Helgfrågan v. 48

Det är dags för helgfrågan så här fredag kväll. Dagen avslutades med en mycket bra föreläsning på tre timmar. Det var pengar väl spenderade av vår kommun. Helgfrågan i alla fall:

Har du spanat in några böcker med jultema som du vill läsa?
Hur firar du 1:a advent?

Julböcker är knappast min melodi. Jag tror jag läst fem i hela mitt liv. Det är visserligen en genre som verkar ha exploderat de senaste åren. Jag gillar Anna Fredriksson och hennes nya bok kom i tisdags. Den heter 11 nätter före jul.

Första advent firas rätt lugnt. Här i min lilla hemort är det julmarknad och varje år ställer en hel del hantverkare ut så det blir en runda till den. Det brukar finnas vackra saker. Ett år hittade jag ett vackert smycke till min mor. Det var gjort av björk och mycket annorlunda. Lite saffranskaka och tändande av ljus med familjen är en annan tradition. Däremot måste jag rätta lite nationella prov men det gör jag på förmiddagen. 

Hur man botar en fanatiker av Amos Oz

Hur botar man en fanatiker? Det diskuteras ganska mycket i boken med samma namn. Det är Amos Oz som funderar över detta. Oz ä född i Jerusalem. Hans föräldrar lämnade Europa innan andra världskriget och Oz har nästan alltid varit en av de som diskuterats som en nobelpristagare, men aldrig kommit längre. Det är dock inget han tar upp i sin bok men sina föräldrars bakgrund, och sin egen som delaktig soldat i försvarande mot och krigande mot Palestina och sina övriga arabiska grannar. Detta till trots anser han sig vara pacifist och det diskuteras ganska mycket i boken.

Det är lätt att hitta en fanatiker menar Oz eftersom de sällan har någon humor och har svårt att skratta åt sig själv. Det är ofta en person som är väldigt mån om att rädda andra och även tolka hur denna räddning ska gå till. Någonstans finns också en viss form av hårdhet. Alla är vi lite fanatiker och vi måste veta det om oss själva innan vi kan hjälpa andra.

Hur botar en då en fanatiker? Jo, genom att läsa mycket. Hur ska då lösningen på konflikten mellan Israel och Palestina genomföras? Kompromisser. Boken är både bra och dålig och jag vet inte riktigt hur det blir i slutänden när allt kommer omkring. Bra är boken för att den diskuterar ett relevant ämne. Den är dålig för att fokus är på en konflikt och inte alltid översättningsbar till annat. Det är en bra bok för att det finns mycket att diskutera kring den. Det är en dålig bok för att Oz är något självgod här och där. Läsvärd? Jo, det är den verkligen. Med elever? Knappast och jag tror inte ens att de har nytta av den överallt på högskoleförberedande program.

The Crimes of Grindelwald - Fantastic Beasts 2

Det har gått tre månader sedan de amerikanska trollkarlarna fängslade Grindelwald och nu ska han tillbaka till Europa. Fast är det något som en bör lära sig är det att trollkarlar med lite storhetsvansinne aldrig går att fånga eller hålla fångna. Så, Grindelwald rymmer och ska leta reda på Credence, den unga pojke som misshandlades hårt av sin fostermor i förra filmen. I London försöker Newt Scamander att få tillstånd att resa utomlands. Något som är ganska svårt efter att ha förstör halva New York och han nekas. Däremot dyker Dumbledore upp och ber honom hitta Credence innan någon annan gör det.

Därför reser Newt, och hans många vidunder, samt Jacob, hans muggelvän, till Paris för att leta efter Credence, Tina och Queenie. Det visar sig att pojken är intressant för alla och många tror att han egentligen är en Lestrange. Credence vill bara veta vem han är. Grindelwald däremot har planer för allt och samlar likasinnade trollkarlar som har något svårt för mugglare. Jacob känner sig allt annat än bekväm med dessa åsikter.

Det finns bra saker och förvirrade saker med den här filmen. Människor som inte är födda dyker upp och vissa manusgrejer känns ganska så krystade. Fast det blir väl så ibland när det kommer till filmkanon. I alla fall är det nästan som Harry Potter men med äldre människor. För det är väl tanken att de som började läsa boken runt 2000 ska kunna se den här nu och känna igen sig. Jag måste säga att Jude Law gör ett bra jobb som Dumbledore och att Eddie Redmayne är rätt gullig som Newt. De andra skådespelarna gör bra ifrån sig och jag är underhållen. Däremot förvirras jag och undrar hur Rowling ska förklara saker. Skriva en bok som förklarar vissa karaktärers liv innan? Nja, lite kritik kan hon tåla för det finns förvirrande saker.

20 snabba om hösten

Den här hittade jag på Enligt O som ofta sätter ihop lite snabba enkäter där valet är det ena eller det andra.

Vad väljer du? Tänk snabbt!

höst eller vår? Jag fyller år då och vårvintern är underbar med sitt ljus.

snö eller regn? Snö gör världen ljus och vacker. Är det kallt och det ligger 50 cm snö så är det underbart och solen skiner. Slår regn alla dagar utom ett fint mjukt vårregn.

glögg eller varm choklad? Har lite svårt för glögg men dricker det. Choklad går att dricka året runt.

pepparkakor eller lussekatter? Jag älskar pepparkakor och saffran men äter det helst i mjuka kakor. Pepparkaksmuffins och saffransmuffins är mina favoriter.

tv-serie eller film? Bra film är så underbart. Jag gillar serier men tycker om film som är typ noveller. Serier är mer som en riktig roman. Ibland måste en konsumera båda.

teater eller musikal? Teater är det nog för mig. Jag har lite svårt för vissa musikaler men det fungerar ibland. Teater fungerar alltid. Var och såg en uppsättning gjord för skolan för ett tag sedan. Det var riktigt bra.

deckare eller feelgood? Deckare läser jag bara av författare jag gillar. Prövar så sällan något nytt i den genren. Feelgood vågar jag mer inom.

pocket eller inbunden? En riktigt tjock bok känns bäst som inbunden. Dessutom har det lite med synen att göra, för det blir snurrigt att läsa pocket.

e-bok eller ljudbok? Båda! Att börja läsa e-bok är en upplevelse och underskattat. Ljudböcker är ett måste.

bokmärke eller hundöra? Bokmärke! Inget annat gäller.

en i taget eller slalomläsning? När jag är pigg. Det är jag inte nu men jag försöker läsa upp mig.

bibliotek eller bokaffär? Alltså jag borde inte svara det men så är det. Det finns mer än böcker som lockar dessutom.

bokblogg eller booktuber? Har försökt lyssna men tappar fokus. Det är inget som passar mig.

instagram eller facebook? Jag har inte facebook så. Twitter kanske?

På spåret eller Så mycket bättre? Det fungerar alltid. Så mycket bättre beror på artister.

Lady Gaga eller Barbra Streisand? Gillar henne i de flesta lägen. Hon är väldigt bra i American Horror Story där hon var med för ett tag sedan.

Ingemar Bergman eller Vilhelm Moberg? Åh, som att välja mellan pest eller mindre pest. Båda herrarna hade sina fördelar och sina olater.

hyacint eller amaryllis? Luktar inte lika mycket och är vackert röda.

adventsstjärna eller adventsljusstake? Har en fin vacker som en vän gjort. Gjutit den i järn och med el. Så vacker.

julböcker eller julmusik? Vissa är bra men oftast är de trallvänliga. Fast O Helga natt är svår att slå. Då blir jag alltid rörd.

Day 30: What affect has Harry Potter made on your life and how much does it mean to you

Jag tror att det handlade mycket om att det var okej att läsa Fantasy. Det är ganska svårt att förklara poängen för en del. Varför förstår jag inte men det blev bättre för en del. Många elever har också läst böckerna och har ett förhållande till det.

Personligen har det inte påverkat mitt liv men jag gillar böckerna och har lättare att få eleverna att känna igen paralleller. Men att det blev okej med lite annorlunda litteratur känns helt rätt att läsa. En del elever tror att jag bara sett filmerna men jag har gjort både och för någonstans är det kul att ens intresse blev mainstream. Nu väntar jag bara in Star Wars ska slå igenom. Det lär nog inte hända.

Inte längre min av Ann-Helé Laestadius

Maja bor i Kiruna. Hon vill så gärna bok kvar i sitt gamla hus men hennes familj älskar den nya lägenheten. Speciellt lillasyster Molly som äntligen har ett eget rum. Mamma ett rent kök och ja, pappa är nöjd han med. Maja saknar sin vän Julia som bor i Luleå. Hon förstår inte varför Julia ändras så mycket. Albin och Majas förhållande verkar inte riktigt vara som det en gång var. Han är lite annorlunda sedan han inte blev vald till TV-pucken och det sårar Maja. Så händer något med morfar som Maja inte riktigt kan hantera. Det kommer också en ny tjej till stan. Aurora heter hon och är intressant men hon ska bo i Majas gamla hus och rum. Alva finns också där men Maja tycker nog att hon är lite udda ibland.

Jag tycker mycket om den här boken men samtidigt finns det saker som jag stör mig något på. Maja gillar verkligen inte förändring och ändå säger forskning att yngre människor är mer anpassningsbara. Hon har familj, vänner och stöd men är så ängslig att jag blir trött med jämna mellanrum. Hennes största problem är att hon inte pratar med någon om sin ängslighet. Det kan vara lite småfrusterande. Ingen klarar av förändring men det är liksom för mycket för mig som läsare och för Maja med tror jag. Kanske borde författaren låta Maja vila i något.

Det är en bra uppföljare utan att repetera den förra. Däremot tror jag för att det ska ge mer så borde det komma en bok tre där Maja kanske faktiskt går tillbaka till BUP och pratar om allt. Det är värt att kanske diskutera det fokuset. Kanske också hur Maja beter sig mot Alva då och då. Nja, lite att röra upp om det blir en trea. 

Helgfrågan v.47

Det finns ju någon form av nöjdhet när saker blir gjorda. Så denna vecka när jag har lyckats rensa ut min garderob och faktiskt skänkt en del. Kläder ska användas länge och ofta pensioneras de som superslitna. Men jag hade lite kläder som jag kunde skänka bort. Det har gjorts. Känns befriande.

Nog om mina kläder. Det är fredag och helgfråga hos Mia. De är som följer:


Vad tycker du om bokpaket? 
Bonusfråga: Har du några bra julklappstips?

Jag är både för och skeptisk. Det känns som om jag först och främst vill gilla boken. Annars blir det svårt. Nja blir väl svaret på frågan i så fall. Det beror helt på.


Jag har börjat ge bort upplevelsepresenter. Det kan vara teater, konsert eller en matupplevelse eller en biljett till en mässa. Besöka något eller liknande. Det har varit uppskattat har jag märkt.

Day 29: Did you enjoy A Very Potter Musical.

Den har jag inte sett så jag vet inte.

Day 28: Do you listen to Wizard Wrock, what do you think about it.

Nej, det gör jag inte. Så lätt svar idag.

Bara dra av Ann-Helén Laestadius

Johannes känner att han måste bli renskötare. Han är äldst och känner ett ansvar att ta hand om allt. Speciellt som att hans yngre bror Henrik vill gå estetiskt program och dessutom börjar prata om att flytta till Stockholm. Anders är alldeles för liten. Johannes hoppade av gymnasiet och tog hand om renarna. Hans kompis är något av en kriminell och så träffar Johannes Minna. Minna som är annorlunda men ändå inte.

Detta är en fortsättning på Laestadius serie om Agnes. Johannes är storebror till Henrik, den kille som Agnes är tillsammans med. Detta handlar också om att vara same men på ett helt annat sätt. Johannes beskrivs som en kille som inte riktigt vet vad han vill. Han är trött på att göra det som alla förutsätter att han ska göra det som förväntas av honom. Det är också bra att saker som alkoholism och utanförskap behandlas lite men kanske inte tillräckligt. Den här är helt skriven i en lättläst version och den fungerar bra. Intressant att komma tillbaka till Norrlands inland.

Kulturkollos tisdagsutmaning: Vad som gärna får ta slut och det som aldrig behöver göra det

Kulturkollos tisdagsutmaning:

Den här veckan pratar vi om saker som aldrig tar slut. Det kan vara på ett negativt sätt – de evighetslånga mötena, det slaskiga vintervädret, det trista boken som man känner att man måste läsa till sin bokcirkel. Eller på ett positivt sätt – romankaraktären du aldrig tröttnar på oavsett hur många böcker i serien som kommer ut eller TV-serien som du skulle kunna binge-titta på i flera dygn.

I veckans utmaning vill vi att du delar med sig av minst ett kulturellt fenomen (litteratur, film, teater, serier osv.) som tråkar ut sig så till den milda grad att du inte förstår hur någon överhuvud taget kan ägna tid åt det och minst ett kulturellt fenomen som du aldrig upphör att intressera dig för.

Ja, vad vill jag ska sluta. Numera har jag själv slutat titta på Grey's anatomy för jag blev besviken på serien i sig och kunde inte se mer. Däremot tror jag att t.ex. NCIS, NCIS Los Angeles, Supernatural och andra serier som har hållit på i nästan 15 år behöver säga hej då. Hur mycket en än älskar det behöver det verkligen ta slut någon gång. Det är livet, även för en serie.

Jag undrar varför vi fortfarande säger TV-serie när de ändå ibland streamas och till och med kanske enbart finns där. Bikommentar men jag undrar ibland. Gammal vana?

Något jag inte vill ska ta slut, men som måste göra det, är väl HjorthRosenfeldts serie om Sebastian Bergman. Det har just kommit en ny bok men jag skulle önska att de skrev dem länge. Så kommer det inte och bli men jag kan ju drömma.

Muralgranskaren av David Nessle

Det är en rätt rolig bok där nutida fenomen kommenteras med hjälp av medeltida målningar. Det är inte humor för alla men det är min typ av humor.

The Return of Hjärtans Fröjd av Per Nilsson

När jag läste första boken tänkte jag att bok två för följa med. Så blev det. Här är pojken tillbaka men han är numera lite mer vuxen och hans lillasyster Hanna spelar en större roll. Han träffar en annan flicka som heter Amina. Hanna tycker mycket om Amina. När Ann-Katrin, Hjärtans fröjd, dyker upp igen återkommer lite av denna nyfikenhet på henne. Det visar sig att pojken har mycket kvar att reda ut för sig själv.

Det är ibland konstigt att läsa en bok om någon som är som en trettioåring men går på gymnasiet. Mycket av resonemanget känns lite väl vuxet. Nu är jag där igen. Jag har svårt för de senaste böckerna av Nilsson jag läst. De blir bara lite sådär halvdana för mig och jag ids inte ens lägga krut på att minnas dem. Den här tänker jag inte heller läsa med mina elever. Någonstans märks det att boken är några år. Så klassisk är den faktiskt inte som många i min omgivning gärna påstår.

Hjärtans fröjd av Per Nilsson

En pojke blir kär i en flicka som han har tittat på i smyg på bussen en tid. Han är helt fascinerad av henne, Hjärtans fröjd som hon kommer att kallas. De börjar träffas allt oftare och pojken blir djupt förälskad. De tillbringar en natt tillsammans innan han åker till USA. Hans sommar i Boston handlar mycket om att göra saker men Hjärtans fröjd återkommer han till hela tiden. Han skriver en mängd med brev och även lite dagbok. När han kommer hem visar det sig att kärlek inte alltid är lätt.

Det här är en bok jag blir förvirrad av. Jag läser men blir arg med jämna mellanrum. Kanske är det Nilsson som författare. För mig är han både ock. Ibland briljant och ibland mindre bra. Den här är liksom bra men inget mer. Jag vet inte vad det är som stör mig så mycket men något är det. Boken handlar om kärlek som är ganska ensidig. Det är också svårt att förstå namnet Hjärtans fröjd. Lite halvironiskt känns det som. Jag tänkte läsa denna med elever efter rekommendation av en kollega men jag är nog inne på Linda på bloggen Enligt O. Ska du läsa, läs då böcker för att de är bra. Inte av gammal vana. Den här är inte av gammal vana.

Helgfrågan v.46

Fredag och de där oxveckor som en pratar om i januari. Ha, piff! Det är för mycket jobb och för lite av annat. Tror jag somnade i bilen en stund innan jag åkte hem idag. Det är lite luddigt nämligen. Hem kom jag. Inga krockar heller. Nog med babbel. Det är dags för Mias helgfråga:


Har någon adventskalender? 
Bonusfråga: Choklad eller chips?

Japp, det har jag. Det är inte choklad utan lakrits. Det är gott och en om dagen kan vara lite uppiggande. Jag gillar nedräkningen och ska se om det är saffranslakrits i år. Det finns ju väldigt många kalendrar nuförtiden och några vänner har barn runt 10 år. De brukar få kalendrar med leksaker och då färre julklappar. Ganska smart om du gillar LEGO för de har många och det ger några fler figurer.

Jag gillar choklad väldigt mycket så det får bli choklad. Så här års äter jag gärna praliner från en lokal fabrik. De är hur goda som helst och deras praliner med Bailey, mintpäron och hallonlakrits är underbara.

Day 27: Would you rather own The Invisibility Cloak, The Resurrection Stone or The Elder Wand.

Det får nog bli osynlighetsmanteln det. En praktisk sak att ha med sig. Tänk att gå och handla utan att någon ser en. Eller smyga in på ställen där en inte får vara. Det skulle vara lite spännande och dumt. Knappast något jag gör varje dag.

The girl in the spider´s web

Jag har läst David Lagercrantz båda böcker om Lisbeth och Mikael. Även om det är helt okej läsning är det inte Stieg Larsson på samma sätt. Något som ändras är den tekniska delen. Där det finns en samhällskommentar i Larssons tre böcker finns det en större diskussion kring det tekniska. Dessutom tror jag att jag saknade Lisbeths och Mikaels närmare samarbete. Här känns de som två satelliter som råkar korsa varandras banor ibland.

Det har gått några år sedan Luftslottet som sprängdes. Lisbeth lever som någon form av enforcer och ger sig efter män som misshandlar kvinnor och ev. barn. Hon lever i ett sorts vaccum där många vet vem hon är men myndigheter och liknande inte hittar henne. Inte heller har hon pratat med Mikael Blomkvist på några år. Han har ingen aning om var hon är.

En man kommer i kontakt med Lisbeth. Han vill att hon ska stjäla tillbaka ett program han gjort åt USA och deras militär. Det gör hon men det gör också att NSA hittar henne. Helt plötsligt jagas familjen av en grupp med målet att få tag på programmet och Lisbeth jagas av SÄPO och NSA. Det är så som Lisbeth behöver hjälp av Mikael igen. Det är ett ganska intressant återseende.

Jag tycker den här filmen är helt okej. Den är lite som boken, alltså helt okej. För det är en ganska uppenbar berättelse som skulle ha behövts hållits ihop bättre. Claire Foy spelar Lisbeth och Sverrir Gudnason är Mikael Blomkvist. Det finns något skört över de båda som inte funnits tidigare och det gillar jag. För i min uppfattning är det så de är med varandra. Hårda och arbetsamma men tillsammans på egen hand lite sköra. Annars är det som boken rätt mycket koll på action. Så får det vara. Underhållning men jag ska vara ärlig. Noomi Rapace kommer alltid vara den första och bästa Lisbeth Salander. Det är något i hennes gestaltning som känns som uppror. Kanske förmågan att se på människor under lugg, bokstavligen.

Day 26: If you could be able to work one spell without a wand what would it be.

Lätt skulle jag vilja få saker att komma till mig. Det vore skönt att bara kalla på en sak och så kommer den. Så accio vore min förtrollning utan spö.

Day 25: Nineteen years later. Are you happy how it turned out, or do you wish something was different, ie Neville married Luna.

Nej, jag är rätt nöjd. Det är inga problem med vad som hände. Däremot önskar jag Luna hittar någon. Neville verkar vara dömd att inte leva med någon för det är tydligen så lärare på Hogwarts lever. Låter faktiskt ganska hårt men vem av dem var gift? Synd men sådant är livet ibland.

Sjutton av Per Nilsson

En pojke ligger i en sjukhussäng och bredvid honom sitter hans pappa. Det är en fin bild om det inte vore för att det är första gången på flera år som pappan ser sin son. När pojken ligger där börjar pappan berätta om sitt liv. Hur han var som ung och hur det blev. Sedan kommer en flicka som är intresserad av pojken och hon börjar också lyssna. Slutligen kommer mamman och berättar sin berättelse. Jonatan ligger alltjämt medvetslös.

Jag blev rekommenderad denna av en kollega som tyckte att vi kunde läsa den i svenska. Dock ryggar jag rätt rejält för jag vägrar att läsa en roman som har en ganska sorglig syn på kvinnor. Det finns ett hårt och lite otrevligt drag från föräldrarna som först och främst är fokus i denna berättelse och deras sätt att prata till en sjuttonårig flicka. Inte för att det inte går att prata med unga på olika sätt men det känns lite konstigt. Boken är från 2004 och mycket har hänt sedan dess. Den passade inte mig men är välskriven. Vissa böcker åldras dåligt.

Väntar tills natten kommer av Christoffer Holst

Lukas och Sam har varit ihop i ett år men nu ska de tillbringa sommaren tillsammans. I en fiskestuga vid Vänern. De får hyra det ganska billigt om de renoverar lite och det passar dem utmärkt. Sam jobbar på ett museum i närheten men Lukas ska läsa en fotograferingskurs och sedan är han hemma hela dagarna. Det är så det känns för honom. Sam jobbar hela tiden och Lukas är ensam. Han besöker campingen i närheten som drivs av mor och dotter. Tiden går och det blir lite ensamt för en kille som är från Stockholm.

När Lukas en dag hittar en dagbok blir han lite som besatt. Mannen i boken dog för länge sedan och är släkt med kvinnorna på campingen. Han försvann i Vänern tror man. Med tiden börjar Lukas uppleva konstiga saker och han blir mer och mer rädd för att vara ensam.

Att skriva en bok som påminner om en amerikansk skräckfilm är en bedrift tycker jag. Det är något som Holst lyckas med ganska bra. Stämningen som alltid finns i amerikanska skräckfilmer är förekommande härmed och vi vaggas in i både det ena och det andra känslan. Jag ska ärligt säga att det var svårt att komma in i berättelsen till att börja med men sedan tog den sig. De sista sidorna var väldigt spännande.

Det är en bedrift att skriva litteratur för unga vuxna men jag tycker att den är riktigt bra och faktiskt minst lika läsvärd om du är äldre. Önskar att jag kunde läsa den på jobbet men jag har två svensklärarkollegor som inte läser denna typ av trams. Synd för ibland är trams riktigt bra.

Helgfrågan v.45

Det är fredag och denna vecka har varit brutal. Med brutal menar jag otroligt mycket att göra och ingen egen tid alls. Det är inte så att jag springer omkring och latar mig på jobbet i vanliga fall men denna vecka. Brrr, säger jag bara. Mia undrar inför helgen:


Vad läser du nu?
Bonusfråga: Berätta något du tror vi inte vet om dig?

Jag läser Ann-Helén Laestadius Bara dra. Det är en lättläst bok om Johannes som familjen tycker ska bli renskötare men det tycker inte Johannes. Jag brukar parallelläsa en del men jag läser tre böcker med mina elever i skolan så det får räcka.

Det mesta skulle jag tro. Jag berättar inte mycket privata saker på min blogg. Fast jag kan väl berätta att jag en gång i tiden stått på samma scen som Janne Loffe Carlsson. Jag var utklädd till GB Glassclown. Han var där för att underhålla. Det är lite udda.

Hett i hyllan #169

Så här på torsdagar undrar Monika ofta om hur vi har det i bokhyllan. Kanske en och annan glömd pärla eller favoritförfattare som blivit bortglömd:

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

"Amos Oz är förnuftets röst i det kaos av lögner och hysterisk retorik som präglar den globala debatten om pågående konflikter", skriver den sydafrikanska Nobelpristagaren Nadine Gordimer i förordet till Hur man botar en fanatiker.

I denna högaktuella lilla bok berättar den israeliske författaren Amos Oz med humor, insikt och klokhet om hur han ser på konflikten mellan israeler och palestinier och hur den kan lösas. Här har bägge parter rätten på sin sida och det går inte att göra en enkel indelning i "onda" och "goda". Det enda tänkbara, enligt Oz, är en framförhandlad tvåstatslösning inriktad på att uppnå varaktig fred. En mycket smärtsam kompromiss där delningen av landet nästan blir som en amputering för båda sidor. 

Amos Oz tar också upp den tilltagande fanatismen runtom i världen, analyserar dess karaktär och ger recept på hur man bäst bemöter den."

Nu ska jag vara ärlig. Jag borde ha läst den här för flera år sedan. Den ligger på mitt skrivbord men livet kommer alltid emellan. Tror jag måste läsa den nu. Läsa den för att det är dags. Kanske dags att använda den i religionsundervisningen.

Day 24: Any particular scene you wished would have been put in the movie but it wasn’t.

Det kan jag egentligen inte komma på men det saknas mycket från Fenixorden så jag säger väl något därifrån. Kanske en scen med Sirius för det är verkligen mycket kring Sirius och Harrys pappa i den här boken som jag kan sakna i filmerna.

Kulturkollos tisdagsutmaning: Kärlek, lidelse och dyrkan

Kulturkollo har tema kärlek denna vecka och veckans utmaning ser ut som följer:

Vi låter kärleken flöda denna vecka – det kan vara kärleken till litteraturen, till naturen, till en idol eller vad du vill. Veckoutmaningen kommer dock att fokusera på kärlekspar. Kulturen fylls av kärlekspar, oförglömliga, otroliga, förutbestämda, obegripliga och alldeles fantastiska.

Denna vecka vill vi att du listar just sådana par – de oförglömliga, de osannolika, de mest självklara kärleksparen du kan komma på. Tänk litteratur, tänk teater, film, serier eller varför inte ur konstens värld.


Kärlekspar finns det ju många av och det är inte alltid som det slutar lyckligt. På teatern får det nog allt bli Romeo och Julia. Jag har haft förmånen att se pjäsen i flera versioner och den fungerar i alla tidsåldrar och kulturer.

Litteraturen får bli aktuell läsning och då Violet och Theodore. De förekommer i Jennifer Nivens bok Som stjärnor i natten. Det är en fin kärlekshistoria som slutar i hoppet. De är dock så fina ihop och många av mina elever blir lite rörda över deras trevande.

I filmens värld är jag väldigt svag för Anna Scott och William Thacker i Notting Hill. Den kända skådespelerskan som möter bokhandlaren och båda faller hårt. Det är lite ångestfyllt under vägens gång.

Tv-serier är många och varierande och nog förekommer kärlek både här och där. En av de par jag tycker mycket om är Daphne och Niles från Frasier. De är väldigt rara och tar verkligen den långa vägen runt innan de hittar varandra.

I konstens värld får det nog bli Kyssen av Gustav Klimt. Jag är svag för den tavlan och den är så fin på något sätt. Fast det tror jag alla tycker.

 

Day 23: Any part of the books/movies that makes you cry.

Alltså när vissa karaktärer dör då gråter jag. Speciellt när det är en sorglig och känslosam död. Fasiken vad jag grät mig igenom vissas dödsscener.

Allt jag säger är sant av Lisa Bjärbo

Det här är boken om Alicia som bestämmer sig för att hoppa av gymnasiet. Hon är så innerligt trött på det och hennes kompis Fanny fattar ingenting. Inte mamma och pappa heller. De blir lite förtvivlade och mormor, bästa mormor i världen, är faktiskt också ganska skeptisk. Fast Alicia får ju jobb på ett café. Det är allt bra skumt men det ger pengar och det är där som Alicia möter Isak. Han fikar där ganska ofta och han är underbar och något äldre. Men vad gör det.

Alicia är en ganska typisk tjej. Jag känner så väl igen henne. Inte behöver jag en utbildning för jag är helt otroligt bra på det jag gör. Sedan finns det något otroligt naivt över henne också. Det kanske en ungdom märker men jag reagerar ganska ofta på detta och så får det vara. Svårt att sätta fingret på men det är väl gymnasieläraren i mig som känner igen kaxigheten som egentligen är en liten tjej som inte förstår sin omvärld.

Det här är min största kritik mot boken. Alicia verkar ha noll empati för andra. Inte sina kompisar, arbetskamrater, föräldrar eller något. Visst hon älskar mormor och sin bror men empati är inte samma sak. Att människor kan påverkas av henne verkar gå Alicia förbi. Nu är jag hård men det gör boken ganska svår att läsa som undervisningsbok. Jag hade tänkt använda denna men just Alicias lite oförmåga att inte alltid relatera till andra är en svaghet och det är inte vad jag vill med min undervisning.

Är boken bra då? Ja, om du gillar Bjärbos humor för det är ett måste. Jag gillar hennes humor och tycker att boken är bra. Vissa delar är pinsamma men så är livet. Jag lyssnade på den och det fungerade bra. En bra läsning av en bra svensk författare som skriver för unga vuxna men inte för mina elever dessvärre.

Day 22: Harry Potter or Twilight

Ja, det säger väl sig själv? Det är Harry Potter. Jag började med den första Twilight och gav upp. Filmerna har jag sett men de var inget som fastnade.

Helgfrågan v.44

Det är fredag och jag är ledig. Det är ganska skönt men måste ändå jobba lite då nästa vecka är brutal. Så några timmar idag för att få lite vilotid nästa vecka är totalt värt det. Nu undrar i alla fall Mia detta inför helgen:

Firar ni Halloween?
Bonusfråga: Gillar du läsa skräckböcker?

Nej, jag firar inte Halloween överdrivet mycket. Kanske ser jag en skräckfilm och äter lite godis men det är ungefär allt. Det har nog inget med själva firandet att göra utan med mig. Sedan verkar ingen fira det hemmavid. I alla fall inte i någon större utsträckning så det glöms bort.

Jag läser inte så mycket skräck som jag tycker jag skulle kunna. Det blir en och annan skräcknovell med några års mellanrum. Däremot ser jag skräckfilm och får väl min kvot där. Jag tyckte att nyfilmatiseringen av IT var väldigt bra.

Hett i hyllan #168

Det var så länge sedan jag gjorde denna men nu när det är en ledig dag tänkte jag passa på. Här i alla fall så frågar Monika på bokslut.blogspot.com vad vi har för bokskulder i bokhyllan:

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Det här är inte den bok jag äger men det här omslaget är mycket finare. Jag har inte läst Fredrikssons bok men jag känner att jag borde. Mest för att min mamma och min farmor tyckte mycket om den och jag har väl funderat på den i många år. Någon dag ska jag läsa den. Fast med ett annat utseende. Detta var mycket finare. Baksidestext:

Hanna är född på 1860-talet i Dalsland, nära norska gränsen. Det råder kärva tider - undernäring och panikartad utvandring gör att de unga som blir kvar tidigt tvingas ta ansvar för sin egen försörjning. Hannas tillvaro gungar och får stadga först när hon träffar en man. Han kommer norrifrån, är lite udda och gammal men ansvarskännande. När de gift sig rustar de tillsammans upp en vattenkvarn. De har barn i två kullar och lever ett drägligt liv. En dag orkar dock mannen inte längre. Hanna blir änka och söker en ny framtid i sekelskiftets Göteborg. Johanna är Hannas dotter. Hon har goda minnen från Dalsland, pappan och de år då hon blir vuxen i Göteborg - en stad som under hennes livstid byter ansikte, från industriproletariat till välordnad storstad. Villkoren blir bättre, men den enskildes anonymitet ökar och klassklyftorna är fortfarande påtagliga. Johanna vaknar politiskt och reagerar mot kvinnors sämre villkor. Anna är Johannas dotter. Hon är en modern yrkeskvinna och hennes liv är händelserikt. Ur ett nutida perspektiv tar hon på olika sätt del av mammans och mormoderns liv, förstår ibland, berörs och påverkas. Hon jämför med sitt eget och ser skillnaderna - men även likheterna.