måndag 11 april 2016

Det sällsamma fallet Benjamin Button av F.Scott Fitzgerald




Ett ungt par får barn runt tiden för det amerikanska inbördeskriget. Fadern är uppspelt men så träffar han sin son. Pojken är en fullvuxen man i närmare 70-års åldern. Det visar sig att fadern inte köper detta utan han istället tvingar pojken att vara barn. Det är allt annat än lätt. När Benjamin växer blir han yngre och när han är runt 20 är han lika gammal som sin far och det leder till ett giftermål.

Jag vet inte jag. Det är rätt så mysko att en nyfödd människa skulle kunna prata som en vuxen, föredra vuxna saker. Det är också mysko att Benjamin går igenom livet bakfram. Jag vet inte om jag tycker det är bra. Det är värt att läsa men Fitzgerald verkar inte vara den typen av författare som tilltalar mig. Så kan ju livet vara ibland.

söndag 10 april 2016

Här har jag nördat loss ordentligt

Jag tar ibland kort på ord som dyker upp på bilar. Det är kanske nördigt men jag tycker det är väldigt kul. Så bortklippta siffror men otroligt många engelska ord kan bildas av tre bokstäver.

 
 

 
 
 

lördag 9 april 2016

Ojura av Stina Stoor


Det handlar om Sandra, som bor med sin pappa och sin storasyster en bit utanför centralorten någonstans i Norrland. Sandras tillvaro, trygg och självklar som den är för henne, omgiven av växtlighet, djurspår och de gamla bortslängda grejerna i sopsänkan.

Det är en helt okej novell. En sorglig novell känns det som på en nivå. Pappans tatueringar och att det är långt till staden. Visst finns en trygghet men den känns som sagt sorglig.

fredag 8 april 2016

Davidstjärnor av Kristina Ohlsson



Papperspojken är tydligen på besök i Stockholm och det leder till att två små pojkar mördas dagen efter att en förskolelärare mördats. Kvinnan arbetade för samma judiska församling som pojkarna tillhörde. När Alex Recht och Fredrika Bergman kopplas in på fallen visar det sig vara svårare och mer komplext än de tidigare trott.

Återigen blir SÄPO inkopplat men denna gång är det mer personligt för Eden Lundell. Deras förra kollega Peder Rydh har fått jobb på församlingen som säkerhetsansvarig. Från att ha sett ut som ett hatbrott visar det sig att morden är personliga och har starka kopplingar till Israel och en annan papperspojke.

Jag gillar ju Kristina Ohlssons deckare och detta är inget undantag. Det är välskrivet och spännande. Det är väl också sista delen om Fredrika Bergman antar jag. Känns som att det kom till ett slags avslut. Något som jag irriterar mig lite på är att ibland ältas saker som återkommer från äldre böcker. Fredrikas man t.ex. eller att Peder Rydh är hetlevrad. Visst ska jag som läsare påminnas men kanske inte tre gånger i tre kapitel efter varandra. Det är dock något som stör mig och om du väljer att läsa denna så skulle jag säga grattis. Det är god och spännande läsning att se framemot.

torsdag 7 april 2016

Kvinnoalfabetet bokstaven Ä

Jo, men så att denna vecka känns det tungt att leta runt i hyllan efter smarta svar.

Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på Ä vill du lyfta fram?

Åh, vad denna kvinna satt långt inne men Maria Ängquist-Klyvare som arbetar mycket i mosaikteknik. Grått i grått är en av hennes verk och Julia hjular på Astrid Lindgrens sjukhus. Den senare har jag bara sett en gång men den första är vanligare mer ofta av fotograferad. Det är kul med konstnärer som jobbar på många sätt.


Vilken bok med en titel som börjar på Ä tycker du är läsvärd?

Jag tycker om Kristina Ohlsson så hennes Änglavakter är helt läsvärd. Det är hela serien om Fredrika Bergman och Alex Recht.

Vilken kulturellt verk som film, sång eller kanske tavla på Ä tycker du om?

Okej, så det är inte riktigt en kvinna som ligger bakom denna sång men den är vacker ändå. Änglamark av Evert Taube måste bara få vara med på Ä.

Finns det någon kulturell kvinna på Ä som du är nyfiken på?

Kimberly Motley kallas Lagens Ängel i Kabul. Som enda icke-afghan och enda kvinna får hon arbeta som advokat i landet. SVT har visat en dokumentär om henne nyligen som gjorde mig nyfiken. 

Blod & Stjärnstoft av Laini Taylor



Karou har lämnat jorden och återvänt till Eretz. Där tar hon på sig rollen av kimärernas återuppväckare. Hon väcker de döda till liv detta med en passion som är intill fanatisk. Samtidigt saknar Zuzanna och Mik henne och söker högt och lågt. En dag får de kontakt och de båda möter Karou i Eretz.

Samtidigt verkar Akiva fast besluten att städa upp sin del av kriget. Tillsammans med sina halvsyskon och så småningom hela armén går han till uppror mot kejsaren och dennes armé. Under detta pågår det grymma krig mot både änglar och kimärer.

Det fanns en del av boken som jag tyckte var lite seg. Det tog tid att ta sig igenom det partiet men sedan växte boken mot slutet. Någonstans tycker jag att kimärer som demoner känns lite konstigt men allteftersom de bygger nya verkar de bli värre till utseendet. Jag tycker bokserien är bra. Nästa del är en novell emellan tvåan och trean. Den tänker jag läsa härnäst.

onsdag 6 april 2016

The Virgin suicides




Familjen Lisbon består av mor och far och fem strängt hållna döttrar Cecilia, Lux, Bonnie, Mary och Therese. Pojkarna i grannskapet är otroligt intresserade av flickorna. Den dagen den yngsta dottern Cecilia begår självmord genom att hoppa från sitt fönster direkt på en spetsig staketpåle ändras allt.

Med tiden så blir pojkarnas trånande större och flickorna får mindre handlingsutrymme. Däremot så visar de olika sorters uppror. Det hela slutar dock på ett sätt som får pojkarna att fortfarande som vuxna män, fundera över vad som hände.

Jag läste boken flera år innan jag såg filmen. Det är en ganska så speciell både som bok och film. Män som ser flickor och inte förstår skulle kunna vara titeln. Jag förstår faktiskt inte själv. Både film och bok lämnar ett slags tanke kring om det är en sorglig upplevelse eller om det är en glorifiering av självmord. Jag har fortfarande inte bestämt mig. Filmen är vackert regisserad av Sofia Coppola som inte var så gammal just då.

tisdag 5 april 2016

Kulturkollos veckoutmaning: Det snyggaste du har sett

Veckans utmaning handlar om vackra omslag. Enligt ryktet tycker John Green själv att det svenska omslaget är vackert. Jag måste säga att jag är svag för Shakespeareomslaget nedan är riktigt vackert. 






Batman vs. Superman Dawn of Justice


Det är mörkt i den värld som Batman lever i. Äntligen outar serieskaparna närheten mellan Gotham och Metropolis. Som den nörd jag är blir jag perplex. Två så extrema städer bredvid varandra men med helt olika tankar om världen.

Det är ett mörkt möte mellan den ljusa positiva Superman och den mörka lite trötta Batman. Ett möte som är oundvikligt eftersom de existerar i samma universum. Denna drabbning är ju förutspådd att inte gå Batmans väg men kryptonit är som sagt kryptonit.

Egentligen är själva mötet bra gestaltat och människor som säger att det är lite torrt borde nog läsa serierna mer. Alltså de är ganska torra våra kära superherrar. Batman är så mörk att Gotham knappt kan upplevas i dagsljus. Stålmannen är ju rakt igenom god och då blir det lite knastrigt ibland. Så i alla fall tycker jag att det är ganska så, om jag minns rätt, troget serierna. Det är någon form av möte mellan de två som förenar dem. Att vi dessutom får se andra medlemmar i justice league är en annan sak men den mer stör än något annat.

Alla superhjältar är byggda utifrån mäns syn på världen. Då har inte kvinnor speciellt bra roller. Stora snygga hjältar eller kvinnor som måste räddas eller kvinnan som alltid funnits där. Spindelmannens kärlek till sin aunt May är stor. Likaså den saknad Batman har för sin mor eller Superman för sin. Den finns där och är central. Det kan ju vara svår att få med. Så, ska du se den? Nja, kanske inte om du inte är en serienörd.

måndag 4 april 2016

Seventh son


Det är tydligen en bok i serie av böcker som denna film är baserad på. Dock vet jag inte vad det är för serie. En väktare jagar i alla fall en häxa men i en strid dödar hon hans lärling. Master Gregory var den soldat som för århundraden sedan fängslade den onda och mäktiga häxan Mother Malkin. Hon är nu tillbaka och tänker hämnas genom att släppa lös sin fruktansvärda vrede över världen. Endast Master Gregory står i hennes väg och han har till nästa fullmåne på sig att träna upp sin lärling som måste vara en sjunde son av en sjunde son. Det finns inte så många kvar men Gregory vet att Tom Ward är just denne son.

Det känns lite som att de har försökt ridit på fantasyvågen som finns just nu men detta känns mer som en budgetfilm som egentligen släppts direkt till TV. Halvdåliga kulisser och blandning av språket. Om du gillar Kit Harrington och tror att han är med mycket så blir du lätt lurad för så är inte fallet. Jag skulle nog inte rekommendera dig att se denna. Det finns andra filmer som är bättre i genren. Se någon av dem istället.