Something that makes me smile

Jag blir rätt lycklig av fåglar och naturen i stort.

2016 Reading Bingo - klart!!

Anything creative

Mina änglar.

Mannen utan väg av Erik Lindegren

Att läsa en poet som räknas till modernisterna är inte alltid lätt. Erik Lindegren skrev under brinnande världskrig samlingen Mannen utan väg. Jag har elever som brukar blanda ihop denna med Mannen utan öde. Lite samma men ändå olika. Den ena andas hopplöshet men samtidigt trygghet. Den andra är bara otrygg och hopplösheten har lämnat människorna sedan länge. Det är som att läsa en enda lång dikt eftersom det inte finns stor bokstav eller punkt. Bara de gamla grekiska namnen får ha stor begynnelsebokstav. Samtidshistorien och händelser som sker blandas med liknelser över både den grekiska mytologin men även äldre historia.

Jag tycker så mycket om denna samling. Trots att detta är första gången jag läser helheten. Jag läser sakta och tänker. Allt har en poäng och någonstans måste det ha varit tungt för Lindegren att skriva detta. Världen brann och hur ska en bli människa igen. Den ondska som förklarar har så svårt att förklara sig. Att läsa den i tider av terror och brott mot civila får mig att gråta och jag gjorde det flera gånger. Läsvärd är den och jag känner att mina historielärarsträngar slår an.

Curves

Downton Abbey

När du ser på TV kan du ibland spela bingo. Jag gjorde det när jag såg klart Downton Abbey men jag glömde att publicera den. Här är min bingobricka. Lite rolig är den. Fast den fungerar visst bara på de tre första säsongerna fullt ut.

Something deconstructed

Okej, så på väg att bli nedmonterad. Av vatten och av glömska skulle jag säga.

Helenas hämnd av Maria Gustavsdotter

Helena är änka sedan många år och husfru på sin gård i Västra Götaland. Hon har två söner och två döttrar. Sonen Lars är bortlovad till Astrid men Agnes, äldsta dottern, och Ingrid, den yngsta, är däremot inte bortlovad. När en av grannarna, Erland Nilsson, kommer för att prata om sin brorson Sten Haraldsson blir Agnes glad och snart står det bröllop på gården. Helena är nöjd för dottern har fått en så bra man. Livet fortsätter som alltid på Helenas gård och snart gifter sig även Lars. Agnes däremot lever inte ett gott liv.

Agnes man slår henne våldsamt och ofta. Det blir värre och värre. När hon väl blir gravid är hon rädd med glad. När modern kommer visar det sig att barnet dog. I alla fall är det vad Helena får veta. Med tiden blir misshandeln värre och när trälen Tjalve ger sig till Helenas gård för att förklara läget så tar Helena ett beslut som drabbar många.

Detta är fjärde delen i serien Släkten och jag måste säga att den är bäst hittills. Kanske för att den handlar om mäns våld mot kvinnor och en mors kärlek. Här är det inte hedersmord som gäller utan snarare skyddsmord. Jag gillar hur vi får följa Helena på en pilgrimsfärd och hur hon upplever den. Både på gott och ont kan jag avslöja. Det jag kan sakna är personporträtt. Helena är tydlig och även hennes döttrar men männen är lite suddiga figurer i ytterkanterna. Det handlar ju dock om kvinnor men lite mer bakgrund till sonen Lars hade inte varit fel. En god man som får visa att alla medeltida män inte var svin.

Fangirl av Rainbow Rowell

När jag slog igen boken efter läsning tänkte jag mycket på en lärarstudent jag haft. Hen skrev aldrig fanfiction men läste en del. Framförallt om Twilight och även om hen var en seriös student som försökte ta avstånd lyste detta, att hen gillade det mer än eleverna igenom. Inget fel med det men jag slogs av insikten när Cath möter ett superfan i bibiloteket en dag när hon är ensam. Tjejen som nämner Magicath vid namn. Fanfiction är en så rolig företeelese. Det handlar ju om en sorts kärlek till berättandet. Att tjejer sedan är besatta av slash-delen är en helt annan sak. Tänk på att Fifty Shades of Grey började som fanfiction på Twilight.

Detta är i alla fall berättelsen om Cath som åker till college. Hon trodde att hon skulle bo med sin syster Wren men icke. Hon oroar sig för sin manodepressive far. Hon skriver fanfiction om Simon Snow. Cath är en udda fågel som blommar. Hon blir kompis, om än motvilligt, med tjejen hon delar rum med. Hon träffar snygga killar, vägrar gå på fest och blir akademiskt utmanad av läraren i skrivande.

Jag älskade att läsa denna bok för den är så fin. Dumt att säga men varför inte? Den är fin för den låter Cath vara som hon är. Hon ändrar sig i sin värld och på sitt sätt. Cath och Wren gör inte samma saker alls. Ändå är det Cath i slutänden som frigjort sig mest från sitt systerskap men ändå kan hålla fast vid det. Det är bokens styrka. Det och att Rowell faktiskt försvarar och diskuterar fanfiction. Att boken sedan har sin egen fanfictionskara är bara grädden på moset. Läs gärna.

Something that jumps

Om inte hoppar så skuttar friskt i alla fall.