Trust

När du börjar high school i USA blir du lite extra cool. Så händer även Annie men hon inser att de flesta är bara intresserade av henne på grund av hennes äldre bror. Därför börjar hon chatta på en volleyboll-site. Hon älskar att spela och är duktig. Där träffar hon Charlie som är en kille något år äldre än hon. De chattar ofta men så börjar det. Charlie är lite äldre, och lite äldre och ännu lite äldre. Till slut vill han att de ska träffas och det gör de. En man som är typ i hennes föräldrars ålder möter henne, tar med henne och utnyttjar henne.

Att läsa om grooming var nog det mest avskyvärda jag gjort. Det var för några år sedan som jag läste en kurs om just detta och män som sitter och låtsas att de är yngre och ibland flickor för att få tag på unga människor är rent utsagt äckligt. Det är vad som händer Annie och hon försvarar Charlie i alla lägen. Det nästan tar kol på hennes föräldrar och jag förstår dem. Grooming är nästintill hjärntvätt.

Annie spelas av Liana Liberato och hon gör det bra. De mer etablerade skådespelarna gör en solid insats. David Schwimmer regisserade denna och jag är imponerad. Den är lågmäld men känns in i själen. Detta händer varje dag och scenen när Annie förstår Charlies svek är stark. Dessvärre är det få som sett den och det är synd för den är inte dålig. Den är bara dåligt marknadsförd.

Helgfrågan v.39

Det är fredag morgon och jag har en ganska lugn dag idag. Från Mia kommer veckans helgfråga som är två och denna vecka är Bokmässan i fokus. Inte så konstigt egentligen. De är som följer:

Vad tycker du? Vad tycker du Bokmässan ska göra för att öka intresset för oss bokbloggare?

Bonusfråga: Om jag bara ska köpa 1 bok från bokmässan vilken skulle det vara?

Jag vet inte riktigt. Kanske är jag, som typ aldrig besöker Bokmässan, inte rätt person och svara på den. Jag tror att Instagram har en stor del i det. Många bokbloggare verkar finnas på båda ställena. Det tror jag gör att arrangörerna tänker det går att nå fler. Då kanske bokbloggarna får stå tillbaka lite. Jag som liksom bloggar lite i skymundan märks ändå inte. Som sagt, fel person.

En bok. Ja, vad svårt. Jag hade ju köpt den tredje delen i Justin Cronins serie Passagetrilogin. Den heter Spegelstaden. Fast då ska du helst ha läst ett och två. En värld där människan jagas av supervampyrer. De är inga gulliga söta vampyrer utan äter människor på löpande band.

Annars kommer Mikael Niemi med Koka björn. Hans berättelser kan vara superbra och helkassa. Hur vet en aldrig förrän efteråt.

Olikhetsutmaningen: demokrati och diktatur

Det är torsdag och medan många är på Bokmässan sitter jag hemma och vårdar en begynnande förkylning. Det får bli en mängd te även om en stor whisky hade fungerat fint också just nu. Hos enligt O blev trots mässa en utmaning denna torsdag. Den är som följer:


Sverige är en demokrati och vi har rätt att uttrycka våra åsikter offentligt. Det betyder att alla också har rätt att demonstrera och i helgen blir det demonstration i Göteborg. NMR:s tillstånd att demonstrera är kanske inte självklart, men jag vill inte förbjuda dem att göra det. Däremot är jag glad över att deras väg begränsats något. Helst hade jag velat se dem anvisas en plats långt från centrum. Oavsett så håller jag mig inne på Bokmässan på lördag.
Just nu är jag också inne på Bokmässan och inspirerad av innehållet i år har jag valt orden demokrati och diktatur som veckans ordnar. 

Visserligen är det Bokmässa i landet och jag borde svara med en bok men jag tänker på filmen Last king of Scotland. Den berättar om Idi Amin, även om mycket är fiktivt, och hans regim i Uganda. Även vita, européer kände att det inte var tryggt. Idi Amin var diktator och blev stöd av bland andra
Muammar al-Gaddafi. Filmen handlar ganska mycket om hans privata liv också. Han hade mer än en fru och behandlade inte alla bra.

Per Nilssons Svenne handlar om en ung kille som blir medlem i ett högerorienterat parti och trots sin ringa ålder får han en framträdande roll. Det är otäck historia där det ändå inte är svårt att förstå varför det blev som det blev. Demokratin ifrågasätts som den alltid gör. På högerflanken ifrågasätts alltid demokratin. Fast utan demokrati skulle inte dessa människor få tycka något. Det är komplext men vi gör våra val. Hellre att alla får göra sin röst hörd än att bara några får höras. Däremot behöver vi bli bättre på att göra rätt. Kommentera och bemöta är min vardag och jag önskar att vuxna tar sitt ansvar. Vissa partier är inte bra för framtiden och den senaste veckans nyhetsflöde säger väl en del om kvinnosynen.

Hett i hyllan #111

Det är torsdag och som sig bör kommer en fråga från Monika:

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Jag har haft denna i bokhyllan i nästan sju år. Någon gång tänker jag och eftersom det är en historisk deckare så blir jag mest trött på mig själv. För jag gillar historiska böcker och varför inte testa en tänker jag. Fast problemet är som alltid, nya böcker. Baksidestext enligt nedan:

John Holdsworth lever ett gott liv i 1780-talets London. Han är lyckligt gift, har en liten son och trivs med sitt arbete som mångsysslare inom bokbranschen. Så en dag förändras allt, utan förvarning drabbas han plötsligt av en serie tragedier. Det hela börjar med att hans son och hustru drunknar i Themsen och slutar med att hans företag går omkull.

John är nu helt ruinerad, han har inte ens en egen bostad längre. När han kontaktas av en rik änka som ber om hans hjälp tvekar han inte. Arvodet är generöst, och han har inget mer att förlora.

Uppdraget innebär att John ska bege sig till Cambridge, där änkans son Frank studerar. Änkan har fått veta att Frank inte alls är sig lik längre, han sägs ha blivit mentalt instabil och är under läkarvård. Men det är något som inte stämmer. Vad är det egentligen som har hänt Frank?

Då John besöker Franks college förs han i en sluten värld präglad av urgamla traditioner, men också av farliga intriger, oskrivna regler och pennalism. En värld där alla vet vikten av att bevara en hemlighet, och där ett brutalt brott lätt skulle kunna döljas ...

Intensivt spännande handling, en rad färgstarka karaktärer och gammal brittisk collegemiljö – flerfaldigt prisbelönte Andrew Taylor bjuder på ännu en gastkramande läsupplevelse.

A History of Violence

I en liten stad i Indiana går två män in i ett café. Deras plan är att råna caféet men sedan visar det sig att ägaren Tom Stall sätter stopp för dem och räddar alla. Det visar sig att nyheter och media och alla vill hylla honom. Något Tom inte vill. Så kommer några män i kostym till staden. De säger sig vara vänner till en Joey Cusack och de är övertygade om att Tom är denna Joey. Det förnekar han men de fortsätter att följa efter och trakassera Tom och dennes familj.

Så, vid ett tillfälle händer något som gör att alla ifrågasätter det liv de hittills levt och Tom inser att det är dags att göra slut på ett annat.

Det är en film som är otroligt våldsam i sin enkelhet. Här är det inga maffiga scener där det sprängs eller liknande. Det är ett nära våld. Jag slås av att Cronenberg gillar våld men även rätt så mycket sex. Det är liksom i dessa scener som filmen tänder till. Annars är det ganska blekt emellanåt. Det händer inte så mycket. Filmen är helt okej att se men den lämnar mig ganska meh. Visst våld är hemskt men det känns som om våldet i detta fall befinner sig i en krets av kriminella som ändå valt det. Då känns det mer rätt. Skådespelarna gör det bra men inte heller deras insats lämnar mig med mer än meh. En okej film med andra ord.

Hur läser du?

1. Hur många böcker läser du vanligtvis samtidigt?
Tja, allt från två till fem. Just nu läser jag nog kanske fyra. Mest för att byta av efter ork och humör.

2. Om du läser mer än en bok, hur bestämmer du när du ska byta mellan böckerna (läser du ett speciellt antal sidor i en innan du byter till den andra?)?
Jag läser i ett flow och när jag inte orkar mer, för det händer, så byter jag nästa gång.

3. Byter du någonsin bokmärke när du är en bit in i en bok?
Ibland.

4. Var förvarar du boken du läser just nu?
Läser just nu tre böcker digitalt. En i örat, och två som e-böcker. De ligger lite här och där. Den fysiska boken finns just nu bredvid sängen.

5. Vilket tid under dygnet spenderar du mest tid med att läsa?
Tidig kväll och till och från jobbet just nu.

6. Hur länge läser du vanligtvis i ett svep?
Kan bli en timma men en halvtimma om jag har annat att göra.

7. Läser du inbundna böcker med ”dust jacket” på?
Nej, de får ligga och hålla sig fräscha tills jag läst klart.

8. Hur läser du vanligtvis? Sitter, ligger, osv?
Ljudböcker läser jag nog mycket gående eller görandes andra aktiviteter. Annars sitter jag eller ligger. Beror på var jag läser tror jag.

9. Tar du med dig boken du läser överallt?
Jo, de flesta ställen faktiskt. Speciellt ljudböcker.

10. Hur ofta uppdaterar du dina framsteg i boken du läser på Goodreads?
När jag minns att jag ska göra det :).

Tag: Har du läst....

Den här har nog legat och gömt sig i utkastfunktionen i två år. Kanske dags att köra igenom den.


Har du läst....

....en bok med snö på omslaget?
Jadå, en Lucy Dillon som heter Och så levde de lyckliga. Där går en kvinna och en hund i snö.

....en bok som handlar om krig?
Den senaste jag kommer på är Boktjuven av Markus Zusak.

....en bok som är skriven av en finsk författare?
Tove Jansson, det räcker så.

....en bok som är över 800 sidor?
Jadå, Harry Potter-serien innehåller några riktiga långa böcker. Fenixorden till exempel.

....en bok som har ett spöke som huvudkaraktär/har en stor roll?
Nej, inte vad jag vet. Eller kommer ihåg.

....en bok där någon av huvudkaraktärerna äger en affär?
Ja, Den lilla bokhandel runt hörnet av Jenny Colgan.

....en bok där någon av huvudkaraktärerna är fruktansvärt rik?
Ja, gissningsvis är en av männen i Simona Ahrnstedts serie rika. Eller så är det bara jag som inte har en egen helikopter.

....en bok som handlar mycket om djur?
Den otroliga vandringen av Sheila Burnford.

....en bok vars titel innehåller ordet EN?
Två gånger är en vana av Denise Rudberg

....en bok som utspelar sig på hösten?
Kommer inte på någon just nu.

....en bok som knappt innehåller några glada inslag?
Störst av allt av Malin Golito Persson

....en bok som handlar om bröllop?
Amandas bröllop av Jenny Colgan

....en bok som handlar om häxor?
Cirkeln av Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren.

....en bok som utspelar sig på en ö?
Sekten på Dimön av Mariette Lindstein

....en bok som har en karaktär som du känner igen dig i?
Nej, ingen jag kommer på just nu.

....en bok som utspelar sig i rymden?
Har nog inte läst någon som jag minns.

...en bok som det finns ett mycket gammalt hus i?
Hundra omistliga ting av Lucy Dillon

...en bok som handlar om en bokhandel?
Den lilla bokhandel runt hörnet av Jenny Colgan.

....en bok som i titeln innehåller något av det fyra elementen (eld, vatten, jord, luft)?
Jadå, Flickan som lekte med elden av Stieg Larsson

Spotlight

I Boston finns en tidning som heter The Boston Globe. Spotlight är en särskild avdelning där de grottar ned sig mycket och djupt i vissa ämnen. När de får upp spåret på en präst som har förgripit sig på barn börjar de gräva. Nu är det inte bara en präst utan flera. Den lilla redaktionen försöker lösa dessa trådar och i en stad som Boston, där den katolska kyrkan har ett starkt fäste, är det inte alltid lätt. När de byter chefredaktör börjar de inte med de enskilda prästerna utan snarare hitta en systematik i handlingarna. Har kyrkan vetat om detta och försökt dölja det?

Jag blir så ledsen när män med makt utnyttjar barn. Här är det en figur som ska ta hand om och leda sin flock. Det var över 70 präster som de kom på och det finns säkert fler. Journalisterna hade det inte lätt i en stad där det inte gick att kasta en sten utan att träffa en katolik. Fast när detta avslöjades blev det verkligen en historia att läsa. I över ett halvår publicerades texter kring detta.

Det är välspelat och kanske är det så att ingen är bättre än någon annan. Jag tycker det är synd att tidningsvärlden, fortfarande 2001, verkar bestå av män. En kvinna har utrymme och mammor till de barn som blivit utsatta. En klart sevärd film som knappast lämnar dig oberörd. Det är bara prat och en gåta som ska lösas men visst är det spännande för en vill ju veta vad som hände.

Störst av allt av Malin Persson Giolito

Nio månader efter Djursholmsmassakern inleds rättegången mot Maria "Maja" Nordberg. Fem av hennes klasskamrater och en lärare blev skjutna den morgonen i skolan. Maja och Sebastian har pekats ut som gärningsmännen. Maja överlevde och åtalas nu.  Det är många som vill veta vad var det egentligen som hände i det där klassrummet?

Sakta men säkert får vi följa Majas väg till rättegången. Under det att fallet, som egentligen är ganska torrt beskrivet som om vi satt i en rättegångssal och var uttråkade åskådare, presenteras börjar Maja minnas. Det blandas med minnen från före skjutningen med hur det är att leva i häktet.

Maja börjar med en privilegierad beskrivning av sitt liv i Djursholm. Hon är inte så väldigt rik men hon lever ett helt okej liv rent ekonomiskt med föräldrar och yngre syster. Hon har kompisar och är duktig i skolan. Så sommaren mellan tvåan och trean träffar hon Sebastian och han bjuder med henne. Helt plötsligt blir Maja så jäkla cool för Sebastian Fagerman är så jäkla cool. Alla bara älskar honom. Nu är han död. Han blev skjuten av Maja.

Den bild som Maja presenterar av Sebastian är allt annan än vacker. Jag kommer på mig själv att vilja klappa till de flesta vuxna i hans och hennes närhet. Det kravet de lägger på en ung flicka är enorm. Störst av allt är inte kärleken säger Maja någon gång och det är verkligen tragiskt att känna så i unga år. Hon lider lätt av Stockholmssyndrom skulle jag säga. Hon skulle aldrig kunna lämna Sebastian. Medberoende och helt ensam i det och bara 18 år. Jag förstår att hon sköt.

Jag gillar inte Maja men jag tycker synd om henne. Hon är så ensam i sin värld och det finns verkligen ingen som riktigt hjälpt henne. Visst, att vara rik är en sak. Att vara ensam är en annan. De tar inte ut varandra. De snarare förstärker känslan av varandra.

Det samhälle som skildras i Störst av allt är ett samhälle på glid med ökande klyftor. Majas röst är saklig men samtidigt säger den något om vårt samhälle. Jan Björklund, som jag inte citerar speciellt ofta, sa att något har gått sönder i Sverige. Han menade medkänslan. Det kan jag känna igenom hela boken. Det här är en riktig saftig bok att läsa. Värd varenda minut det tar att läsa igenom den.

Helgfrågan vecka 38

Det är fredag och imorgon ska jag åka till Tjolöholms slott för att se utställningen om Downton Abbey. Här kommer de frågor som ska svaras på innan dess:

Vilken författare skulle ni vilja träffa på bokmässan och varför? 
Nu kan man svara även om man inte ska dit.

Bonusfråga: Vilken bok längtar ni efter i höst som inte ännu kommit ut?


Av de författare ska dit tror jag att jag skulle vilja ha en pratstund med Ronny Ambjörnsson. Han är pappa till Fanny Ambjörnsson men i det här fallet blir det en fråga om idéhistorik och människors tankar. Det blir lite nördigt men just detta intresserar mig. Hans böcker om idéhistoria var kurslitteratur en gång i tiden.

Boken jag längtar efter just nu är Charlotte Cederlunds avslutande bok om Idijärvi. Den finns inte som omslag än men ska heta Middagsljus. 

Olikhetsutmaningen: hopp och förtvivlan

Det är torsdag och en tung vecka rullar mot sitt slut. Snart är det helg men innan det ska jag svara på denna veckas olikhetsutmaning. Idag låter den så här:


Det är en omvälvande tid vi lever i och när det gäller världspolitik drabbas jag kanske av mer förtvivlan än hopp. Detsamma gäller mycket av det som händer här hemma. De som ger mig hopp är väldigt ofta mina elever. Till viss del tär samhällets krav på dem och många är stressade och mår dåligt av olika anledningar. De är dock så empatiska och så toleranta att jag ser en bättre värld under deras tid. Det måste jag.

Dagens ordpar är hopp och förtvivlan. Berätta om kulturella företeelser som passar in på orden. Gör det i din blogg, på sociala medier eller varför inte i en kommentar här.

Jag är också lärare och dessvärre är kanske 50% av mina elever SD-anhängare. Det är en sådan skrämmande tanke att jag blir rädd. Därför även om de tror att de vill något för Sverige är det svårt att tro det. Bara deras miljö- och landsbygdspolitik gör mig snurrig. Ena stunden är nya energikällor bra och andra att det inte ska finnas vindkraftverk. Sedan skrivs mycket av det som eleverna vill höra. Djurpolis, stopp på invandring, annan skola, satsning på landsbygden och annat som är lätt att följa. Min förtvivlan kommer från att de tror att det blir bättre bara för att. Jag tror inte att SD vill ha regeringsmakt, för hur ska de då kunna vara ett missnöjesparti?

Det finns alltid en gnutta hopp i alla böcker som Lucy Dillon skriver. Jag tänker på Gina som varit sjuk, skiljt sig och sedan förlorat det hus hon drömt om. Ändå finns det en gnutta hopp i allt hon gör. Hundra omistliga ting var den senaste Dillon-boken jag läste. Kanske är det dags igen.

När jag i somras läste Annabelle av Lina Bengtsdotter grep beskrivningen av pappans sorg mig något otroligt. Den förtvivlan, att förlora ett barn så brutalt, är en förekommande händelse världen över varje dag. Det borde den inte vara. Vi borde alla bli bättre på att säkra de ungas framtid. Dessvärre känns det inte som om det blir bättre utan snarare värre. Om nu det ev. blir krig kommer flera mödrar och fäder att få känna samma sak.

Hett i hyllan #110

Hos Monika uppmanas vi varje vecka ta tag i våra bokhyllors olästa böcker:

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Med skam ska jag säga att Johanne Hildebrandts alla böcker står olästa. Jag har träffat henne och tycker att hon skriver bra men jag har ju också hittat andra bra böcker att läsa. Är det inte så en gör? Hittar nytt?

I legendernas tid, innan verkligheten blir myt och Gudinnan fortfarande råder, föds Freja, dotter av Vanaheims drottning. Freja fostras under sin uppväxt till att bli en av Gudinnans prästinnor. Under midsommarblotet kommer så besked om att krigiska nykomlingar av Odens stam, asarna, har anfallit de fredliga gudinnedyrkarna i Vanaheim. Vanernas översteprästinna reser till Oden för att förhandla och kräva gäld. Med sig har hon prästinnan Freja.

När Tor, som är Odens son, och Freja möts blir de häftigt förälskade. Men kulturkrocken mellan invandrarna, de patriarkala asarna, och gudinnedyrkarna i matriarkatet Vanaheim blir svår och resulterar i häftigt krig. Världen brinner och samtidigt som deras fränder dödar varandra, kämpar Freja och Tor för sin kärlek.

När asar och vaner sluter fred blir Freja gisslan hos asarna. Oden kräver då att hon skall bli hans brud. Det ser allt mörkare ut för Freja, men hon strider envist vidare för sin självständighet och kultur. Freja och hennes döttrar är starka, självständiga kvinnor som kräver kontroll över sina liv och sin sexualitet.

Blå Tråd av Lois Lowry

Lowrys serie The Giver har äntligen översatts i sin helhet till svenska. Det är dags att läsa dem också. Den första delen heter ju Den utvalde på svenska och gavs ut över 20 år innan del två kom på svenska. I Blå tråd möter vi Kira som bor i ett samhälle där svaghet ses som något ovärt och där människor ofta försvinner eller dör. Det är ett hårt samhälle och dessutom är det vanligt att människor är grymma mot varandra. Kira är född med ett vanskapt ben och när hennes mor dör tycker många att Kira borde dö hon med. Detta trots att hon inte är så gammal. Kira är tvåstavig, vilket troligtvis betyder mellan 10-20 år men jag är inte säker. Det visar sig att Kira behövs i samhället. Hennes gåva sitter i fingrarna och hon är en sömmerska utöver det vanliga.

Kira får bo i rådhuset och syr den vackra sömnad som berättar om samhället. Det är där hon träffar Thomas som är träsnidare och karvar i den vackra stav som också berättar om samhället. Varje år träffas alla och lyssnar på Sångaren. Det är detta som Kira och Thomas får som arbete. De båda ungdomarna är konstnärer och har förmågan som ingen annan har. Via Kira lär Matt, en ung pojke som bor i en ännu fattigare del av samhället, och Thomas känna varandra. Matt blir ofta omhändertagen av Kira och Thomas med mat och ibland bad.

Det är ett ganska hemskt samhälle Kira bor i. Precis som i Jonas, Den utvalde, by är allas öde utstakat men här finns en större grymhet. De är hårda och inte ens föräldrar orkar alltid med sina barn. Ett samhälle där Kira, med sitt lyte, ändå får leva säger en del om hennes roll. Boken är en god fortsättning även om den visar på en helt annan sida av världen som presenterades i Lowrys första bok. En form av diktatur är det ändå.

En uppmaning som alltid fungerar

O - Okej. En bok som inte var dålig, men inte särskilt bra heller.

O - Okej. En bok som inte var dålig, men inte särskilt bra heller.
Den här boken fick dig att säga "Meh" och rycka på axlarna. Den var liksom bara okej.

Det är alltid svårt att komma på sådana böcker men visst finns det några som en läst och tänkt, vad var det här? En bok som jag inte kunde gå igång på var Hundraåringen som klev ut genom ett fönster och försvann av Jonas Jonasson. Den fick mig inte alls intresserad och så här efteråt kan jag tycka att den var trevlig på vissa ställen men den var för lång och lite upprepande. Liksom meh, även om världen runt omkring älskade den. Konstigt det där. Böcker och läsning är individuell. Det vissa gillar, gillar inte alla andra. Jag har ju inte läst något med av Jonasson och det säger en del om min uppfattning av boken.

The fighter

Jag förstår inte varför det är så intressant med boxning. Det är så intressant att denna biografiska film, som handlar om två bröder som boxas på olika tidpunkter och med olika utgångspunkter, uppmärksammades något otroligt mycket. Det hela är för mig ofattbart för den är liksom så tragisk att den är svår att se. Det är inte heller klockrent manus. Att Christian Bale gör bäst ifrån sig säger mer om honom än om filmen. Han är klart övertygande som lätt nedknarkad föredettning som inget vill än att det ska gå bra för hans bror. Medan Bale spelar lite äldre än han är. Han är två år äldre än jag och 2010 var ingen av oss 40 år. Mark Wahlberg är äldre än oss båda och ska spela yngre och här hade de kunnat kämpa för att hitta någon annan kille att spela lillebror. Just sayin'.

Det hela handlar om halvbröderna Micky och Dicky som boxas. Dicky är numera tränare för sin bror men det går inget vidare. Han knarkar och har sig och en dag arresteras han och döms till fängelse. Micky träffar en söt tjej som får honom att bryta med familjen och han börjar boxas. Det visar sig att Dicky är viktig och för att lyckas måste alla komma överens.

I filmen ska HBO göra en dokumentär om  Dicky. De ljuger sig blåa över den och jag ska ärligt säga att den dokumentären är nog bättre än den här filmen. Den blev nominerad till oscargalan och jag tror att det är för att de gillar boxningsfilmer, som är lite av den svages kamp mot de starka, och biografiska filmer. Jag undrar bara hur de tänkte. Bale vann en väl förtjänt staty för denna, kanske mest för att han pallade. Sju år tog det mig att se den. Det kunde ha gått sju till.

Den perfekte vännen av Jonas Karlsson

Jag har ju redan läst två av novellerna i denna samling men tänkte kommentera resten. Jonas Karlssons novellsamling innehåller en blandad kompott av noveller. Det de har gemensamt är att de är lätt absurda på gott och ont. Det är spännande hur världen kan beskrivas på några korta rader.

En novell som ger mig huvudbry är Syltmackan. Den skrivs i vi-form men jag är inte säker på att viet är två. Den förvirrar mig lite. Annars är Cirkus en komplex novell och musikreferenserna är viktiga har jag insett.

På det hela taget är Karlssons noveller bra och läsvärda. Jag lyssnade på dem och författaren läser själv. Det gör att rollerna får sin rätt tolkning och framförallt Rummet som jag kommenterade nyligen blir extra läskig att lyssna på.

Helgfrågan v.37

Hos Mia är det dags för helgfrågan. Denna vecka är den som följer:

Vad gillar du för bokligt event? Detta kan innebära alltifrån författarbesök till Crimetime Gotland. (Man kan även skriva vilket man skulle önska.)

Bonusfråga: Om du skulle sadla om, ja inte hästen utan jobb. Vilket yrke skulle du välja?


Jag är inte på så många bokliga event så jag måste nog lämna walk over på den här frågan.

Nja, jag vet inte. Jag skulle nog vilja bli bibliotekarie och jobba med ungdomsböcker. Det känns som något för mig.

Olikhetsutmaningen: tro och vetande

Det är torsdag och jag har varit på halvdagskonferens. Vi pratade om digitalisering och det var ganska intressant. Att leva i en digital värld är komplext, och att undervisa i en är värre ibland.

Men eftersom det är torsdag så har en ny olikhetsutmaning dykt upp. Läs mer hos enligt O men här är utmaningen:


Dagens olikhetsutmaning handlar alltså om tro och vetande. Berätta om böcker, filmer, pjäser, musik, konst eller annan kultur som anknyter till orden. Svara i en kommentar, i din blogg eller på andra sociala medier. Länka gärna hit, eller lämna en kommentar med länk så att jag och andra kan få ta del av era svar.


Jag tänker börja med en film som faktiskt tar upp både tro och vetande. Creation, från 2009, är en film om Charles Darwin och har stort fokus på hans känsla kring arbetet av Arternas uppkomst. Darwin var själv djupt troende och men framförallt lite problem mellan honom och hans fru. Någonstans i filmen säger Darwin att om Gud finns så har han också skapat allas förmåga att se evolutionen. Filmen är ganska lågmäld men jag tyckte den var intressant. Främst som den religionslärare jag är.  Filmen får i den här utmaningen stå för vetande.

Jonas Gardells bror heter Mattias och är professor i religion. Jonas Gardell är hedersdoktor i religion så läsningen av Om Gud och Om Jesus säger så mycket om familjen som de växte upp i. Gud älskar alla och det är det återkommande temat i Gardells två böcker. Jag gillade att läsa båda och de gav en riktigt intressant vinkling på tro. J

Hett i hyllan #109

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Vi köpte en mängd böcker från En bok för alla till jobbet för många år sedan. De lästes aldrig. Kollegan som drev inköpet slutade och böckerna låg i magasinet och skräpade. Vi fick ta vilka vi vill nu i våras när bibliotekarien plockade ut en del böcker. Jag tog en del. Tänkte läsa och skänka vidare. Den här tänkte jag ta mig an i år.

Baksidestext:

Siri är ledsen för att hennes mormor ska dö, men den konstiga klasskompisen Coco får henne att tro på mirakler. Det gäller bara att besegra de fyra elementen..

Ja, kanske är det bra. Vi får se. Läsas ska den väl i alla fall.

Rummet av Jonas Karlsson

På en myndighet någonstans i Sverige, troligtvis Stockholm, får Björn jobb. Det är ett ganska monoton arbete men Björn känner att han är duktig på det och vi får uppleva arbetet genom hans ögon. Han är lite allmänt överlägsen. De arbetskamrater han har verkar egentligen inte uppfylla hans egna höga förväntningar. Så en dag, när han hamnar lite ur fas i sitt eget konstruerade arbetsschema går han runt lite på avdelningen och det är då han hittar rummet. Det är tomt men underbart i sin konstruktion. Lite som ett kontor från tidigt sextiotal. Rent och ger Björn ett lugn.

Det här rummet kommer att bli hans tillflyktsort och eftersom ingen annan kan se rummet som han pratar om blir det en ganska svår situation för alla.

Björn är så otrevlig individ att jag stoppar Karlssons uppläsning. Han gör det så bra att jag ryser till och från. Det är välskrivet hur stress och arbetskulturer ser olika ut. Vi skulle aldrig konfrontera varandra så som de gör i novellen. Inte på mitt arbete i alla fall. Tror jag inte. Det har inte hänt än i alla fall. Fast novellen är helt värd att läsa. Eller lyssna på eftersom Jonas Karlsson tolkar Björn precis som han ska vara. Novellen återfinns i novellsamlingen Den perfekte vännen.

Vilken dörr skulle du tänka dig öppna?

Jag tror att Hogwarts är den dörr jag skulle vilja öppna. För jag tror att jag skulle bli en hejare i trolldomshistoria. Dessutom är den nuvarande lite borta om jag säger så.

The Beach

Richard är en backpacker som just kommit till Thailand. Han tar in på ett ganska sjabbigt vandrarhem och hamnar granne med en knäpp kille. Han väcker honom mitt i natten och pratar om ön. Stranden på ön var helt otrolig och det är få som fått uppleva det. På morgonen är killen i rummet bredvid död, mördad och Richard har en karta till ön.

Så på vägen dit möter han Etienne och Françoise. De är ett franskt par som också backpackar sig världen runt. De tar sig till ön och får se stranden. Det visar sig vara ett kollektiv som lever i ett paradis. De odlar sin egen jord, och marijuana. De har en ledare, Sal, som älskar stranden och deras liv. Det visar sig senare att det är en stor nackdel. Trion börjar delta i det vardagliga livet och konstiga händelser utspelar sig.

Det är svårt att beskriva allt för vissa saker måste man se. Vid något tillfälle tänker jag på Apocalypse Now och känslan stannar kvar en stund. Det är en kultbok som blev filmade och filmen har rätt mycket kritik. Så här över femton år senare kan jag tycka att det är en film som visar lite vart Hollywood var på väg. Nämligen knark, för numera röks det rätt bra i filmer. Med rätt bra menar jag mycket. Det röks gräs här och där i filmen. Det till och med odlas. Idag känns det som norm och kan bli så arg. Knarkare ser knappast ut som dessa över en längre tid. Filmen är okej och det är lite pojke upptäcker världen och sig själv. Trevlig men inte mycket mer och jag är glad att jag sett den men det blir nog ingen omtitt.

En novellutmaning igen

Hos Helena på Ugglan & Boken är det dags för en novellutmaning. Det hela tar fart i ett sudoku som ska lösas för att leda allt till själva utmaningens läsning. Sudokun är inte min starkaste sida så det tog lite tid. Jag tror jag hänger på. Det gör jag alltid och glömmer sedan typ att läsa så som det står :).

Fast vad vet jag. En dag kanske jag håller mig till en hel utmaning under den tid som står. Samtidigt är det bra att sista december är slutdag. Jag tänkte läsa en novell om dagen i december och då kanske jag kan lösa större delen av mina 12 noveller. Det blir ju liksom lite passande.

Så här tror jag att det blev.

7	9	5	8	2	6	1	4	3
1	8	2	5	4	3	6	7	9
6	4	3	1	7	9	5	8	2
2	3	8	9	1	7	4	6	5
4	5	1	6	8	2	9	3	7
9	6	7	3	5	4	2	1	8
3	7	4	2	6	5	8	9	1
8	2	9	4	3	1	7	5	6
5	1	6	7	9	8	3	2	4

Själva utmaningen ser ut så här:

Steg 1: Börja med att lösa själva sudokut. Fyll i de tomma rutorna så att alla siffror från 1 till 9 finns med i varje lodrät och vågrät rad, samt i varje fyrkant med nio rutor.

Steg 2: De siffror som du själv skriver in motsvarar beskrivningar av de noveller som du ska läsa (se listan nedan).

För siffror du skriver in i rutor med blått (de översta fyrkanterna) ska novellen du väljer att läsa vara skriven av en svensk författare eller utspela sig i Sverige. De röda siffrorna (mittraden) betyder att novellen ska vara skriven av en europeisk författare (inte från Sverige) eller utspela sig i ett europeiskt land (inte Sverige). När det gäller siffror du skriver in i fyrkanterna med svarta siffror (nederst) ska novellen vara skriven av en författare från ett utomeuropeiskt land eller utspela sig i ett land utanför Europa. 

Du väljer själv vilka siffror/novellbeskrivningar du ger dig på först. 

För att klara läsutmaningen ska du läsa noveller motsvarande minst en valfri helt ifylld fyrkant från varje del av världen, alltså en fyrkant från den översta raden (Sverige), en från den mellersta (Europa) och en från den nedersta (världen). Du läser bara noveller som matchar de siffror du själv fyller i (alltså fyra i varje fyrkant). Allt som allt 3 fyrkanter och totalt 12 noveller. 

Slutdatum för sudokut är den 31 december 2017.

Hoppas du vill vara med. I så fall, skriv en rad här i kommentarsfältet och tipsa gärna om novellutmaningen på din egen blogg eller i sociala medier.

Noveller skrivna av en svensk författare (eller som utspelar sig i Sverige):

1. Färg i titeln

2. Av en kvinnlig författare

3. Mer än hundra år gammal

4. Något ätbart i titeln

5. Utgiven 2017

6. En titel utan ett "s"

7. Skriven i första person (alltså i jag-form)

8. Minst fyra ord i titeln

9. Tonårig huvudperson

Noveller skrivna av en europeisk författare (eller som utspelar sig i Europa):

1. Ingår i en debutnovellsamling

2. Lånad  på bibliotek

3. Handlar om att resa

4. Endast ett ord i titeln

5. Utspelar sig i historisk tid

6. Personnamn i titeln

7. Handlar om något du brinner för

8. Med en namnlös berättare

9. Av en manlig författare

Noveller skrivna av en utomeuropeisk författare (eller som utspelar sig utanför Europa):

1. Utspelar sig under sommaren

2. Handlar om vänskap

3. Djur i titeln

4. Handlar om fest/firande

5. Verb i titeln

6. I stadsmiljö

7. Siffra i titeln

8. Av en författare du aldrig tidigare läst

9. Köpt på antikvariat

N - Nostalgi. En bok du läste som barn.

N - Nostalgi. En bok du läste som barn.
Den här barndomsboken får dig att le och önska att du var liten igen.

Jag läste Heidi som barn. Den bokserien får mig alltid att minnas decemberdagar efter lekis då farfar läste högt. Det var en så bra stund på dagen. Jag drack kaffe med socker i och lillasyster drack också kaffe. Numera dricker ingen av oss. Däremot kommer jag ihåg böckerna bra. Då kunde jag nästan citera dem. Nuförtiden minns jag inget mer än att de var spännande och att Heidi bodde både i alperna hos morfar och i staden hos pappans släkt.