En oemotståndlig frestelse av Julia Quinn

 

Bok sex och nu kommer vi till F i alfabetet. I familjen Bridgerton namnges barnen efter alfabetets bokstäver och eftersom a, b, c, d, och e är avklarade blir det en av döttrarna som får ta plats här. Fransesca har inte varit med tidigare annat än omnämnts. Hon är gift med John och han är earl i Skottland. De är lyckligt gifta och är båda goda vänner med Michael Stirling. Michael är Johns kusin och dödligt kär i Fransesca. Det skulle han aldrig erkänna för någon. När John dör i vad som verkar vara en stroke ärver Michael titeln eftersom han är den ende levande manlige släktingen. Fransesca som vill ha hans stöd i sin sorg får se sig övergiven för Michael vet inte vad han ska göra. 

Detta är ganska bra jämfört med den föregående boken. Sorgen får ta en ganska stor plats och dessutom förstår jag sorgen hos båda. Däremot kanske Quinn behöver jobba på starka hjältinnor. Alltså om man beskriver sin hjältinna att ha "wit" bör hon ha det. Det är inte att vara en duktig förvaltare eller organisatör utan något helt annat. Så, i alla fall kul att serien går i vågor för mig. Vi får se när det blir dags för nästa bok. 

Ett minnesvärt frieri av Julia Quinn

 

Här sitter jag och prickar av Bridgertonromanerna. Ja, de läste jag för ett tag sedan. I alla fall vi har kommit till en av systrarna i familjen. Eloise börjar brevväxla med en avlägsen släktings änkeman. Släktingen har avlidit och efterlämnat sig man och barn. Så nu brevväxlar Eloise med Philip. En dag drar hon dit. Det är ju inte riktigt konvenansen. Man åker inte som ogift kvinna till en gift man oavsett om han är änkeman eller inte. 

Det här är en bok som retar mig. Philip är en karaktär som man bara tänker varför? Han har ingen charm, han har knappt känslor och jag får känslan av att han framställs som djup men är som en småkåt tonåring. Eloise är en fjomp och jag lider av att detta ska jämföras med Austen. 

Quinn är en okej romanceförfattare men inte mer. Det brinner liksom inte så mycket för mig. Jag läser fanfiction i några fandoms och snälla någon detta är sämre i alla kategorier. Så nu tar jag mig vidare till nästa. Den kanske är lite bättre. 

En oundviklig längtan av Julia Quinn

 

Så the return of Lady Whistledown! Eller ja, the return snarare är det väl the reveal! Fast vem hon är får du läsa dig till. Detta är boken om Colin Bridgerton och hans största beundrarinna. Hon heter Penelope Featherington och är väl hans lillasysters bästa vän. Hon har känt Colin hela livet och dyrkar honom på distans. Det är så att Penelope inte är tillräckligt söt. Eller vad man nu ska säga. Fast att dyrka någon är inte alltid bra eller dåligt. Det kan vara underbart också.

Egentligen är nog den här boken bäst i form av att den är lite roligare än de andra. Jag tycker nog att det blir spännande att se den här boken bli filmatiserad. Något jag skulle önska dock var att man slutar jämföra Quinn med Austen. Ja, jo det är väl samtida men alla är väl typ Wickham. Han är ju kanske inte riktigt vad man tänker sig. Sedan är väl Colin den minste rumlaren med familjen Bridgertons mått mätt. 

En förtrollande hemlighet av Julia Quinn

 

I bok nummer tre så möter vi Benedict Bridgerton. Han är näste äldste broder och är väl likt sin storebror något av en rumlare. Han festar och har sig. Men ibland åker han ut till sin plats på landet. Fast det är inte där han träffar Sophie Beckett. Det gör han på en av sin mammas baler. Sophie har smitit in och gör Benedict lite lätt förtrollad. 

Sophie är en oäkta dotter till en greve och arbetar egentligen som jungfru åt sin styvmor. Det är så hon kommer att träffa Benedict igen. Han är på en fest hos en vän där Sophie arbetar. De möts och det blir väl ett möte att minnas. 

Ja, den är rätt bra. Däremot tänker jag att Quinn kanske måste arbeta med att variera sina karaktärer. Bara lite, för Benedict är väldigt lik sin bror. 

Veckans kulturfråga v. 8 2022

 

På onsdagar ställer Linda på bloggen Enligt O en kulturfråga. Om man är bokläsande människa vet man att nu i dagarna är det Bokrea. Så frågan är som följer:

Har du planerat några reaköp? Vad vill du köpa?

Om jag ska vara ärlig? Jag ska inte köpa något på bokrean. Om jag känner mig själv rätt? Då kommer jag att köpa något. Det jag har tittat på är Thomas Engströms Nattavaara. Jag tyckte mycket om hans debutserie så varför inte. 

Kanske, om den finns kvar Historiska händelser i kortformat. Det är om historiska händelser och jag ska se om de fungerar som litteratur för mig och mina elever. Sedan känner jag för en poesibok men vet inte om den finns kvar.

Sedan blir det kanske, som alltid spontanköp. Min bokhandel, som ingår i Ugglans Bokhandel brukar passa på att rensa sitt eget lager och det ger alltid lite andra böcker till billigare pris. 

Två klara bingobricka!

Det var ett tag sedan. Den är lite liten men det går att läsa. Nu ska vi pricka av damiga utmaningar! 

Tisdagstrion vecka 8: Skuggor och speglingar

 

Jösses, vad tiden går. Snart är det mars och året 2022. Men först en tisdagstrio. Det är Ugglan & Boken som kommer på ett tema varje vecka. Denna vecka är skuggor och speglingar. 

1. Shadow and Bone av Leigh Bardugo. Detta är en ungdomsfantasy som utspelar sig i ett fiktivt land som påminner mycket om Ryssland. Det är en salig blandning mellan krafter och luftskepp. Det är också trevligt ibland. Den kom för något år sedan som serie på Netflix och tydligen ska den få en säsong två snart.

2. Mannen som sökte sin skugga av David Lagercrantz. Lisbet Salander och Mikael Blomqvist är tillbaka. Även om jag tycker böckerna är okej är de inte riktigt som Larssons versioner. Helt okej läsning. 

3. Skuggan över stenbänken av Maria Gripe. När jag valde böcker insåg jag inte att skugga var vanligast förekommande hos mig. Att inte ha med Gripe vore helt konstigt. Berta som undrar över livet och deras nya husjungfru Carolin. Jag läste nog den här 10 gånger på mellanstadiet. Det fick jag alltid göra när jag var före. 

Den Löwensköldska ringen av Selma Lagerlöf

 

Jag har nog läst en del Selma Lagerlöf i mitt liv och ibland tänker jag att jag borde komma ihåg bättre. Dock blev det bättre sedan jag började blogga. Nu ska jag erkänna att jag aldrig läst Löwensköldska ringen. Mest för att farmor inte tyckte om den och då läste jag inte den. För några år sedan bestämde vi att köpa in mer Lagerlöf då både jag och kollegan inte riktigt tycker om Strindberg. En av dem ska man ha läst! 

Det är en spännande historia med de typiska övernaturliga drag som Lagerlöf så gärna använder sig av. Löwensköld fick en ring av Karl XII. När han dör ska ringen begravs med honom. En bonde i byn blir orolig att någon ska ta ringen. Så mitt i natten springer han och frun till general Löwenskölds grav för att se till att ringen finns kvar. Det gör den men ganska snart följer den med bonden och frun hem. Sedan tar ringen några irrvarv i bygden. Bra för de som har den går det inte. 

En dag hittar den hem till Hedeby där generalen en gång bott. Men han börjar hemsöka de sina och barnbarnet mår inte bra. Det kommer sedan en fortsättning. För några år sedan satte Västanå Teater har satt upp alla tre böckerna och en kollegas dotter spelade med i två av uppsättningarna. Så då läste vi den här ihop. 

En smakebit på søndag: Talking to Addison

 

Varje söndag samlas en del bokbloggare kring frågan vad vi läser, har läst eller bara vill ge exempel på. Samlingspunkt är Betraktninger. 

Jag köpte Jenny Colgans bok när jag var i London 2001. Sedan föll den i glömska för att jag har för många böcker. Nu ska jag läsa ut den. Det är sådan där bok som jag börjar i och sedan glömmer bort med jämna mellanrum. Detta utdrag är från sidan 233. Jag har aldrig kommit så här långt så vem vet, denna gång kanske jag läser klart!

En oväntad förälskelse av Julia Quinn

 

När dottern Daphne väl är bortgift är det väl dags för andra syskon eller? I alla fall Anthony Bridgerton som är arvingen och den nuvarande vicomten. Han har dåliga minnen av sin faders död och har därför bestämt sig för att inte gifta sig. Jaha, till hans moders ovetenskap ska sägas. Hon försöker tussa ihop honom både här och där. Så dyker Kate upp och tja vad sa vi om äktenskap?

Ja, vad ska man säga. Det är helt okej. Det är inte så överraskande att man inte kan räkna ut slutet. Jag måste säg att jag är imponerad över Quinns förmåga att sälja sig själv. För det finns bättre romanceförfattare. Men som sagt har man utmanat syrran måste man läsa den klart. Kanske del sex i år? 

The Hitman's bodyguard och Hitman's wife's bodyguard

Att vara livvakt verkar inte vara lätt och när Michael Bryces klient dör mitt framför honom hamnar han lite i en svacka. Från att ha varit elitens livvakt blir han nu det för Londons drogsmugglare. Kanske inte drömmen. Istället för supersköna bilar kör han Toyotor och blir lite beskjuten av en och annan droghandlare. 

När en av världens mest kända lönnmördare ska vittna mot en europeisk diktator frågar Interpol Bryce om möjlighet att frakta Kincaid till Haag. Det går väl okej, Bryce vill göra något annat. När det visar sig att det finns människor efter dem blir det jaga av. Att ta sig från Storbritannien till Nederländerna utan att dö verkar vara allt annat än lätt. Att Kincaid är lite väl självgod gör väl inte resan lättare.

Några år senare är Bryce ett nervvrak. Det är så tvåan börjar. Sedan träffar han Sonia. Kincaids fru som vill ha hjälp. Hon vill få sin man fri och dessutom få beskydd av Bryce. Det är allt annat än lätt för honom då han i stort sätt gått in i väggen och känner inte för att skjuta människor längre. Inte blir det bättre när det visar sig att Sonia och Kincaid är mål för attacken då det är en gammal flamma till Sonia som vill ha lite hämnd. 

Jag gillar båda filmerna. De är roliga och har ingen djup handling. Det kan vara uppfriskande då det görs få actionkomedier som på 1980- och 1990-talen. Annars är det mycket hårdare action idag och det är lite kul med lite humor här och där. Det är inte så att det är överdrivna sekvenser heller. Lagom trevlig underhållning när man inte vill ha mer. 

Helgfrågan vecka 7

 

Det är torsdag och nu har Mia ställt en helgfråga som alltid. Denna vecka är den som följer:

Nu är det sportlov härnere men jag är tyvärr inte ledig hela veckan. Hur gör ni för att hitta lästid i vardagen?

Jag lyssnar på en del ljudböcker och eftersom jag har en pendling på 60 minuter varje dag hinner jag en del. Sedan läser jag lite ibland på kvällar och helger för att slappna av. Jag läser väldigt mycket i mitt jobb då jag läser inför uppgifter och rättar elevers uppsatser och andra inlämningar. Då är det skönt att ibland lyssna på böcker. Så det är väl mitt svar. Jag kan också lyssna när jag lagar mat, städar eller tvättar. Det är uppgifter som inte kräver att jag tänker allt för mycket. Fast då kan jag också lyssna på poddar till arbetet till exempel. 

Veckans kulturfråga vecka 7

 

Det är så att Linda på bloggen Enligt O ställer en kulturfråga varje vecka. Denna vecka är den som följer:

Vilken bokvärld skulle du vilja leva i och vem skulle du vara?

Jag tror jag skulle vilja vara lärare i trolldomshistoria kanske, i Harry Potters värld. Mest för att jag älskar de böckerna och trots att de har lite problem så är det en värld jag kan vara annorlunda i. Det känns skönt. Så det blir mitt väldigt korta och kärnfulla svar. 

Tisdagstrion: Framtidsskildringar

 

Varje tisdag kommer Ugglan & Boken med ett tema. Tanken är att hitta tre böcker som hänger ihop i detta tema. Denna vecka är det framtidsskildringar som är på tapeten.

1. 1984 av George Orwell. Att storebror ser dig säger mina elever ibland och har ingen aning. Dock kan man väl säga att Orwell skapade en helt egen genre av det verkliga som imiterar konsten. För ja, storebror ser dig när du surfar på nätet, använder appar eller står framför bankomat med kamera. 

2. Brave New World av Aldous Huxley. Jag måste säga att jag nog tycker att den här är lite bättre. En framtid där barn föds framavlade i maskiner föds en pojke på äkta sätt och hur viktigt det är med det rätta och det som är fel blir udda och exotiskt. Jag förstår att rashygientanken påverkade Huxley. 

3. Faderland av Richard Harris. Detta är inte framtidsskildring utan en "om detta hade hänt"-version. Harris låter Hitler vinna kriget och Europa som vi känner det finns inte mer. Istället är det Tyskland för alla. Tänk om...brukar historiker tänka ibland. Det är en skrämmande tanke men intressant läsning. Det finns också en film tror jag med Rutger Hauer i huvudrollen. 

En annorlunda allians av Julia Quinn

 

Som de flesta andra blev jag väl nyfiken på Bridgerton-serien när de började prata om den. Så jag och min syster bestämde oss för att läsa serien. Jag kan i skrivandes stund säga att jag kanske inte riktigt tagit mig igenom alla än. Inte syrran heller. Kanske för att serien har sina bottennapp och sina toppar.

Den här boken startar allt och egentligen är det nog Lady Whistledown som är en av de viktigaste karaktärerna i böckerna. Hon har en skvallertidning som alla läser ganska slaviskt. Vem hon är vet ingen men man gissar sjövilt. Den här boken är tillägnat Daphne Bridgerton, äldsta dottern i familjen. Dock har hon svårt att få unga män att intressera sig för henne. Hon är ändå vacker, smart och från en fin familj. När storebrors vän, Simon Bassett kommer tillbaka till London ingår de en pakt. De ska låtsas vara förlovade för att gynna varandra. Hon ska få friare intresserade och han ska slippa att paras ihop med halva Londons societetssinglar. En briljant plan! Eller som man säger...best laid plans of mice and men.

Nja, en blandning av Jane Austen och Bridget Jones är väl ändå häftigt att använda som försäljningsknep. Detta är en romance som utspelar sig i historisk miljö. Flicka är ovanlig men vacker. Pojke lite svårmodig men innerst inne. Detta är ändå en av de bättre böckerna. Serien på Netflix utgår från den här boken i alla fall första säsongen. De är läsvärda men man kan lika gärna inte läsa dem. När man är trött och bara vill lyssna i bilen från och till jobbet fungerar de väl. I måttlig mängd.   

En smakebit på søndag: Berättelser från Övärlden av Ursula K LeGuin

 

Varje söndag sträcker den norska bokbloggen Betraktninger ut sina tentakler och samlar ihop vad vi läser just nu. Eller vad vi vill berätta lite extra om.

Under ett par veckor nu har jag läst om Ursula K. LeGuins serie om Övärlden. Just nu är jag på bok 5. Den är nyare så det är lite annorlunda. Den heter Burna av en annan vind. Utdraget är från sidan 92. 

Sanning och skvaller av Curtis Sittenfeld

 

Detta är en bok som är baserad på Stolthet och Fördom av Jane Austen. Med andra ord har Sittenfeld skrivit en fanfiction. Nu heter det inte så när författare gör det men grunden är den samma. Man tar karaktärer man tycker om och sedan skriver man en fortsättning eller placerar dem i en annan miljö. Så här till exempel. Här låter Sittenfeld familjen Bennett bo i USA, så även Darcy. 

Lizzie och Jane närmar sig 40. De bor i New York men när pappan blir dålig flyttar de hem till Cincinnati. Dit flyttar även Darcy och Bingley. Systrarna håller på med träning och gör inte mycket annat. Historien är inte okänd men som i god fanfiction kan man ta med sin egen tolkning av saker och ting. Så även här bland annat när det gäller Mary och vissa drag hos andra karaktärer. 

Det är inte rakt igenom bra att tolka om kända berättelser. Det kräver att läsaren köper det och jag gör inte det rakt av. Jag tycker att vissa saker görs om till modern tid men att förlägga boken i USA svider. Det går att skriva om dem i Storbritannien på 2000-talet. Bennett kan vara en fattig adelssläkt och Darcy industrimagnat i tredje generation. Det andra som svider är att Lizzie är en mes som varit Wickhams älskarinna i flera år och hjälpt honom i hans karriär. Det är en misstolkning av en av litteraturens mest kända hjältinnor. Så sorry jag köper inte det. 

Det var svår läsning för jag gillar Sittenfeld men den här boken lämnade mig så där. Jag har läst den. Jag tyckte delar av den var bra. Jag tyckte delar av den var mindre bra. Det får mig inte att vilja läsa de andra böckerna som ingick i projektet att skriva om Jane Austen. Fanfiction är fanfiction och sedan kan förlagen kalla det retellning eller vad de nu vill. 

Bridget Jones dagbok av Helen Fielding

 

Jag gillar Bridget. Ibland tänker jag att det är det närmaste mig någon har skrivit om mig. Ja, inte rakt av. No mr. Darcy hos mig men ändå. Berättelsen är väl känd? Bridget lever i London med sina vänner och söker efter kärleken. På en fest med sina föräldrar möter hon grannens son Mark som är advokat och kanske lite tillknäppt. Livet går vidare och hon börjar ha i hop det med sin chef Daniel Cleaver. Många förväxlingar finns i denna bok. 

Bridgets besatthet med hennes vikt känns lite jobbig. Det verkar vara en grej i böcker av denna typ. Samma sak brukar upprepas nu flera år senare. Fast det är också härligt att Bridget får vara klumpig, lite mullig och som man säger på engelska a total disaster. Fast hon är ju omtyckt just som hon är. 

Det var en härlig omläsning. Jag skrattade och hade trevligt. Jag läste Jane Austen på Linnéuniversitetet och denna var på listan. Den här läste jag nog innan bloggen kom till. Det var med andra ord ett tag sedan. 

Helgfrågan vecka 6

 

Varje vecka har Mia på Mias bokhörna en fråga inför helgen. Så även denna vecka även om hon nu fått lite hjälp.

"Vilken bok som var så dålig att du inte kan rekommendera den kan du nämna?" 

'

Pride and Prejudice and Zombies av Seth Grahame-Smith, Jane Austen är inte riktigt bra. Grundhistorien som Austen står för är samma som alltid. Sedan kommer zombies in och det blir lite speciellt. Nix pix. Detta är inte min grej. Även om jag läste den för jag är envis. 

Veckans kulturfråga vecka 6

Enligt O ställer frågor om kultur varje onsdag. Denna onsdag är den som följer:

Vilka kulturella upplevelser ser du mest fram emot när restriktionerna hävs?

Jag bor på en liten ort och har varit på bio med distans. Vi är sällan mer än kanske 70 i salongen så det har varit så där 30 pers och det har känts säkert. 

Jag ser framemot att kanske få gå på syrrans 40 års present. Celine Dion skulle komma till Sverige 2020 och det var min present till min syster när hon fyllde 40. Kanske blir det av i år. Två år senare. 

Om det går bra teater så ser jag framemot att kunna gå på det. Det är inte alltid bra. 

Tisdagstrio: A, B, C (en boktitel eller författare på varje bokstav)

                                               

Varje tisdag presenterar Ugglan & Boken lite kluriga teman. Tre ska böckerna vara och så även denna vecka. Denna vecka är det dock A, B, C (en boktitel eller författare på varje bokstav) som gäller. Det var lite klurigt. Gör mig lite ledsen att jag inte kom på någon författare med dubbla initialer. 

1. Allt jag säger är sant av Lisa Bjärbo. Detta är underbar bok om Alicia som vill bli stor och viktig och som drar från gymnasiet. Det är kanske inte riktigt som alla andra tänkt sig. Eller vad hon tänker att alla andra ska känna. 

2. Mörk jord av Belinda Bauer. Det var så många år sedan jag läste den men jag minns att jag tyckte om den. Dessutom har hon det optimala namnet. 

3. Mästare, väktare, lögnare, vän av Christoffer Carlsson. Det första jag tänker på är Tinker, taylor, soldier, spy när jag hör namnet. Det gör mig inget. En polis sa en gång att han är miniatyr-GW. Det är fortfarande roligt :). 

Letters to Alice on first reading Jane Austen av Fay Weldon

 

Detta är en speciell bok. Fay Weldon skriver en bok till Alice om hur man ska uppleva och läsa Jane Austen. Det är faktiskt en intressant läsning och om du kan hitta den läs den. Du får mest ut av den om du tycker om Jane Austen och dessutom tycker om metaläsning. 

En smakebit på søndag: Kameleonten

 

Varje söndag blir det utbyte av böcker i bokbloggarssfären. Ja, kanske inte på riktigt utan mer det här är vad som läses just nu. Den som håller i utbytet är den norska bokbloggen Betraktninger. 

Jag läser just nu Kameleonten av Jonas Moström. Utdraget är från sidan 90 i e-boksvarianten, min upplaga. Eller början på kapitel 9.

Just nu Februari

 

De som en gång bloggade på Kulturkollo brukar en gång i månaden visa vad de håller på med i kultursvängen. 

Just nu läser jag Kameleonten av Jonas Moström och det är alldeles lagom. Annars läser jag också avtal i jobbet och det är väl sisådär. 

Just nu tittar jag på nya serien om Dalgliesh. Den är förvånansvärt bra. Lite sjuttiotal i skön stil. Jag kan köpa James beskrivning av honom som påminner om mr. Darcy i den här tolkningen. 

Just nu lyssnar jag på P3 historia för att eleverna ska lyssna och sedan diskutera. Ja, kanske inte PK lärarstuff men de vill gärna ha seminiarium så. 

Just nu längtar jag efter sportlov? Jag är enkel och önskar lite ledigt. 

Nästa bingobricka

 Jag arbetar mig igenom gamla utmaningar. 

Helgfrågan vecka 5

 

Mia på Mias bokhörna har varje vecka en fråga om böcker eller liknande. Denna vecka är den helt enkelt.

 Vårutgivningen har börjat komma på de flesta förlag. Har ni kollat ut någon godbit?

Nja, kanske Niklas Krogs Akko 1291. Där kan jag ha lite fel men tempelriddare kan aldrig vara fel.

Veckans kulturfråga vecka 5

 

På bloggen Enligt O ställer Linda en kulturfråga varje vecka. Denna vecka är den som följer:

Vilka böcker ser du mest fram emot att läsa i vår?

Jag har noll koll på utgivningen men jag ser framemot boken om Anna Lindh. Niklas Krogs roman om tempelriddarna känns spännande. 

Tisdagstrio: Afrika

 

Varje vecka ställer Ugglan & Boken upp ett tema som man ska klura kring. Tre böcker ska man klura ut och denna veckas tema är Afrika. Det är väldigt brett men jag har hittat tre i alla fall som jag tycker mycket om.

1. Rotlös av Tsitsi Dangarembga är nog en av de första böcker jag skrev om på den här bloggen. Den handlar om en flicka som pendlar mellan sitt arv och påverkan av sin utbildning. Egentligen är det spännande att läsa om en kvinna som håller på att bli utbränd när vi i väst anser att det inte kan hända någon annanstans än hos oss. 

2. Second-class citizen av Buchi Emecheta läste jag på gymnasiet. En kvinna som växer upp i Nigeria flyttar med man och barn till Storbritannien. Den fick mig att läsa annat. 

3. Disgrace av J.M Coetzee är annorlunda. Jag trodde inte att jag skulle tycka om den så mycket som jag gjorde. När jag väl började läsa den blev jag lite fast. Den läste jag i kurs om rasism. Passande då det är egentligen vad den handlar om.