Det blir allt vanligare att elever, framförallt unga kvinnor, mår allt sämre. De är stressade och mår ofta så dåligt att de inte vet vad de ska göra. Jag känner att jag någonstans tas som gisslan av mina elever. De berättar att de mår dåligt och sedan så blir de arga och ledsna när man ändå måste få dem att göra och visa upp att de nått kursmålen. Det är svårt. Det är ännu svårare när de tar sig till elevhälsan och jag blir kallad dit för att förstå varför man inte ska pressa eleverna.
Jag vet inte vad man ska fokusera på. Det är svårt eftersom man vill sina elever väl men det är inget som man ska leva upp till i kursmålen. Nej, jag vill att detta ska diskuteras mer, för det är ett problem när man, som jag känner det, hålls som gisslan av två sidor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar