När världen går under är det inte lätt att hålla fast. Det är så Hedvig känner när alla har dött. Nu menar jag alla. Febern kom och tog alla. Så hon flyr till den bondgård de besökt. Det är liksom en liten visningsgård med lite hönor, hästar och kor. Helt plötsligt drivs Hedvig av att överleva. Det är dock ensamt och hon tänker en mängd saker om hur det blir nu. Efter ett tag kommer Ella dit men det är inte bara lätt att leva ihop med någon. De är olika och Hedvig drivs av att klara sig och att överleva. Planera blir hennes vardag.
Jag tycker boken är riktigt bra och det märks att Sofia Nordin verkligen vill visa att det går att klara sig i en katastrof och samtidigt vilja mer. Hedvig vill ju mer med livet än bara äta mat men är en ensam är vissa drömmar farliga. Jag tycker att det är fint beskrivet hur pannkakor kan bli tråkig mat och trots det finns två människor i världen så kan den andra reta gallfeber på en. Det samma är att trots livet är svårt får en vara lite tonåring ändå och barnslig och hata allt som hänt.
Nu ska jag läsa bok nummer två.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar