Alltså, det här är bra. Det är tragiskt men ändå finns det ljusglimtar. Det handlar om generationer av barn och föräldrar som vävs samman. Störst fokus är det på Karen som adopterade bort en flicka när hon var 14 år. Hon lever i stor skuld och saknad och är en sträv kvinna. Hon tar hand om sin mor och arbetar som sjukgymnast. En dag träffar hon Paco som får henne att leva ett helt annat liv.
Hennes dotter Elizabeth lever ett strängt liv och har sex med män för sin egen njutnings skull utan att bry sig vem hon sårar. När hon blir gravid bestämmer hon sig för att behålla barnet. Det gör henne också till en annan människa.
Sedan är det Lucy som vill ha barn men inte kan få barn. Hon och hennes man vill adoptera men det går inte så bra.
Det är sorgligt men så välgjort. Fler borde se filmen och tänka på hur tragiskt det kan vara i detta liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar