Om jag nu måste välja.

Pollenallergi eller blixthalka?
Det har jag ju så.

Böcker som utspelar sig i Paris eller i London?
Kan mer om staden och förknippar Paris med Zola.

Ishockey eller bandy?
Svår sport men underhållande. Älskar drivet. 

Bokaktuella Jo Nesbø (Törst) eller Johannes Anyuru (De kommer att drunkna i sina mödrars tårar)?
Låter hur intressant som helst.

Blåmesar eller domherrar?
Burriga och mysiga. Har ett par som tittar så när de blir matade.

Olikhetsutmaningen: rik och fattig

Dags för andra veckan med olikhetsutmaningen och idag gäller det att presentera två böcker, filmer, tv-serier eller annan kultur, en som passar ihop med ordet rik och en med fattig. Eller varför inte två som passar med båda orden. Ni löser det som ni vill, förra veckan flödade kreativiteten och jag blir mer än gärna överraskad. Mer kan du läsa på enligto.se


Att vara rik är nog antagligen den lättaste känslan i världen, inte den bästa men den lättaste. Du behöver inte oroa dig över vanliga små saker. Den känslan har Harry Potter när han ärver ett valv med guldpengar från sina föräldrar. Han kan köpa vad han vill och investerar i vännerna Freds och Georges företag. Det är också lätt att glömma att Ron inte har pengar och ibland är otroligt avundsjuk på sin vän. Ron, som Harry tycker är rik på andra sätt, som älskas av sin familj på både bra och ibland rätt så förödmjukande sätt.

Fattig får vara den lilla flicka som säljer svavelstickor i H.C Andersens fina saga. Där sitter hon och drömmer om att fira jul, att äta mat och om mormor. Denna lilla saga får mig alltid att gråta över den lilla flicka som fryser och är så hungrig. Det får mig att tänka på att saga och verklighet ibland inte alls är så långt borta från varandra.

Jag skulle kunna prata om detta länge till. Det finns ju en del filmer och serier men idag blir det böcker.

Lite vårigt

Kulturkollos tisdagsutmaning: Verkligheten vs. overkligheten

Veckans utmaning är kort och gott:

Vad föredrar du inom litteratur, film, poesi, konst – helt enkelt inom all kultur, verkligheten eller overkligheten? Varför föredrar du det ena eller det andra? Eller vill du befinna dig i båda? Ge gärna också tips till oss andra. Vill du läsa mer kan du göra det hos Kulturkollo. 


Jag är en allätare av rang och klarar mig bra i båda. Det är nog så att jag väljer beroende av. I dystopier och framtidsversioner gillar jag om det är så nära verkligheten som möjligt. Jag läser just nu Scott Westerfelds serie om Uglies/Pretties och hur besatta de är av att vara vackra. Skönhetsoperationer och hyllning av ytlig skönhet genomsyrar böckerna. Det finns verklighet i detta.

Det beror också på genre och jag skulle säga att verkligheten måste vara trovärdig i det en ser. Jag gillar t.ex. Star Wars och det är så overkligt det kan bli utifrån min vardag. Däremot så är det de gör i sin värld väldigt troligt, med andra ord verklighet där. Vid drama föredrar jag verklighet och likaså krig. Jag ser gärna dokumentärer kring krig och annat och mer verklighet blir det knappast. En riktigt bra dokumentär är De vita hjälmarna, om räddningsarbetare i Syrien.

Poesi är där jag föredrar overklighet och att fundera på vad författaren vill måla för bild. Jag kommer endast på Mannen utan väg av Erik Lindegren. Där är det kaos och ett mycket livligt bildspråk.

Gällande konst är det nästan tvärtom. Jag vill ha den så verklig som möjligt och det är kanske inte så svårt att förstå att renässanskonstnärerna, trots sina motiv om änglar och liknande, tilltalar mig då det går att se vad det är.

TV-serier är något där jag kan hoppa åt alla håll. Jag gillar verkligen serierna Jessica Jones, Daredevil som knappast är verkliga och samtidigt tycker jag serier som t.ex. Land girls som handlar om kvinnor som tar hand om djur och lantbruk i andra världskrigets Storbritannien.

Castle

Så, nu har jag slagit igen den sista boxen av Castle. Det hela började med att Richard Castle känner sig uttråkad och mördar sin huvudkaraktär. När en person i verkligheten dör precis som i en av hans böcker plockar New York-polisen in honom. Det är så Castle möter Kate Beckett, utredare och väldigt snygg. Två saker som Castle gillar och genom lite politiska kontakter så blir de två snart kollegor och ja, på den vägen är det.

Castle är en ganska naiv kille till att börja med och Beckett är en ganska hård snut. Eller hård är fel ord. Hon är tuff och rättvis och Castle är en liten charmör som är van att få som han vill. Genom årens lopp så blir de allt viktigare för varandra och att Castle faller som en fura för Beckett är ganska uppenbart efter typ åtta minuter. Hennes fall är längre och kanske lite mer troligt.

Det är en charmig liten sak denna serie men visst finns det saker som jag stör mig på. Becketts otroliga kunskap om allt. Hon är superkvinnan personifierad i alla lägen. Castles mörka väg i vissa säsonger som gör att en blir lite överraskad. Där kanske jag reagerar mest och blir mest arg. Det är inte okej att gå emot en karaktärs kärna. Inte heller var alla tvister i handlingen till godo. Vissa var runt ut sagt lite fåniga.

Den underbara charmen i Castles förhållande till sin dotter och mor försvinner lite i de senare säsongerna och det känns lite dumt. Denna dynamik behövs och även om jag förstår att saker ändras så behövs saker som gör Castle mogen, eftersom han är som ett stort barn ibland, och ansvarstagande. Beckett behöver slappna av. Den tjejen verkar tro att världen går under utan henne och det är knappast sant.

Charmig serie vars slut var okej. Den var lite tröttare än de första riktigt bra. Se den gärna och fundera på om böckerna är läsbara. De finns nämligen publicerade på riktigt och säljer lite sådär. Jag undrar jag om de är min smak, knappast tänker jag.

24

Samma år som jag började på den skola där jag fortfarande arbetar började första säsongen av 24. I många såg jag serien på TV men så blev jag lite stressad och började se serier på DVD i mängd och tappade bort den.

24 lades ned 2010 men återkom 2014 med 12 avsnitt och nu har de dessutom fått en spin-off som heter 24:Legacy.


Komplext? Nja, serien är ganska lätt att hänga med i. Varje säsong utspelar sig under en dag. Jack Bauer försöker rädda dagen samtidigt som något annat händer på ett personligt plan. Allt utspelar sig på CTU. Counter Terrorist Unit som lyder under militären och tydligen har stora befogenheter. I alla fall så är det atombomber, terrorister, inhemska terrorister, vapenbrott, knark och andra trevligheter som avhandlas under säsongerna.

Jack Bauer spelas av Kiefer Sutherland och allt eftersom säsongerna fortsätter är Chloé O'Brian, Mary Lynn Rajskub spelar henne, är otroligt viktig eftersom hon är den individ som tror mest på honom och i stort alltid hjälper till. Tänker att det handlar om otrolig lojalitet.

De första säsongerna är bra och speciellt säsong 5 och 6 är kanonbra. Det finns inte bara en skurk att slåss emot och dessutom så är ju vissa karaktärer otroligt bra skurkar på ett slemmigt och lite räddhågset sätt. Sedan ballar det ur. Varför vet jag inte riktigt men jag tror mycket handlar om hur lite mer galen Jack Bauer blir.

För varje säsong blir livet lite hårdare och lite svårare för Bauer. Dessutom blir han själv hårdare och gör galnare val. Det är mycket tortyr ju längre serien fortskrider och herregud vad de skjuter människor.

Det är lite synd för jag gillade verkligen serien i början och gör så fortfarande. Samtidigt tänker jag att de som skrivit manus knappt kan amerikansk politik. Presidenten får inte lägga sig i vissa saker och dessutom har inte militären så mycket rätt att röra sig på amerikansk mark. Eller har rätt att göra på andra länders suveräna mark.

Ska man se serien? Ja, det ska man. Sedan kan man fundera på hur mycket av detta amerikaner tror på. Mycket skulle jag tro.

Tänk om det där är jag av Johanna Lindbäck

Agnes och hennes familj har flyttat från Stockholm till Umeå. Här har hon chansen att börja om. Det gick inget bra att börja i ettan på gymnasiet. Den totala utfrysning som skedde var hemsk och hon gled lite isär från sina kompisar. Nu har hon varit på Gotland med bästa kompisen och kommer till Umeå när resten av familjen varit där en stund. En kväll första veckan blir det familjemiddag med grannfamiljen. Det är så Agnes träffar Adam och genom Adam lär hon känna en del människor i sin nya stad. Frida fixar jobb åt henne på Max och hon lär känna flera av deras vänner. Dessutom finns det en snygg kille i klassen, Jacob, som är musiker som visar intresse för Agnes och hon tycker att det är lite spännande.

 Det Agnes är mest rädd för är att bli avslöjad och allt ska bli som förut. Jag måste säga att det är bra beskrivet. Agnes ångest att ingen ska tycka om henne. Det är inte lätt att bli av med sina spöken oavsett hur gammal hon är. Boken är riktigt bra och jag gillar att det roligt här och där. Undrar vad som hände med fäktningen.

Så vilka böcker har jag då läst?

Jag tänkte mig läsa Johanna Lindbäcks och Lisa Bjärbos böcker skrivna för unga. Det är för att jag tror att många av dessa böcker skulle mina elever tycka om. Dessutom lyssnar jag på deras pod Bladen brinner och lite inspirerad av att stärka ungdomslitteraturen blir jag ju. Därför så har jag radat upp dem här.

Lisa Bjärbo

Det är så logiskt alla fattar utom du
Allt jag säger är sant
Djupa ro

Johanna Lindbäck

En liten chock
Min typ brorsa
Tänk om det där är jag
Saker som aldrig händer
Välkommen hem
Som om jag frågat
Lite ihop
Kanske ihop
Jan Svensson

Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo

Vi måste sluta ses på det här sättet

Olikhetsutmaningen: nytt och gammalt

En ny vecka i mars och en ny utmaning enligt följande instruktion. Eller läs mer på enligto.se

Dags för en ny veckoumaning som jag valt att kalla för olikhetsutmaningen. Varje vecka presenterar jag ett motsatspar och jag vill att ni skriver om två böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden. Lätt som en plätt!

Idag handlar det om något nytt och något gammalt, vilket passar bra då vi skriver om 90-tal på Kulturkollo, något som också smittat av sig på den här bloggen. 

Jag tänkte mig på TV-serier. Vi börjar i något gammalt och jag tar mig tillbaka till Buffy och vampyrerna. En serie om det övernaturliga men också om att växa upp, om att stå upp för sig själv och för alla tjejer som vågar att ta för sig. Serien fyller 20 år i år så den får definitivt stå för något lite äldre. 

Den nya får stå för serien SKAM som har tagit världen med storm. Det är inte alltid lätt att vara tjej och det visar sig här. Killar, utseende och kompisbråk är i centrum. Det är en serie om att växa upp, hjälpa varandra och faktiskt ta för sig. 

Det var something old and something new från mig. Nästa gång får det bli böcker. 

Min typ brorsa av Johanna Lindbäck

Jag bestämde mig häromveckan för att läsa mig igenom Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbos utgivningar av ungdomslitteratur eller litteratur för unga vuxna eller vad det nu kallas. Jag började med Lindbäck i alla fall. Det är något uppfriskande med böcker som får vara trevliga, uppiggande och där karaktärerna känns som de elever en möter varje dag.

När Marie och Tomas träffas uppstår tycke och det växer till kärlek. Denna kärlek leder till att de vill flytta ihop och med tre tonårsbarn blir det rätt mycket att ställa om till. Det blir i Umeå som den nya familjen sätter upp sitt bo och för Wille och Daniel är det en stor omställning. Pappa Tomas är läkare och kan få jobb nästan var som helst så det var inga problem.

När Nina och Daniel börjar ettan på gymnasiet gör de det i samma skola och samma klass. Nina har lite svårt att komma in i den nya klassen eftersom hon gärna hänger med sina gamla klasskamrater från högstadiet men Daniel passar bättre in i naturklassen. Det blir inte lättare för Nina när Manda lämnar för ett annat program.

Det är så fint beskrivet hur viktigt det är att ha någon att vara med i skolan. Nina som känner sig utanför i klassen och Daniel som känner att han passar in. När de är med Ninas vänner är känslan tvärtemot. Det är uppfriskande med en bok där tonåringar också inte behöver dricka men ändå kan vara med. Det saknas ibland i litteraturen men också att tonåringar får dricka utan att göra allt för dumma saker. Så som livet är och så som tonårslivet är. Boken är fin och trots att slutet kanske är som alla läsare önskar tycker jag att det är bra och bäst för resten av handlingen.

Kulturkollos tisdagsutmaning: Minns ditt 90-tal!

Tänker du tillbaka på 90-talet med ljuv nostalgi? Eller var det mest ett jobbigt årtionde du helst vill glömma? Berlinmuren hade fallit, Sovjetunionen löstes upp. TV4 och ZTV startade sina sändningar och vi fick Windows95, hemdator och modem.

Det var Beverly Hills, Fresh Prince i Bel Air och Baywatch. Det var NileCity 105.6, Tre Kronor och Rederiet. Det var Ebba & Didrik och Glappet. Det var Spice Girls och Nirvana. Det var Fucking Åmål och Titanic. Det var En vampyrs bekännelse och Fröken Smillas känsla för snö.

Veckans utmaning handlar om ditt 90-tal. Vad minns du mest? Dela med dig av din 90-tals-nostalgi!

En av de första sakerna jag tänker på är Buffy och vampyrerna. Det är kanske en av de bästa tv-serier som gjorts för unga. Jag har elever som ser och vi älskar den.

En av de mest charmiga filmerna jag vet är Shakespeare in Love. Det går inte att titta på den filmen och inte bli glad. Så är det bara. Jo, det går alltid för några killar ska alltid bröla om att det är en tjejfilm. Ha, humbug. Min dåvarande pojkvän älskade den lika mycket som jag.

Nittiotalet är också The Simpsons för mig. Jag älskar de fem gula individerna från Springfield, någonstans i USA. Nittiotalet var också när Michael Jackson gästspelade i serien under taget namn.

Slutet av nittiotalet var jag under utbildning till lärare och vi läste litteraturvetenskap. Det var då jag träffade Harry Potter första gången. Det är svårt att tänka sig att den första boken kom 1997 på svenska.

På gymnasiet så läste jag Carina Burmans Min salig bror Jean Hendrich. Den handlar om Johan Henrik Kellgren och jag älskade den men min svensklärare avskydde både boken och min presentation. Jag blev nog lite kär i Johan Henrik Kellgren.

Det finns andra saker från 1990-talet men jag stannar där. Jag kom upp i 29 saker för några år sedan. Den här listan räcker långt och väl.

Creed

Adonis Creed Johnson är son till Apollo Creed. Den senare avled i boxningsringen och var efter många matcher ändå god vän med Rocky. Adonis är resultatet av en otrohetsaffär och någonstans verkar han fortfarande känna sig som en liten kille ingen egentligen ville ha. Han tas om hand av sin ars änka men trots utbildning vill Adonis boxas. Det är därför han lämnar Los Angeles för att hitta Rocky i Philadelphia och för att lära sig.

Det är en riktigt bra film som knyter an till historien men också framåt. Det är underhållande och en historia om att hitta sina rötter och göra något med dem. Sedan tycker jag boxning är en läskig sport. Det är verkligen inte svårt att tänka sig att människor kan få men för livet. Nu är det ju bara film men den riktiga varianten är verkligen läskig. Se och låt dig underhållas. Om du sett en eller annan Rocky-film innan så har du mycket mer behållning av den.

En liten chock av Johanna Lindbäck

Det finns något riktigt gulligt över denna bok. Jag gillar feel good som känns naturlig och det gör denna. Det är inga svåra snubbar som går och kastar med en snygg lugg och inte pratar. Lite om boken innan jag fortsätter med mina tankar.

Gustav går tredje året på gymnasiet. Han känner sig lite misslyckad för hans plan har inte slagit in. När Gustav skulle börja tänkte han sig att skaffa sig:
1) En flickvän, eller en tillfällig tjej att ha sex med, åtminstone en gång.
2) En massa nya kompisar med samma intressen som han, det vill säga inte sport.
3) En ny personlighet.

Efter tre år har inget blivit så som han tänkt sig. När Eva, den vikarierande engelskläraren, börjar prata med honom vaknar något i honom. Dessutom så börjar Elin prata med honom och helt plötsligt så är Gustav med och gör hemliga saker med henne.

Dock är det inte bara där som saker händer. Gustav bor numera med sin pappa Jack efter att mamman dött i cancer några år tidigare. De har allt annat än ett lätt förhållande och trots att Jack är amerikan pratar Gustav aldrig engelska med honom. Deras förhållande går upp och ned denna vår.

Egentligen så måste jag säga att förhållandet mellan far och son borde få lite mer utrymme. Jag gillar deras försök att komma nära och det är fint. Jag gillar också att Gustav får vara som han är och ändrar sig inte mycket. Det är med andra ord bra och fin läsning.

Filmåret 1982

När jag läser om 1982 så tänker jag ibland att min filmupplevelse är väldigt olik andras. Inte för att filmerna inte är bra men bästa året ever? Nja, inte riktigt.

10. Annie

Annie är en musikal som jag minns ganska bra. Det hela är mellankrigstid i USA och fattigt som bara den. Barnhemmet där Annie bor är allt annat än upplyftande och miss Hannigan utnyttjar barnen för att få bidrag. Det är en gullig film och den bästa versionen. Musikaler är aldrig fel.















9. Firefox

Jag har en far som älskar Clint Eastwood. Därför har jag sett många av hans filmer minst en gång. Den är faktiskt ganska bortglömd men handlar om kalla kriget och spioneri på hög nivå. En riktigt bra film inspelad under en tid då Sovjet - USA höll på att töa upp sin relation rejält.












8. Sophies val

Jag tror att jag såg filmen första gången på gymnasiet.
Valet mellan sin son eller sin dotter så väljer hon sin sons liv först.
Jag tror inte någon förälder kan leva med sitt val i detta fall men
Sophie är den enda som överlever.







7. Den enfaldige mördaren

Säga vad man vill men det finns en mörk ådra i Hasse Alfredsson.
Den kom nog aldrig fram i samarbetet med Tage men här ser man den. I vissa av hans böcker med. Det är ett tragiskt porträtt över Sven. Nästan så att det gör ont att se filmen.









6. Evil under the sun

Detta är en filmatisering av en Agatha Christie-deckare. Hercule Poirot är på semester när ett mord sker. Egentligen är väl intrigen inte så superspännande. Däremot är Maggie Smith med och hon gör alltid bra ifrån sig. Här var hon inte den drypande dam hon är idag men på god väg.



5. 48 HRS

En typisk film från åttiotalet. Två omaka snubbar löser brott. Den ene
är en snut med attityd och den andre är en ex-fånge med lika mycket
attityd. Det kom en uppföljare men som i alla andra fall är originalet bäst.













4. Tootsie

Att klä ut sig till kvinna för att få ett jobb verkar vara något som
filmindustrin gillar oavsett land. Filmen är ju några år men det finns
vissa saker som fortfarande är väldigt aktuella.













3. Fanny och Alexander

En otrolig mustig film men själ. Så sa min svensklärare 1993 och jag
håller med. Att film har prisbelönats är inte konstigt. Att de flesta pris
är för foto. Det är fullt förståeligt.












2. Blade Runner

Att det finns androider, replikanter, som ser ut som och tänker som oss
var det som fascinerade mig mest med denna film. Jag såg den inte 1982
utan senare när mitt science fiction-intresse av större. Boken som filmen
bygger på är väldigt intressant ur en AI-vinkel.









1. E.T

Japp, som det barn jag var 1982 måste jag självklart välja filmen om en söt
kille och hans minst lika söta vän från en annan planet. E.T. kan fortfarande få mig att gråta för det finns något så hjärtskärande i hans önskan att komma hem. Dessutom är ju myndigheterna galet oroliga. Han är ju knappast det som en ska oroa sig för med tanke på att mamma och pappa kommer tillbaka.

Sedan sist....

...har det gått lite mer än en månad. Jag hade läst i slutet av januari 9210 sidor. Eftersom jag läst en del i februari så lär det väl bli en del.

Först ut var den fjärde delen i Maze Runner-serien och den var 352 sidor lång. Du, bara var 340 sidor lång. Sonya Sones What my girlfriend doesn't know landade på 291.

Sedan läste jag klart Sagan om Turid - Korpgudinnan med sina 300 sidor. En liten Novellix-utgåva av Söderbergs noveller var 23 sidor lång. Efter den boken är jag uppe i 10 225 sidor.

Först ut i mina nya 10000 sidor är The Last Star av Rick Yancey med sina 388 sidor. Efter det kom Jenny Colgans hela serie om bageriet på strandpromenaden. De var totalt på 1112 sidor.

Niceville kom sedan med 479 sidor. Två böcker av Sofie Sarenbrant följde på det med totalt 598 sidor. I onsdag hade jag läst klart Historietter av Söderberg på 95 sidor.

Efter att ha räknat samman detta måste jag säga att februari var en produktiv läsmånad. 2672 sidor har jag läst. Kanske inte mycket för en del men för mig är det mycket och säger att jag är i behov av avkoppling. Trevlig helg.

Veckans ord på Ö

Så nu kommer vi till slutet. Du kan läsa mer på enligto.se eller se veckans instruktion här:

Nu kommer äntligen den här veckans ord, faktiskt sista veckans ord och därmed börjar de alla på Ö. Associera följande fem ord med lika många författare och/eller boktitlar.

ö

ödla

öken

önskning

överdriva


Jag har just läst Jenny Colgans serie om det lilla bageriet i Polbearne. Det är en ö med fastlandsanknytning ibland. När jag läser om det verkar det vara underbart vackert där. I alla fall verkar det vara som en liten grön plupp en bit från fastlandet.

Ödlor är något jag har lärt mig tycka om, som lärare på ett naturbruksgymnasium med många ödlor, och jag gillar boken Grod- och kräldjur i Norden. Faktabok men den har jag bläddrat i både en och två gånger. Den är väldigt informativ för oss okunniga.

I serie Maze Runner har mycket av jorden blivit öken. Det är varmt nästan överallt och det finns väldigt lite grön yta kvar. Någonstans inom mig känns det som ett troligt scenario. Tydligen är det trevligt att bo och arbeta i Alaska där det inte är lika varmt.

Min önskning är inte så boklig utan mer att ge mig mer tid. Just nu känns det som om det behövs mer tid i världen.

Just nu läser jag första delen i Scott Westerfelds serie som börjar med Ful. Där överdriver de ganska mycket skönhetsidealet. När personer fyller 16-20 år så blir de skönhetsopererade så att de kan påbörja ett nytt liv. Innan det är de fula och drömmer egentligen bara om att vara vackra, unga och kunna festa hela tiden. Därefter gör de nästa operation för att bli middle-pretties, eller äldre och skaffa barn samt jobb.

Historietter av Hjalmar Söderberg

Det är en fin liten novellsamling som jag just läst klart. Söderbergs noveller är korta men intensiva. De liksom säger något om hur det är att leva i en tid där Sverige var annorlunda och normen i samhället också. Det finns roliga passager som ger lite fniss. Det finns sorgliga passager som gör att en känner sig sorgsen. Det finns klassiska noveller som jag läst många gånger. Pälsen är en sådan som jag alltid finner så ledsam och det finns för mig nya noveller som jag funderar på om jag kan använda mig av i min undervisning.

De visar alla på Söderbergs storhet i att skriva mycket med lite text. Det är både bra och tilltalande. Jag är rätt nöjd att jag tog mig tid att läsa dem. Novellerna är så korta att de knappt går att skriva om för då berättar en allt som händer. Sedan måste jag säga att omslaget är vackert. Det passar som en modern variant av novellsamlingen.