Hett i hyllan #126

Det är torsdag och första arbetsveckan är galen som alltid. Nya rutiner och nya medarbetare och jag somnade lite i soffan idag. Det är också torsdag och Monika undrar hur det ser ut i våra hyllor.

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Jag som älskar gamla klassiker och som älskar ryssar har fortfarande inte tagit mig igenom Krig och Fred av Leo Tolstoj. Det är en stor sorg i min läsning. En dag ska jag sätta mig och läsa den. Den är ju så tjock så det gör nog att jag i tider mycket att göra inte väljer den. Det får bli sommarläsning. Eller kanske när jag åker Hurtigruten.

Baksidestext:
Krig och fred hör till Leo Tolstojs mest kända och älskade verk. Mindre känt är att Tolstoj skrev två versioner av romanen. Ursprungsversionen har levt obemärkt i akademiska samlingsverk på ryska ända tills nu.
Denna ursprungliga Krig och fred har gjort succé inte bara i Ryssland utan också i Frankrike och Tyskland. Varför? Därför att detta verk är lika storartat som den mer kända versionen, lika underhållande med sin bredd och sin genialiska gestaltning. Den har samma färgstarka personligheter - kejsar Napoleon, tsar Alexander, den oemotståndliga Natasja, den sympatiske cynikern furst Andrej och den klumpige Pierre Bezuchov - men den är betydligt kortare, har andra förvecklingar och ett annat slut. Romanen handlar mer om fred än om krig och är präglad av det flammande hat mot kriget som Tolstoj kände inpå skinnet i Sevastopol under Krimkriget.