London del 4

På torsdagen skulle syrran åka London Eye och eftersom vi förköpt biljett kunde hon stå i snabbkön och nog var den snabb alltid. Det tog bara sju minuter i kö mot resten som stod längre. Men hon fick åka ensam eftersom vi andra är totalrädda för höjder och hade nog tuppat av en och två gånger i varvet runt. Det var två skolor där så jag gissar att det var skolresa för brittiska elever.

Vi kollade också in st. James Park och Big Ben blev avbildad några gånger denna dag. Sedan shoppade vi och jag kom på att hovstallet låg i närheten av parken så vi tittade en stund innan vi åkte vidare. Men det var varmt och vi valde avståndet och skuggan istället.

Här kommer bilderna i en salig blandning.

Metropolis

En av de första stora stumfilmerna var Metropolis. Eller ja, i alla fall så den kommer in som en av världens bästa filmer. Det känns som om man har fastnat i futurismens rädsla och fascination för det nya. Det är en dystopi som heter duga med maskiner, trasiga människor och mörker över staden där alla bor. Sedan finns det goda och mindre goda människor. Barn som far illa och ja, det välstånd som finns ovan jord är en sak och det som finns under en annan.

Jag tycker den är helt okej och dessutom verkar den vara välgjord med sin tids standard mätt. Det är hemskt och det är mörkt men det finns också lite ljus och kärlek. Så en dystopi av goda mått med andra ord. Jag gillar att det inte är dåtid, framtid eller någon tid enligt början och att klockan har 10 timmar och inte 12. Det säger mig att någon måste ha älskat det futuristiska manifestet i alla fall lite. Sedan är det konstigt att se en film där musiken verkligen handlar om att ge liv till handlingen.

#11

Let me not to the marriage of true minds
Admit impediments. Love is not love
Which alters when it alteration finds,

London del 3

På onsdagen gav vi oss iväg mot Blenheim Palace som ligger vid byn Woodstock strax öster om Oxford. Det var en gruppresa som bokats från Sverige av den enkla anledningen att det tar en stund att ta sig dit. Då fick vi en rundtur via Cotswoldsområdet som är en sorts naturskön bevarandeområde. Små stenhus byggda av natursten, alltså den sten som fanns på åkrarna och tydligen en av filmvärldens mest använda hus. Arlington Row och sedan till platsen som såg Winston Churchill födas och växa upp. Det ägs av hans kusins barnbarn som är den nutida hertigen av Marlborough. Har man inte varit där åk för det är mycket vackert och stort.

Blenheim Palace med omnejd

#10

All the world's a stage, and all the men and women merely players: they have their exits and their entrances; and one man in his time plays many parts, his acts being seven ages.

Eichmann - the movie

Nu lär jag väl få lite intressanta träffar på min blogg. För en av de största soldaterna i Hitlers armé får man inte glömma. Jag tror inte han var så judehatande som en del andra men han var så bra på sitt jobb att det är skrämmande. Kanske ska man säga att en del nazister hade varit fullblodspsykopater istället och kunde sanktionerat leka seriemördare så kanske han hade kvalat in under den kategorin.

Detta är en film som handlar om Eichmanns förhör i Israel på 1960-talet. Han tillfångatogs i Argentina av nazistjägare och sedan dömdes han till döden. Vi får se de förhör som ligga som underlag för rättegången. Eichmann erkänner inget och det är inte lätt att vara förhörsledare. Jag förstår inte varför judar i staten Israel ger sig på och hotar förhörsledaren men kanske är det för att man vill ge Eichmann en ärlig rättegång. Eller ärlig vet jag inte om jag skulle ha kallat det. En rättegång innan avrättningen. Många tyckte nog att han hade kunnat blivit skjuten på stående fot. Ja, visst men då är man inte bättre än sina egna förtryckare. Det är en fin gräns när man avrättar människor.

Det är lågmält och egentligen lite för segt. Jag har svårt att tro att jag skulle kunna använda detta i min historieundervisning. Jag kan nämligen tycka att filmerna om Nürnbergrättegångarna är mer intressanta. Här blir det lite långdraget. Jag ska ärligt säga att det hade varit bättre om man gjort filmen på tyska och hebreiska för att alla pratar engelska är också konstigt.

Jack Ryan: Shadow Recruit

Detta är början på sagan om Jack Ryan. Han går med i marinkåren för att bekämpa terrorister men istället för att vara med råkar han ut för en svår olycka som gör honom förlamad för en tid. Under konvalescensen så träffar han dels Cathy som han blir mycket intresserade över, dels blir han rekryterad som analytiker för CIA. Fast nu är det så att han får inget säga och han kommer att jobba i en vanlig firma. Det gör han i nästan tio år innan något händer.

Det är en helt okej film i Jack Ryan-serien. Ska jag vara ärlig är detta bättre än en del tidigare filmatiseringar trots att det inte är baserat på någon Clancybok. Helt okej skådespelare och en svensk dyker upp lite oväntat. Fast vad är det med Chris Pines läppar? Ska han slå Jolie som största putmun?

#9

It is not in the stars to hold our destiny but in ourselves.

Mer än 80% har lästs

7983 sidor hade jag läst förra veckan. Denna vecka lägger jag till 50 sidor för Nannas novell och Carlssons bok är 344 sidor lång. Så om man lägger ihop detta kommer vi upp i 8377 sidor. Där ser man.

London del 2

På tisdagen åkte vi och tittade på Westminister Abbey. Det krävdes en tidig uppgång för att komma tidigt i kön. Det var ändå 30 personer före oss och det var trettio minuter innan öppning. Men sedan gick det fort och audioguiden var inläst av Jeremy Irons, bara en sådan sak kan göra en lite glad. Kort fick man inte ta där inne. Jäklar i min brevlåda vilka bestämda personer. Fast det är bra tycker jag, saker orkar inte bli fotograferade massor av gånger dagligen.

Från Westminister Pier kan man åka på Themsen så vi bestämde oss för en tur till Greenwich. Har man aldrig varit där är det en tur värd att ta. Man ser mycket av Themsen och dessutom kan man äta gott och gå i parken samt gå ombord på Cutty Sark om man vill det. Så en heldag därute går bra. Det ligger nästan en timme från centrala London och båtturen är avkopplande.

Nollmedrianen