Maja bor i Kiruna. Hon vill så gärna bok kvar i sitt gamla hus men hennes familj älskar den nya lägenheten. Speciellt lillasyster Molly som äntligen har ett eget rum. Mamma ett rent kök och ja, pappa är nöjd han med. Maja saknar sin vän Julia som bor i Luleå. Hon förstår inte varför Julia ändras så mycket. Albin och Majas förhållande verkar inte riktigt vara som det en gång var. Han är lite annorlunda sedan han inte blev vald till TV-pucken och det sårar Maja. Så händer något med morfar som Maja inte riktigt kan hantera. Det kommer också en ny tjej till stan. Aurora heter hon och är intressant men hon ska bo i Majas gamla hus och rum. Alva finns också där men Maja tycker nog att hon är lite udda ibland.
Jag tycker mycket om den här boken men samtidigt finns det saker som jag stör mig något på. Maja gillar verkligen inte förändring och ändå säger forskning att yngre människor är mer anpassningsbara. Hon har familj, vänner och stöd men är så ängslig att jag blir trött med jämna mellanrum. Hennes största problem är att hon inte pratar med någon om sin ängslighet. Det kan vara lite småfrusterande. Ingen klarar av förändring men det är liksom för mycket för mig som läsare och för Maja med tror jag. Kanske borde författaren låta Maja vila i något.
Det är en bra uppföljare utan att repetera den förra. Däremot tror jag för att det ska ge mer så borde det komma en bok tre där Maja kanske faktiskt går tillbaka till BUP och pratar om allt. Det är värt att kanske diskutera det fokuset. Kanske också hur Maja beter sig mot Alva då och då. Nja, lite att röra upp om det blir en trea.
Intressant. Jag skall också läsa den här. En tredje del skulle antagligen bli väldigt intressant, med tanke på att gruvan visat sig innehålla betydligt mycket mindre malm att utvinna, så att man inte kommer att spränga djupare, vad jag har förstått.
SvaraRaderaJa, det skulle vara intressant att se den uppföljningen. Det skulle nog ge Maja rätt mycket vatten på sin kvarn.
Radera