I Betlehem står en krigsknekt på vakt. Han vaktar porten in och ut. Det är egentligen under hans värdighet eftersom han drömmer om krig och ära. Utanför porten leker barnen men de visar alltid behörigt avstånd till knekten. En liten pojke gör inte det. Han springer omkring i närheten och leker inte som andra barn. Denne pojke räddar bin, tar hand om liljorna, och även visar knekten godhet.
Knekten börjar tänka på pratat om det tusenåriga riket och kan inte bli av med tanken att pojken har något med detta att göra. När kung Herodes en dag önskar ha en fest för alla småbarn runt 2-3 år bjuds knekten in. Barnen ska dö och trots all planering lyckas ett barn försvinna. Knekten som är den sista vakten innan frihet blir stungen i ögat av ett bi.
Jag skrev en gång en uppsats om denna novell. Den underliggande hintningen kring vem som det handlar om är ganska uppenbar. Som alltid gillar jag Selmas berättande och eftersom det är julafton idag är det väl passande med denna novell. Den fanns som e-bok så nu behövde jag inte bläddra i mitt exemplar jag fått från farmor. Den var ju ändå original och inte i ett gott skick. God Jul.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar