Helgfrågan v. 40

Det är oktober och snart älgjakt i min del av Sverige. Så på måndag saknas några elever kan jag lugnt påstå.

Alternativfråga: Har du fått hem någon bra bok på sistone?
Bonusfråga: Vad ser du framemot?

Nja, vet inte riktigt. Boken av Elisabet Nemert kom häromdagen. Den heter Blå längtan och när jag läser om den tycker jag den verkar bra. Detta är från bokförlaget Forums hemsida.

En varm och gripande roman om två maskrosbarn som förs samman av ödet. De föds samma dag, den 12 februari 1950. Naomi i Nigeria, Pia i Sverige. Naomi ser annorlunda ut och förskjuts av sin familj. Hon räddas av Jorinda som kan allt om läkande växter och låter henne växa upp på savannen med elefanter och lejon som vänner. Pia föds på Södra BB i Stockholm, i välfärdens Sverige, men hennes föräldrar är alkoholister och uppväxten i ett missbrukarhem sätter djupa spår.

Jorinda mördas och Naomi hamnar på barnhem. Dit kommer den svenska överläkaren Birgitta Kronwall som lägger märke till att den lilla flickan blir utstött av de andra barnen. Flickan har läppspalt och anses bära ”det onda märket”. Naomi får följa med till Sverige, ett Sverige där man ytterst sällan ser människor med en annan hudfärg. I den helvita skolan i förorten Årsta i Stockholm möts Naomi och Pia. Och från den stunden flätas deras liv samman.

Blå längtan är en stark berättelse om människors lika värde och en värld i förändring. Andra världskrigets fasor ligger bara några år bort och sextiotalet sveper in med ny ungdomskultur, nytt mode, ny musik, en ny frihet. Naomis och Pias oförutsägbara livsresor rymmer såväl sorg och glädje som dramatik och kärlek, och som en röd tråd löper deras starka vänskap.

Just nu ser jag framemot att det ska bli nästa söndag för då är denna kommande mardrömsvecka över.