Det är som en berg- och dalbana i actionscener men vilken dialog. Det är underbart. Lite som om man sett för mycket på Gilmore Girls. Nu är det inte perfekt men helheten är övertygande. Mr. Nolan, mr. Nolan my hat off to you both. Bröderna Nolan har tagit det mörka till en helt ny nivå. Det är nästan en episk sjunkande mot en botten som är så mörk.
Det är inte lätt att vara Bruce/Batman. Skadad och gömd efter att ha tagit på sig skulden för Harvey Dents död och sörjande Rachel, som egentligen inte älskade honom, sitter han i sitt hus och pratar inte med någon annan än Alfred. Polisen njuter av att sätta in skurk efter skurk. Gotham är på väg att bli ett drömsamhälle. Men i skuggorna lurar inte Batman längre utan Bane. En man som vet vad han vill och tänker hämta det i staden.
Batman måste ta sig ur pensioneringen med ödesdigra konsekvenser. Det är så bra att jag tänker inte säga något mer. Se den. Men är du en blivande knutblusbärande kulturtant kanske du ska se något annat eller hyra Igelkotten på DVD. Den här filmen kräver en passion för det svulstiga men inte att förglömma finns det en intertextualitet i alla actionfilmer och denna dryper av den. Den fallne hjälten som kommer tillbaka. Hmm, hur bibliskt är inte det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar