Det finns ett gammalt tema i teatervärlden. Det uppfanns redan av grekerna och det var att bli förändrad på något sätt. Oftast till det bättre och sedan skulle tycke uppstå mellan dessa. George Bernard Shaw skrev sedan Pygmalion som blev musikalen My Fair Lady. Det är nog musikalen man använt sig av när man skrev ihop filmen.
Elliot kör öl och ska hämta en mängd tunnor den kvällen Hannah förlorar valet till kongressen. De börjar prata och som den välutbildade läraren Hannah Higgins är retar hon sig på Elliot Doolittles språk. Till saken hör att Elliot vill blir försäljare för sitt företag och känner att han måste arbeta på sitt språk. Så de kommer överens om att hjälpa varandra.
Hur det går är inte svårt att räkna ut. Det är lite charmigt och sött och de sjunger i alla fall inte. Ibland blir jag förvånad över Julia Stiles som aldrig blev den där stora filmstjärnan som jag trodde. Detta känns som en helt okej TV-film men inte så mycket mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar