Jag har ju redan läst två av novellerna i denna samling men tänkte kommentera resten. Jonas Karlssons novellsamling innehåller en blandad kompott av noveller. Det de har gemensamt är att de är lätt absurda på gott och ont. Det är spännande hur världen kan beskrivas på några korta rader.
En novell som ger mig huvudbry är Syltmackan. Den skrivs i vi-form men jag är inte säker på att viet är två. Den förvirrar mig lite. Annars är Cirkus en komplex novell och musikreferenserna är viktiga har jag insett.
På det hela taget är Karlssons noveller bra och läsvärda. Jag lyssnade på dem och författaren läser själv. Det gör att rollerna får sin rätt tolkning och framförallt Rummet som jag kommenterade nyligen blir extra läskig att lyssna på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar