Som man sår av Hjorth/Rosenfelt

 

Sebastian Bergman är tillbaka och om jag har förstått det hela rätt är detta den näst sista boken. Det har hänt en del sedan jag läste Hjorth/Rosenfeldt sist. Gruppen har gjorts om och Vanja är chef. Sebastian håller sig på behörigt avstånd och eftersom Vanja blivit mamma är han en nöjd morfar. Fast just den här boken vänder upp och ner på livet för alla. Sebastian och Ursula har haft ihop det ett tag men som alltid är det kanske inte smärtfritt. Billy har försökt lugna ned sina mörka tendenser men de finns alltid där. 

Sebastian är terapeut igen och på så sätt träffar han Tim. Tim var också i Thailand den ödesdigra juldagen när Sebastians familj försvann. Det finns en gemensam sorg mellan de båda. Billy däremot ska bli pappa och det är kanske så att vissa gånger tar en eller annan instinkt över. 

Jag gillar den här boken. Den ger lite överraskningarna och jag tänker att någonstans blir slutet väldigt intressant. Jag ser framemot att läsa den. 

En smakebit på søndag: Bergtagen av Camilla Sten

 

Varje söndag samlas vi via Betraktninger och visar upp vad vi läser ju nu. Inte något som avslöjar för mycket men en liten smakbit av boken.

Våra elever får något som heter sextonårsboken. Det är för att främja läsandet och varje år är det en ny bok som delas ut. Förra året var Bergtagen av Camilla Sten en av dem. Jag kom mig aldrig för att läsa den för mina elever är lite svåra att starta gällande läsning. Nu har jag börjat i alla fall.

Utdraget kommer från kapitel 3 som i e-bokversionen är på sidan 15. 

 

The Grace Year av Kim Liggett

Jag vet inte hur jag kom över den här boken. Det kanske var via skolbiblioteket på min nya arbetsplats. I alla fall lyssnade jag på den på engelska. Den utspelar sig i Garner County i en okänd tid men känslan är att vi är i dystopisk framtid. Det känns som att något har hänt men samtidigt tänker jag på en värld där den amerikanska laglösa västern aldrig övergavs. Så är känslan.

Här bor Tierney James. Hon är en tjej som egentligen inte vill anpassa sig till den värld som väntar. Hennes bästa vän är en borgmästarens son. Det är dock snart dags för Tierney och alla flickor i hennes ålder att skickas iväg. När flickor i Garner County fyller sexton år skickas de iväg. De får åka till en ö ute i skogen där de ska överleva ett år. De som överlever får gifta sig med den man som valde dem innan resan. 

Tierney blir vald men känner sig inte riktigt bekväm med det. Resan till ön är hemsk men att bo instängd i en inhängnad och utlämnad åt varandra gör tillvaron hemsk. De vaktas av män hemifrån men det värsta är att det finns tjuvjägare som vill åt dem. Deras kroppar och deras skinn är hett eftertraktade. 

Orsaken till detta är för att flickor under sitt sextonde år kommer i kontakt med sin magi och den verkar alla vara otroligt rädd för. Oavsett hur den tar sig uttryck. Tierney tänker mycket på sin mammas år och sina systrars och inser att de måste ha haft det lika hemskt.

Jag tyckte mycket om den här boken och då framförallt för att den handlar om kvinnors förhållande till varandra. Den handlar också om hur kvinnor väljer att uppehålla mäns regler. Att upprätthålla patriarkatet är lika mycket kvinnors önskan som mäns. Det som ger oss makt behåller vi gärna. Jag tror den är lite för komplex för tonåringar. Unga vuxna runt 22 kanske är en bättre målgrupp. Den kom och få lade märke till den.

 

Goda rån är dyra

 

Våra pensionärer blir äldre men de är allt bra i farten ändå. Den här gången är det inte så mycket för att råna för egen räkning. Nej, här ska vi rädda landsbygden som är bra även om det inte finns några former av bekvämligheter eller hjälp.

Att bli stannad av tre damer i övre 80-års åldern i poliskontroll är nog det mest dråpliga. Ja, men ibland är realism att köpa bokens orealism.

Det var lika charmigt som innan och jag gillar mina lite äldre brottslingar. Vi får väl se om de dyker upp igen. 

En smakebit på søndag: Ru av Kim Thúy.

 

Den norska bokbloggen Betraktninger håller i En smakebit på søndag där tanken är att vi ska dela med oss en del av en bok vi läser just nu. Det ska inte innehålla något allt för avslöjande. 

Jag är nog ganska sen på bollen med att börja läsa Kim Thúy. Det är intressant att läsa om hennes skildring för att det är ändå ett ganska okänt kapitel inom historiegenren. Vietnam fram till krigets slut känner jag till men sedan är det ändå ganska bortglömt. Jag tycker om den hittills. Jag läser den som e-bok så detta är sidan 8 min version. Familjen kommer att hamna i Kanada där många asiatiska grupperingar finns. 

Löparen av Gustafson-Kant

 

Solbritt Andersson, kriminalkommissarie som bor ute i Roslagen på Singö och arbetar i Norrtälje, är en envis kvinna. Trots att hon fått ett nej av sin chef att utreda ett gammalt fall med en försvunnen kvinna så måste hon nysta i alla fall. Solbritt utreder Lindas försvinnande. Det är tre år sedan Linda försvann men ibland knyts nya upptäckter till fall fortare än man tror. 

Jag gillar Solbritts familj och jag gillar att hon har ett normalt liv. Det är inte timmar av klassisk musik och whiskeydrickande. Visserligen har hon lite problem med sin dotter men resten av familjelivet och vänner finns där. Det är uppfriskande med en karaktär som verkar vara människa och inte en särling som andra skyr. Det var trevlig läsning som alltid. 

Blodspengar av Gustafson-Kant

Solbritt Andersson, kriminalkommissarie i Roslagen, bor på Singö men arbetar i Norrtälje. Det är svårt för henne att låta bli att ta det lugnt. Det borde hon eftersom hon har skadats i tjänsten och ska befinna sig i konvalescens. Det blir inte bättre av att hennes mamma blir sjuk och att hennes man Rune är allmänt upprörd över just detta. 

Solbritt försöker ta det lugnt och minns tillbaka till sitt första fall för länge sedan i Fruängen. Men Norrtälje är en ort med hårda fall och en fot dyker upp i en fiskodling. Det är inte lätt alla gånger att vila upp sig.

Jag tycker mycket om Gustafson och Kants böcker om Solbritt. De är lite lagom lätta och ibland känns det som att jag har jobbat med både en Solbritt och en Rune. Så kan det vara och båda är lika rara. Jag missade denna och snubblade över de två senaste i serien av en slump. Man vet aldrig när det kommer nya. Det fick mig att börja läsa lite igen. Min svacka under pandemin verkar vara lagom bortblåst. 

 

Shadow and bone av Leigh Bardugo

 

Jag tror det var mitt under pandemin som Netflix släppte första säsongen av Shadow and Bone. Jag har fortfarande inte sett den men en dag kommer jag väl också dit. I alla fall handlar det om Grishaverse. Det är ett magiskt Ryssland men med vapen och luftskepp. En fantasyberättelse i en värld som befinner sig någonstans mellan 1914 och idag men med rötter i dåtiden. 

Här lever Alina Starkov. Hon är föräldralös och som de flesta andra och som sin bäste vän Mal. De bestämmer sig för att bli soldater båda två och Mal blir en vanlig soldat medan Alina blir en kartläggare. Det är en viktig position. När de tar sig igenom det stora mörkret så händer något. Alina börjar skina som en sol. Det gör att hon måste träffa kungen. Hon är en Grisha och något så ovanligt som en Solmästare. Det gör att hon blir utvald att tillhöra den magiska eliten och träffar så på Skuggmästaren. Han som leder Gisha och kan sammankalla mörkret. De två ska rädda Ratkva eller?

Det är en bra början men jag hade lite svårt att läsa vidare. Kanske för att det är så där skrivet även på engelska. Många verkar älska böckerna men jag måste säga att jag tycker de var så där. Ibland överraskar valet av ungdomsböcker till filmatiseringar mig starkt. Jag hade hellre sett andra bokserier. En dag kanske blir det så.

Enter the Grishaverse with book one of the Shadow and Bone Trilogy by number one New York Times-bestselling author, Leigh Bardugo. Perfect for fans of Laini Taylor and Sarah J. Maas. Now with a stunning new cover and exclusive bonus material: A lost letter from Mal, The Tailor (a Genya story) and a Q&A with Leigh Bardugo. Soldier. Summoner. Saint. Orphaned and expendable, Alina Starkov is a soldier who knows she may not survive her first trek across the Shadow Fold - a swath of unnatural darkness crawling with monsters. But when her regiment is attacked, Alina unleashes dormant magic not even she knew she possessed. Now Alina will enter a lavish world of royalty and intrigue as she trains with the Grisha, her country's magical military elite - and falls under the spell of their notorious leader, the Darkling. He believes Alina can summon a force capable of destroying the Shadow Fold and reuniting their war-ravaged country, but only if she can master her untamed gift. As the threat to the kingdom mounts and Alina unlock

Balladen sångfåglar och ormar av Suzanne Collins

 

Ja, ibland ska man skriva prequels och ibland kanske inte. Jag är kluven till den här. Vi möter Coriolanus Snow som en ung man. Hans familj är en gammal anrik familj men de är väldigt fattiga. Den unge Snow går på akademin och han oroar sig ganska mycket för sitt rykte. En dag kommer de på att de ska genomföra spelen annorlunda. Det ska komma deltagare från de olika distrikten men samtidigt ska det bli svårare. De duktigaste eleverna ska komma på hur man gör. Det är så som Coriolanus börjar tänka på hungerspelen. 

Det är också så han blir mentor åt av spelarna från distrikt 12. Fördelen med henne är att hon kan trollbinda sin publik. Nackdelen är att hon delvis trollbinder även honom. Till skillnad från trilogin är det inte mycket till spel och man kan märka hur de tar form. Snow visar de hårda och ganska otäcka tendenser han har senare i livet. Hans farmor odlar rosor och hans kusin ser ut som en katt i ansiktet. Han går också över lik för att få som han vill. 

Det är en helt okej bok men jag har svårt att känna för Snow. Han är en ganska otäck karaktär både som ung och som gammal. Det går att hoppas på mycket men hans liv känns utstakat från det att vi börjar läsa. Jag undrar om det blir en film eller inte av detta. Kanske blir det en och då får vi se hur den tolkas. 

Tisdagstrio: Maj (en bok på varje bokstav i månadens namn)

 

Varje vecka ställer Ugglan & Boken upp med en trio. Den har olika teman och denna vecka är det passande nog Maj, en bok för varje bokstav. Här är mina förslag.

1. Min typ brorsa av Johanna Lindbäck. Jag tycker mycket om Lindbäcks sätt att skriva och är man lite yngre är de väl passande. Det är liksom saker man tänker på i yngre åldrar. 

2. Ashimas bok av Caroline Giertz. Detta är en udda bok men jag tyckte mycket om den. Den handlar om änglar som väljer att leva bland människor. Ashima däremot verkar vara som guds hustru som valt människorna. 

3. Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag av Sara Ohlsson. Dåligt mående finns i alla åldrar och det är bra att böcker för unga behandlar det på deras sätt. 

Tisdagstrio: 1800-talet

 

Varje tisdag kommer ett tema upp hos Ugglan & Boken. Svaren ska bestå av en trio på olika sätt. Hur man tolkar temat är upp till en själv. I detta fall är 1800-talet som gäller.

1. En herrgårdssägen av Selma Lagerlöf. Denna är publicerad under 1800-talets sista år. Det är en skröna som så många av Lagerlöfs böcker. Den handlar om Gunnar som i sin ungdom blir sinnessjuk och om Ingrid som hittar sin väg till hans gård. Deras vägar har korsats flera gånger under många år. 

2. En julsaga av Charles Dickens. Att Ebenezer Scrooge är en speciell man håller nog de flesta med om. Han älskar pengar och är nog sinnebilden av en snål person. Dickens val att använda spöken här och där och lite andar måste ha varit något nytt gällande jul. Den är lättläst och kanske en av Dickens mest lättillgängliga.

3. Förnuft och känsla av Jane Austen. Systrarna Dashwood är varandras speglar och står för mycket av tidens ideal, både det bildade och det vilda. Jag tycker mycket om den här boken som utspelar sig under tidigt 1800-tal och som har kriget som bakgrund. Att pengar är viktigt märks och att ha lyxen att gifta sig av kärlek få förunnat. 

Tisdagstrio: Tre

 

Varje tisdag ställer Ugglan & Boken upp ett tema. Svaret ska komma i tre. Hur man tolkar temat är upp till en själv. I detta fall är temat tre. 

1. Bara tre kan leka så av Denise Rudberg. Det är tredje delen i Rudbergs serie om Marianne Jidhoff. Den är ganska trevlig och lite annorlunda. Det finns alltid ett mord men det är liksom okej för karaktärerna att ha egna liv utanför jobbet. 

2. Drottningoffret av Hanne-Vibeke Holst. Detta är sista delen i trilogin om Charlotte Damgaard, de danska socialdemokraternas påläggskalv. Jag har inte läst boken men borde för jag tyckte att de övriga var bra. 

3. Nyckeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Detta är sista boken i trilogin om häxorna från Engelsfors. Den kanske inte riktigt lika bra som del 1 och del 2 men den binder samman handlingen och jag tycker mycket om serien. Den är annorlunda än andra ungdomböcker skrivna i Sverige och det är bra. 

Hjorton och hjärtan av Eva Swedenmark och Annica Wennström

 

Det var ett tag sedan jag läste om familjen i Östersund och restaurang La Stella. Det har gått ett tag och Mario ska starta en filial i Åre. Liselottes nya man är allt annat än rolig och Liselottes föräldrar och syskon håller på att strula i sina förhållanden också. Som grädden på moset är Marios nya förhållande inte heller stabilt. 

Sandra och Elias tar sina första steg in i vuxenvärlden men de är också förvånade över föräldrarnas och de andra vuxnas beteenden. 

Det var charmig läsning och det är trots allt bok 5. Det finns en julroman och en del sex också. Kanske dags att ta tag i dem. Jag tycker om att läsa klart serier. Det är inte djup litteratur men jag underhålls en del under vägen.

Grattis till mig!

 

Glad påsk!

 

Helgfrågan vecka 15

 

Det är torsdag och till och med skärtorsdag. Mia på Mias bokhörna ställer varje vecka en fråga inför helgen. Denna helg blir frågan kort och gott:

Kommer du läsa något påskekrim?

Nja, tror inte det. Jag har lite annat att läsa och kanske hinner jag. Annars blir det någon annan gång. Jag vet inte om jag har så många deckare på lut heller. Vi får se.

Tisdagstrion: Djur på omslaget

 

Varje vecka har Ugglan & Boken ett tema om böcker. Denna vecka är det Djur på omslaget och min trio är som följer. Det är väldigt mycket fåglar idag. 

1. Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige av Selma Lagerlöf. Den här läste jag nog när jag var 10 år. Farmor älskade Lagerlöf och jag högläste den här varje eftermiddag när hon lagade mat åt oss. 

2. Som stjärnor i natten av Jennifer Niven. En fin berättelse om psykisk ohälsa i olika former. Violet som djupt sörjer sin syster och Theodore Finch vars mörker är något helt annat. 

3. The Ballad of Songbirds and Snakes av Susanne Collins. Detta utspelar sig ungefär 60 år innan Hungerspelen och vi får följa Corolanius Snow som en ung man. Om vi säger så är han knappast en karaktär som man kan känna sympati för. 

Gröna, sköna vårvindar av Christoffer Holst

 

Cilla och Adam har äntligen börjat erkänna sina känslor för varandra. Däremot velar Cilla lite om de ska flytta ihop eller inte. Bullholmen är utlånad till Zacke som för tillfället har separerat från Jonathan. Han möter en annan ögäst och snart hittar dessa två ledtrådar till ett gammalt mord. 

Detta är sista delen om Cilla Storm. Det är lagom med fyra böcker och skärgården i årstiderna. När vi lämnar Cilla är hon en mer nöjd tjej än när hon började. Jag tycker att det har varit trevlig läsning och jag känner att återkomma till Holst då och då gör en glad och glad läsning är också viktigt. Egentligen passar väl böckerna alla och till sommaren är det väldigt lagom läsning. 

Kalla, vita vinternätter av Christoffer Holst

 

Det har blivit vinter och Cilla Storm får en inbjudan att åka till Idre över jul. Det är hennes bäste vän Zacke och hans sambo Jonathan som bjudit henne. Snart kommer också Rosie och de älskar vintern och juletid i fjällen. När det sker ett mord i närheten blir de lite nyfikna och måste börja nysta i allt. De bara måste veta vad som hänt. Det är mer komplext än man kan tro.

Det är vintercharmigt och roligt. Mordgåtan kanske inte är superduper spännande men en mysdeckare känns som en bra beskrivning. Jag tycker om böckerna och även om det inte är djup litteratur är det välskrivet. Det är en större genre i Storbritannien med mysdeckare och det är lite synd tycker jag. Jag skulle gärna se en miniserie om Cilla Storm. Jag kan tänka mig att det skulle fungera fint i svensk miljö. Det som också är bra är att Holst inte försöker utge sig för att skriva något djupare än detta och det ska han ha en eloge för. 

Helgfrågan vecka 15.

 

Varje vecka ställer Mia på Mias bokhörna en fråga om böcker eller läsning. Denna vecka är den som följer:

Var får du dina boktips ifrån?

Vanligtvis är det via bloggar men också Instagram. Sedan kollar jag om författare jag läst tidigare gett ut något nytt. Ungdomsförfattare är via arbetet men även via bibliotek och liknande. 

Veckans kulturfråga v. 14 2022

 

Varje vecka ställer Linda på bokbloggen Enligt O en fråga om kultur. Denna vecka är den som följer:

Vilken favoritförfattare har du “tappat bort”?

Det slog mig för någon vecka sedan att jag slutade läsa Belinda Bauer. Hon är väl ingen favorit men en intressant författare. När jag har läst mig ned i högen kommer hon att dyka upp. Annars är en favorit jag har glömt bort Robin Hobb. Det har jag tagit tag i nu.

En smakebit på søndag vecka: En oförglömlig kyss

 

Varje vecka samlas många bokbloggar kring bloggen Betraktninger. Det är dags för en smakbit av vad vi läser eller just har läst. Detta är min veckas bidrag. Jag och min syster ska läsa Bridgerton ihop och vi kom av oss lite. Just nu läser jag en av de allra sista eller i alla fall en av originalböckerna. Det finns tydligen epiloger numera enligt min syster. Detta är från sidan 387 i e-boken, som jag har tillgång till. Det är början på kapitel 12 i En oförglömlig kyss av Julia Quinn.

Blå, blå höstvåg av Christoffer Holst

 

Cilla Storm är tillbaka men hon håller på att reparera sin lägenhet och bor just nu hos sin Bullholmsgranne Rosie. Ibland blir det lite boende i kolonilotten också. Där är det kallt. Rosies son Adam är fortfarande en gåta för Cilla. Deras förhållande är allt annat än lätt men det tar sig. Kanske är det bara hon som är orolig. 

Jobbet går bra. Hon är numera researcher för en podcast som handlar om brott och framförallt mord. Det är så hon snubblar över ett mord som skedde på Bullholmen för länge sedan. Lite nyfiken blir hon allt. 

Jag gillar Holst böcker om Cilla. Det är lugnt och skönt att ha ett mord som är lagom otäckt beskrivet men att människor faktiskt gör annat. I vanliga deckare lever de ju med sitt mordfall jämt och grubblar mycket. Det gör Cilla med men rimligt och gör annat som att bränna vid vatten också. Jag gillar också att vi får följa Cilla under ett år.  

Helgfrågan v.13

 

På torsdagar ställer Mia på Mias bokhörna en fråga inför helgen. Denna vecka är inget undantag. Frågan är som följer:

När du läser: Hur ordnar du det då för dig?

Det beror på. När jag läser sitter jag gärna i soffan och läser. Jag kanske dricker lite te eller något annat. Jag äter gärna lite choklad eller kakor. En gång fick jag ostbågar men aldrig mer. Annars ligger jag i sängen och läser och då är det nog vatten som gäller. 

Om jag lyssnar spelar det ingen roll för då brukar jag röra mig. Då handlar det mer om att göra något som inte kräver tankeverksamhet. Jag kan inte lära mig ett bakrecept och lyssna. Det är för mycket koncentration. 

Veckans kulturfråga v. 13 2022

Varje vecka ställer Linda på bokbloggen Enligt O en kulturfråga. Det har varit mycket klassiker i bokvärlden ett tag men nu byter vi till film:

Vilka klassiska filmer tycker du extra mycket om?

Jag tycker mycket om Casablanca. Den är så fin och faktiskt talande om hur komplext det kan vara att leva i komplex värld. Varje gång jag ser den tänker jag att de borde låta Rebecca Ferguson spela Ingrid Bergman i biopic om dennas liv. Det vore världens bästa casting.

Jag tycker också mycket om Some like it hot med Marylin Monroe, Tony Curtis och Jack Lemmon. Alltså snacka om att köpa filmens realism för Jack Lemmon är inte en vacker dam. 

Jag tycker mycket om Hasse Ekmans produktion. Han gjorde visserligen ganska många roliga komedier men har också en del mörkare i sin regirepertoar. Det förvånar mig alltid att han skrev en del samhällskritiska filmer redan då. 

Avslutningsvis måste jag ta upp Singin' in the rain. Den filmen är ett glädjepiller och lätt att nynna med i. Sedan är den lite rolig ibland också. 

Tisdagstrio: Blod (i titel, handling eller på omslag)

 

Ugglan & Boken har varje vecka ett tema. En trio som ska mynna ut i en tolkning av detta tema. Denna vecka är det blod både här och där. 

1. Red Queen av Victoria Aveyard. Detta handlar om att ha rött blod och vara vanlig eller ha silverblod och vara ovanlig. Eller så kan man vara en blandning. 

2. Harry Potter och Fenixorden av J.K Rowling. Ja blod är viktigt eftersom det handlar om att vara renblodig hela tiden. Annars är man inte rätt i trollkarlsvärlden i alla fall om man ska tro Voldemort. 

3. Blodspengar av Gustafson-Kant. Solbritt Andersson är en poliskommissarie i Roslagen. Just nu är hon sjukskriven efter en skottskada. Hon kan inte låta bli att bli en del av utredningen om foten som flöt upp i laxodlingen. 

Söta, röda sommardrömmar av Christoffer Holst

 

Cilla Storm är en skvallerjournalist och vi kan väl erkänna att det inte riktigt är hennes drömjobb. Hon hade tänkt tillbringa sommaren i stort vackert hus men så dumpar pojkvännen henne och genom lite tur får hon tag på en liten kolonistuga på Bullholmen. Det ska bli skönt att komma från stan. 

På Bullholmen är det lugnt. Hennes äldre granne Rosie är en charmig dam och de båda dricker lite vin då och då. De firar Midsommar ihop men på morgonen dagen efter hittas en ung kvinna död och då dras Cilla in i mordutredningen eftersom Cilla var den sista personen som såg henne i livet. Utredare är Adam, Rosies son, och enligt Cilla lite för snygg att vara polis. 

Det här är en charmig liten sak och faktiskt rolig och feel good trots mord. Det är väl vad som kallas mysdeckare och jag tycker det är skönt att läsa något annat ibland. Holst är bra på att skriva lättsamt och trevligt. Det är ett nöje att läsa boken och jag måste säga att Bullholmen är ett väldigt gulligt namn men ön verkar vara enorm. 

Helgfrågan vecka 12

 

Det är torsdag och den här veckan är snart slut och på lördag är det dags att ställa om tiden. Men först Mias helgfråga:

Men nu ska vi ni på en resa till en öde ö och ni får bara ta med er EN bok.

 Om du får bara ta med dig EN bok, vilken väljer du då?

Det var ju inte den lättaste frågan i hela världen. Men om det ska tid att läsa får det nog bli Krig och Fred av Leo Tolstoj. Den utgåva jag har är i tre delar med fyrahundra sidor i varje så det lär ta ett tag. Om man är på en öde ö finns ju i alla fall kanske inte alltid ljus nog så vi kör på den. Tycker jag inte om den kan man ju alltid elda med den.

Veckans kulturfråga v12. 2022

 

Denna vecka ställer Linda på bokbloggen Enligt O denna fråga:

Vilken klassiker förstod du inte storheten med?

Jag förstår verkligen inte The Great Gatsby av F.Scott Fitzgerald. Människor runt omkring blir sådana fanboys när man pratar om den. Det var en läsning som jag är glad att jag har gjort men inte pratar om.

Jag har problem med delar av Strindbergs produktion och vissa litteraturvetares fascination med hans skrivande förvånar mig. Jag gillar delar och de är skarpa. Andra tänker jag borde kanske borde tillhöra magasinen i många bibliotek.