Att detta inte får vara så kan vem som helst räkna ut och det är ett ganska stort persongalleri att hålla reda på. Det är ändå för lite Salander/Blomkvist samtidigt tycker jag.
Jag tycker att Reine gör ett gott jobb med att läsa precis som i de två tidigare böckerna. Det jag stör mig lite på är hur många idioter det verkar finnas i Larsson-land. Utom goda, uppriktiga journalister. Ha, hört talas om Aftonbladet eller Expressen. Där tror jag att pressetiken lämnade upplagorna för länge sedan. Blomkvist är tydligen arketypen för den gode och sanningstörstande journalisten. Sedan att han har ungefär lika många kvinnor samtidigt som Hugh Hefner verkar inte vara något problem. Kanske en ypperlig reklampelare för viagra. Och sidospåret med Erika Bergers galna förföljare? Vad var det? Det kändes lite krystat och hade väl kortat ned berättelsen med 100 sidor om det hade plockats bort.
Låter jag lite bitter, nja, kanske är jag mer jaha. Vilket ståhej. Det var ju inte som att slutet var så överraskande. Jag tycker att alla tre var bra men att det gav mig kanske inte någon uppenbarelse att ha läst böckerna mer att det gav en kulturell samhörighet.
