Veckans ord är (valda av grabbarna O):
jag
januari
jonglera
jordgubbe
jul
Att författare skriver i jag-form är ganska så vanligt. Jag läser just nu Den fallande detektiven där Leo Junker är jaget. Jag gissar att det är lite begränsande och därför lägger författare till andra passager och så även här.
Det finns många som tycker januari är en hemsk månad men jag gillar den. Fortfarande kan mörkret omsluta en och ljus kan tändas och det kan njutas av en del lästid. Snöiga dagar är bara underbara. Nu kommer jag inte på någon bok som utspelar sig i januari men det finns många historiska böcker om förintelsen. Den 27 januari 1945 befriades Auschwitz. Det är alltid en dag att minnas.
Att jonglera verkar vara just vad många anser lite hippt och coolt. I filmen Benny and Joon, en liten pärla som är ganska okänd, uppvaktas Joon med en jonglerande uppvisning av Benny.
Som den matallergiker jag är kan jag inte äta jordgubbar. En gång per år blir det och då midsommarafton. Jordgubbar brukar på film och i litteratur ofta symbolisera synd och lust. Gärna doppade i choklad och med champagne. De ges till älskande och äts med stor vördnad.
Jul är en ofta älskad högtid som tydligen ger ångest hos många. Många filmer handlar om julfiranden som kräver så mycket. En av de finaste jular som jag kan komma på är när Harry får fira jul med familjen Weasley och han är nöjd att få en present och vara omgiven av människor han älskar. Så borde julen vara. Det andra är bara pynt och ångest.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar