söndag 31 december 2017

lördag 30 december 2017

Kaosutmaning 2018

Kanske är det dags tänkte jag. Att vara den som knåpar ihop en kaosutmaning och efter att ha varit inne hos Sofie insåg jag att ingen har tänkt på det. Så de senaste dagarna har jag funderat och tänkt. Detta är listan i alla fall. Häng med om du vill.

Kaosutmaning 2018 går ut på att mellan 1 januari och 31 december 2018 pricka av minst 20 av de 35 punkterna. Varje bok får bara förekomma en gång på listan.

1. En bok vars titel består av 7 ord
2. En bok vars titel innehåller ett personnamn
3. En debutbok
4. En bok som även finns som film eller tv-serie
5. En grafisk roman
6. En novellsamling
7. En klassiker
8. En bok med en siffra i titeln
9. En bok av en författare som kommer från Asien
10. En bok av en författare som kommer från Afrika
11. En bok av en författare som kommer från Sydamerika
12. Läs om en gammal favoritbok
13. En bok med en blomma på omslaget
14. En bok du inte läst från en författare du älskar
15. En förbjuden bok
16. En bok under 150 sidor
17. En bok med en karaktär med samma yrke som du
18. En bok från biblioteket
19. En bok du läste som ung
20. En bok om en resa
21. En bok som inte utspelas i en stad
22. En bok på engelska
23. En bok som har fått beröm i en bokblogg
24. En bok med många berättarröster
25. En bok av en författare som skrivit över 20 verk
26. En bok i en genre du vanligtvis inte läser
27. En bok publicerad före år 2005
28. En bok vari det inte finns någon telefon
29. En bok vars titel består av endast ett adjektiv
30. En bok med idrottsanknytning
31. En bok med en månad i titeln
32. En bok skriven av ett författarpar
33. En bok med ett av de fyra elementen i titeln eller på omslaget
34. En Augustprisvinnare
35. En bok från 2018

fredag 29 december 2017

Helgfrågan v.52


Det är snart slut på 2017. Vilket år på många sätt och vis. Det är mindre än tre månader kvar innan jag ska åka Hurtigruten och det ska bli väldigt kul. Mia ställer några frågor även denna vecka. De är som följer:

Hur sammanfattar du ditt bokår?

Bästa boken du fick i julklapp?


Mitt bokår var bra. Jag läste 100 böcker och det tycker jag är bra. Nöjd med min läsning är jag också även om jag tänker att jag borde varit lite mer varierande. Kände att de flesta var rätt lättsmälta. Inget fel på det men ibland orkar inte huvudet läsa de böcker jag önskar. Ett inlägg om dagen har jag nog fått till även om inte alla handlar om böcker. Det vore väldigt mycket.

Jag tror att det var den illustrerade upplagan av Harry Potter och Fången från Azakaban. Det kan aldrig bli fel med Potter. Nu ska jag nog ta och lyssna på Stephen Fry när han läser alla böckerna. Jag kan inte hålla mig längre.

torsdag 28 december 2017

Hett i hyllan #124


Det finns något befriande med ledighet. Speciellt som att en faktiskt kan läsa mitt på dagen och samtidigt bara känna lugn över att inte stressa till något. Eftersom det är torsdag undrar Monika om vi har något oläst i våra hyllor:


Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?


Jag fick den här boken för några år sedan av en kollega som återbrukar pocketböcker. Sedan har den stått där och sett lite sorgsen ut. Jag har lite svårt att läsa pocket på grund av textstorleken men sedan är det som det alltid är. Det kommer bli av någon gång i en framtid. Snar skulle jag inte säga. Jag tror att jag skulle tycka om den för det känns som det när jag läser om den.

Baksidestext:

Annandag jul 1996 påträffades den sexåriga barnstjärnan och skönhetsdrottningen JonBenét Ramsey mördad i källaren till familjens hus i Colorado. Mordet visade tecken på sexuell brutalitet och fallet väckte enormt mediaintresse. Hur kunde någon förgripa sig på den lilla flickan och lämna henne att dö, när resten av familjen sov några våningar ovanför?
Fallet, som har kommit att bli ett av de mest omtalade i USA, är fortfarande olöst.

Joyce Carol Oates ger i romanen Älskade syster sin version av de brutala händelserna och den fullskaliga mediacirkus som följde. Genom brodern Skylers ångestfyllda anteckningar tio år efter mordet berättas historien om en dysfunktionell familj besatt av skönhet och pengar. Här heter den lilla flickan Bliss Rampike, och hon blir i allt för unga år hårt drillad till att bli isprinsessa, en liten uppsminkad skönhetsdrottning på is. En morgon i december är Bliss försvunnen. Under natten har snön fallit, men det finns inga fotspår utanför huset - trots det hittar man ett brev där det står att dottern blivit bortförd. Polis tillkallas, men snart hittar man Bliss i husets pannrum, mördad och utnyttjad, till synes utan att övriga familjemedlemmar märkt något.

Älskade syster beskriver en värld där småflickor inte får vara barn och där tabloiderna utgör verkligheten. Liksom i Blonde (2001) där Oates beskrev den olyckliga Marilyn Monroe, tar författaren en verklig händelse och ger den sitt eget tänkbara slut.


onsdag 27 december 2017

Kulturkollos årslista 2017

Vi får se vad som händer med Kulturkollos lista. Jag försöker svara på så många jag kan. 

Årets mest oväntade: Det får nog att jag kom ut som den fangirl jag innerst inne alltid varit och är. Jag har alltid älskat Star Wars och på åttiotalet var det liksom inte okej som tjej. Men numera följer jag några andra tjejer i SWU och jag erkänner. Jag är en fangirl! Eller som en sa Fan-woman. Det tog bara 30 år att erkänna och det känns skönt. En har ju liksom känt sig lite udda om jag säger så. Rowells roman var en ögonöppnare. Jag har till och med hittat en gammal klasskamrat, fast för honom var det alltid okej att vara en fanboy och är så fortfarande ska jag säga.

Årets klassiker: The Handmaid's tale av Margaret Atwood är visserligen inte en extrem klassiker men jag älskar den lika mycket nu som när jag läste den som tonåring. Den är skrämmande i sin ständiga aktualitet.

Årets knock out: Det får bli #metoo som jag hoppas ger flickor, kvinnor och människor rätten att vara de de är. Dessutom känns det skönt att det går att prata om allt dumt som hänt en utan att bli dömd.

Årets kvinnokamp: Förutom svaret i förra punkten får det bli sista säsongen av Fröken Frimans krig som jag har ett avsnitt kvar av. Den är också alltid aktuell. Vi skulle aldrig ifrågasätt mäns rätt att tycka bara kvinnors.

Årets gråtfest: Jag såg Livet efter dig och fulgrät. Tänker mig nog inte läsa boken efter det. Annars har jag nog valt bort dessa typer av böcker i år av ork. Det krävs en hel del för att läsa en bok som en gråter av. Då är film lättare att bearbeta.

Årets gapflabb: Grotesco! Det räcker väl så eller?

Årets historiska: Vad svårt det var. Jag läser en del historiska romaner men det får nog bli Stenhuggarens dotter av Ewa Klingberg. Den finns med i Historisk Medias stora satsning Släkten som handlar om kvinnoöden i vår historia. Visserligen fiktiva men ändå känns att det finns en hel del fakta bakom.

Årets obehagligaste: Är faktiskt inte en bok, film eller serie. Jag var på utbildning om väpnat våld i skolan under december månad och jag ska säga att det är en ögonöppnare och jag ryser vid tanken. Det var jag inte ensam om att tänka. Om något sådant händer tror jag inte att det spelar någon roll att en gått en utbildning. Jag hoppas det fungerar men jag vet inte.

Årets dystopi: Kallocain av Karin Boye får hamna här. Den går lätt hand i hand med Atwoods även om fokus är annorlunda. Fast minst lika aktuell då som nu. Speciellt som att vi lever i en tid där övervakas en del och att vi faktiskt ändrar vårt kemiska inre via olika medel.

Årets grafiska: Det får blir Vei av Sara Bergmark Elfgren  och Karl Johnsson. En intressant version av nordisk gudasaga. Den enda bok jag fått som av ett förlag. De hade rätt, den passade mig bara bra.

Årets nya bekantskap: Annabelle av Lina Bengtsdotter lovar gott inför framtiden. Lilla Gullspång är en speciell liten ort att låta böcker utspela sig på.

Årets utmaning: Tja! Jag klarade av årets kaosutmaning. Jag brukar börja starkt för att sedan sigga och sacka runt i världen. Nu klarade jag av den i november. Jej till mig.

Årets tegelsten: Faktiskt har jag inte läst så tjocka böcker i år. Det får bli min långläsning av Bibeln. Det är en tegelsten av episka proportioner. Inte klar dock.

Årets ögonöppnare: Okej, alltså människor som skriver böcker läser min blogg. Det är helt galet. Jag är citerad på ett ställe. Det är helt crazy.

Årets återseende: Skönheten och odjuret kom som spelfilm i år. Jag älskade den tecknade filmen när den kom så det får bli ett trevligt återseende och odjurets bibliotek. Det är något som en kan drömma sig bort i.

Årets aldrig mer: Aldrig mer att jag läser egen utgivna böcker utan att veta något mer om författaren. Dumma mig.

Årets huvudperson: Coolaste tjejen i år får bli Áìli som åker till släkten i Idijärvi och får veta mer om sitt samiska ursprung. Det är i alla fall Charlotte Cederlunds huvudperson i hennes tänkta trilogi. Bok tre kommer i januari.

Årets bifigur: Det får bli Olivia som dyker upp i Cederlunds böcker som bästa kompis. Det är något så härligt med Olivia att det är svårt att inte tycka om henne.

Årets filmupplevelse: Säga vad man vill, och det får du, men för mig var det Star Wars: The Last Jedi. Fel och brister men också mycket bra och hur de ska knyta ihop det här gör mig lite glad.

Årets kulturella höjdpunkt: Jag var och såg Fantomen på operan i februari och eftersom det inte blev något mer så får det bli den. Inte för att det var dåligt för den var kanonbra.

Årets möte: Alltså är det okej att bli lite till sig när en träffar en professor i pedagogik? Det var mitt möte i alla fall.

Årets magplask: Hå, Twin Peaks: The Return. Alltså varför? Jag menar det, varför. Det är 19 timmar av mitt liv som känns helt värdelöst spenderade.

Årets kan-inte-släppa-den: Norra Latin växer med tiden måste jag säga. Det kommer att bli en spännande fortsättning.

Årets skämskudde: Rimligt lyckade ögonblick av Åsa Asptjärn är en kanonbok men lite då och då blir Emanuel lite väl mycket och då åker skämskudden upp.

Årets lyckopiller: Jag har läst en hel del Jenny Colgan i år men Den lilla bokhandeln runt hörnet får nog bli den gladaste av dem alla. Den känns bara mysig.

Årets läskigaste: En av de serier jag nyligen sett som heter Manhunt: Unabomber på Netflix. Den handlar om hur FBI hittade Unabombaren. Det är en fin beskrivning av psykologiskt polisarbete och dessvärre galenskap hos förövaren. Att den är läskig är för att de hade typ tur och för att människor likt Ted Kaczynski finns på riktigt.

Årets debut: Det får bli Josefine Sandblom som skrev Kalla mig Amanda. Den är den enda debutförfattare jag läst i år. Boken är riktigt rolig.

Årets kyss: Det får bli den kyss som startar allt i Saker ingen ser av Anna Ahlund. Sebastian får en kyss av en främling på nyår och då bestämmer han sig för att gå all in resten av året.

Årets citat: “One person. All it takes is one person." -Severus Snape
Jack Thorne, Harry Potter and the Cursed Child - Parts One and Two

Årets skandal: Svenska Akademien och deras affärer får bli svaret här. Eller snarare att det var värre att kulturmannen hade läckt nobelpristagare än hans läskiga kvinnosyn. Mm, det är skandal att ingen gjort något tidigare.

Årets förlag: Det får nog bli Novellix i år. Jag har läst en del noveller från dem och känt att de verkligen tänker. De har också mycket som handlar om skola och det är trevligt. 

Årets pristagare: Glasnyckeln gick 2017 till Malin Persson Giolito och det får bli mitt val med.

Årets överskattade: Ställ ut en väktare av Harper Lee kände jag inte riktigt levde upp till hypen. Inte en dålig bok men ändå inte vad jag trodde.

Årets underskattade: För mig blir det nog Lois Lowrys serie som börjar med Den utvalde. En bra och annorlunda dystopi och fantasyserie som troligtvis inte många läst efter den första boken.

Årets sönderpratade: Ska jag gå på vad jag läser på bloggar så är väl Ett litet liv av Yanya Yanagihara rätt sönderpratad och sönderanalyserad för tillfället. Någon gång kanske jag plockar upp den men då måste jag nog sluta läsa om den på andra bloggar först.

Årets serie: Svårt måste jag säga. Det får nog bli Stranger Things 2. Tanken här var nog en bokserie men se så lätt blir det inte. Denna streamades i en rasande fart hemma när den kom.

Årets scen: Det får bli Västanå teater där kollegans dotter spelade med i Charlotte Löwensköld denna sommar.

Årets konstupplevelse: Open Art i Örebro. Kontroversiell kan jag säga och allt förstod jag verkligen inte. Stolarna till exempel är för mig en konstant gåta.

Årets TV-serie: Här väljer jag att tänka gammel-TV och Vår tid är nu. Så bra och så intressant om Sverige efter världskrigets slut. Har du inte sett kan du nog streama dem ett par veckor till på SVTplay.

Årets titel: Turtles all the way down av John Green. Som den religionslärare jag är måste jag ju bara älska titeln. Det finns många skämt om den teorin.

Årets låt: Enligt itunes gillar jag Historiepodden mest och insåg att jag lyssnar väldigt lite på musik just nu. Så kan det bli.

tisdag 26 december 2017

Lite lost i pallet

Satt här och tänkte att jag varit smart. Fast så var det inte. De två sista novellerna i kalendern hade jag satt på automatinlägg. Skillnaden var bara att dessa två skulle gå igång december 2018. Julstress :).

The night before



Den här är rolig! Så var omdömet från en kollega och jag tänkte varför inte. Varför måste jag fråga mig lite i efterhand. Jag tycker att filmen är okej men inte riktigt mer. Den är kanske okej rolig för en del men jag blir så arg. Det är alltid så mycket knark med i filmer där Seth Rogen har ett finger med i spelet.

Egentligen är det ganska sorgligt att en av killarna har detta som sin tradition för att hans föräldrar dog vid jul. Att Rogens fru i filmen tycker att han kan röka på lite innan barnet kommer gör mig förbannad. Har du annan humor än jag se den här. Hatar du att Hollywood försöker få oss att acceptera att magiska svampar som du snetänder på kan du ta lite kokain för att sedan fortsätta med något annat. Magplask.

måndag 25 december 2017

A prince for christmas



Att vara prins verkar aldrig vara lätt. I alla fall inte i filmer likt denna. Det är krav och krav. Nu gissar jag att det är mycket krav men samtidigt är det väl också ganska många fördelar med att vara kunglig som vi vanliga dödliga aldrig får uppleva. Alla mynt har som känt två sidor och så även i denna historia. Duncan, prins av Balemont, ska gifta sig med en kvinna han är totalt ointresserad i. Det är väl lite krav från föräldrarna eftersom monarkin svajar och giftermål fungerar alltid. Duncan är överdrivet glad, så en natt flyr han och hamnar i en liten ort mitt ute i staten New York, halvvägs till Kanada.

Det ska bara bli en övernattning innan han drar vidare men så träffar han Emma. Emma som bor med sin yngre syster och tar hand om henne efter föräldrars olycka några år tidigare. Emma driver ett fik men drömmer om annat. Det är lätt att förstå att gnistor kommer att flyga ganska snart.

Detta är en gullig och harmlös liten film. De flesta julfilmer känns så. Det finns liksom tre läger. En är skräck som känns sådär. Den andra är komedier som är lite lökiga ibland. Den tredje är romantiska som alltid handlar om julens mirakel och kärlek. Ack ja, fast jag köper det.

söndag 24 december 2017

Christmas under wraps



När Lauren Brunell inte får det stipendium hon önskat så länge har hon inget annat jobb. Som läkare i USA måste du få vissa platser men Lauren sökte bara ett. Därför måste hon tacka ja till att arbeta i Garland, Alaska. Hon som drömde om att bli kirurg måste nu arbeta på ett litet sjukhus som allmänläkare medan hon drömmer om Boston. det är i Garland som hon möter Andy vars familj har ett skumt företag. Andy däremot är ganska charmig och Lauren faller lite för den händige lokalbon.

Det är en ganska gullig film med lite kärlek och lite julmys. Det jag stör mig mest på är att det är så ljust. December i Alaska är verkligen mörk, inte ljus halv sju på morgonen.

En dag till av Khashayar Naderehvandi.



Detta är årets novell från P1:s Radionovellen. Den finns att ladda ner till julafton 2018.

Det hela handlar om Ghazwan som måste prata med Julia på julafton. De möts på Poppes som har öppet på julafton. Över tallriken med "poppes-specialpommes" låter hon Ghazwan lätta sitt hjärta.
Det blir ett speciellt möte där kärlek och raggning kommer in som en sorts blandning hela tiden.

Det är en liten speciell novell men den säger mycket. Fin och passande så här i jultider. God Jul!

God Jul


lördag 23 december 2017

A Perfect Christmas List


När Evie skadar sig åker barnbarnet Sarah hem och helt plötsligt ska tre generationer dela hem under julen. Michelle och Sarah får i uppdrag av Evie att uppfylla hennes önskelista. Det är inte så konstigt eftersom mor och dotter inte riktigt har pratat med varandra. Michelle gör det för att göra sin mor lycklig den sista tiden och Sarah för att hon älskar sin mormor. Det visar sig att det är ganska kul att göra dessa julsaker även om det ibland innebär lite kriminell verksamhet.

Det är en gullig liten film. Jag ser mycket julfilm under december månad och det blir filmer som kanske inte är så djupa men som är avkopplande. Den här är riktigt söt.

Frid på jorden av Selma Lagerlöf


Frid på jorden är en kort novell av Selma Lagerlöf som givits ut av Novellix i det här fina formatet. Själv läste jag den som e-bok.

Novellen handlar om en familj som oväntat får besök av den försvunna dottern på julaftonskvällen. De flesta i familjen står ganska paralyserade till en början men så tar Magnhild tag i saken. Sakta men säkert börjar Urd, den försvunna systern och dottern, berätta om hemska övergrepp och det väcker en stark önskan att hämnas.

Selma Lagerlöfs noveller kan ibland vara så starka att en ryggar tillbaka av handlingen. Det handlar om övergrepp som beskrivs med en överlevares röst. En modern berättelse med grunden i det förgångna. Kvinnor har alltid varit utsatta. Lagerlöf lyfte ofta det i sitt berättarskap.

fredag 22 december 2017

Dödskallen av Selma Lagerlöf


Att en berättelse som kallas för Dödskallen utspelar sig under julen är det nog inte många som tänker sig men så är det i alla fall. Den handlar om Anders Öster som försöker hålla i ett julkalas på julafton men eftersom han arbetar som dödgrävare tolkar han grannarnas avvisning av inbjudan som att grannarna anser sig vara för fina för någon med hans yrke. Istället bjuder han hem en dödskalle som han råkar hitta på Svartsjö kyrkogård och frun hans väljer att inte vara hemma.

Som alltid i Lagerlöfs värld befinner vi oss i gränslandet. I detta fall skulle jag säga att gränslandet är mellan de levande och de döda, mellan glädjen och ensamheten men också mellan sundhet och ohälsa. Språket är samtida med författaren själv men det känns väldigt modernt till och från. God läsning i slutet av advent.


Helgfrågan v.51



Det är konstigt att när en väl är ledig så vill kroppen gärna vakna tidigt. Fredag morgon och till jobb är lite tyngre. Fast utvilad är viktigast. Det är snart julhelg och jag tänkte att svara på Mias helgfråga idag. Den är som följer:

Vilken bok/böcker tänker du läsa i jul?
Bonusfråga: Hur firar ni jul?

Svårt att säga men jag vet att jag får en bok eller två, för det får jag alltid men vad vet jag inte. Annars tänkte jag läsa den här också. Sedan får det bli lite improvisation.


Vi firar jul i familjen. Övriga släktingar har vi firat med tidigare veckor. Det är så alltid. Vi äter gröt på morgonen och julbord runt 14. Eftersom vi alla gillar Kalle ser vi det och sedan spelar vi lite spel eller något annat och vid 18 är det dags för julklappar. Karl Bertil Jonssons jul måste ses och då ska det vara klart. Då blir ofta en skinksmörgås samtidigt och sedan ja, då beror det på ork och intresse. Julafton och juldagen är de lugnaste dagarna på året i min familj. Kanske midsommardagen och nyårsdagen också.



torsdag 21 december 2017

Hett i hyllan #123





Det är torsdagen innan jul och jag känner mig väldigt ostressad. Jag är klar med det mesta men ska väl pyssla lite till innan allt är klart. Monika ställer oss frågan om vi har några skelett i våra bokhyllor:

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?



I min bokhylla står den här. Jag har fått den och alla säger att den är så bra men varje gång väljer jag bort den. Rent teoretiskt borde jag tycka om den men ibland blir det tvärtemot med lusten. Jag börjar fundera på om jag kommer att läsa den. Det blir som det blir med det.

Baksidestext:

1300-TALETS BARCELONA är en stad i förändring. Pesten skördar offer, kriget närmar sig och inkvisitionens straff väntar alla kättare. Samtidigt pågår byggandet av folkets katedral: Santa Maria. Katedralen vid havet är en storslagen äventyrsroman för alla och den har redan tagit Spanien, Italien och Nederländerna med storm. Nu introduceras den i övriga Europa samt i USA.

Den unge Arnau Estanyol växer upp i staden och vi följer honom från hans lekar kring katedralens bygge och på hans flykt från ett liv i fattigdom till samhällets högsta topp när han drygt femtio år senare som rik man är med och inviger katedralen. Katedralen vid havet är ett fantastiskt porträtt av 1300- talets Barcelona och Katalonien. Historiska fakta i kombination med sociala intriger, konspirationer och kärleksöden gör detta till en bokupplevelse för alla. Boken har sålt i två miljoner ex i Spanien och vunnit ett flertal priser, däribland det prestigefyllda italienska priset Giovanni Boccaccio för bästa utländska författare 2007 samt 2007 års Qué Leer-pris för bästa spanska bok.

Marcelle av Simone De Beauvoir



I den här novellen träffar vi Marcelle som är en ung dam i Paris under tidigt 1900-tal. Hon lever i en rik familj och efter första världskriget börjar hon arbeta inom den sociala sektorn. Marcelle blir väl kanske fritidsledare eller någon form av socialarbetare och kommer i kontakt med två unga män. De vill starta en sorts klubbliknande forum för unga män. En av männen blir hon intresserad av och de förlovar sig. Snart tröttnar hon och så småningom möter Marcelle en annan man som hon gifter sig med. Det visar sig att han enbart finner hennes pengar och status attraktiv.

Det jag tycker om med den här novellen är att Marcelle är inte ett offer. Oavsett vad som händer så lyckas hon hitta en väg ut. Jag tycker också om att hon är sexuell varelse men att det problematiseras på ett logiskt sätt. Det är religion och konvention som står i vägen för henne, inte hon själv. En läsvärd roman som går att läsa i bokform och som e-bok.

onsdag 20 december 2017

Norra Latin av Sara Bergmark Elfgren



Jag älskar det här omslaget. Det är på ett sätt så mörkt och vackert på samma gång men framförallt är det lite läskigt. Det är på ett sätt viktigt med omslag och det här är talande och att boken knappast kommer att handla om något gulligt. Eller nu övertolkar jag kanske lite.

Den här boken utspelar sig på gymnasieskolan Norra Latin. Fokus ligger på de nya estetettorna och framförallt på Tamar och Clea. De två är berättarrösterna och vi får uppleva året genom deras ögon. Tamar kommer från Östersund och har sökt till Norra Latin för att hennes första teateridol gick där som estetelev. Hon har svårt att hitta sin plats i klassen och känner sig allmänt olustig på skolan. Clea är född in i skådespelarlivet med en mamma som agerar och som själv stått på scen sedan unga år. I klassen börjar också Tim Helander, vars far är känd och som känt Clea sedan de var barn. Gansak snart blir Tim och Clea ihop. Den delen av boken känns som en ganska vanlig bild av ett dåligt tonårsförhållande där det festas ganska hårt på framförallt Tims villkor.

Fast det är inte det som händer Tamar. Hon får höra historien om Erling Jensen, samma som Tim berättade för Clea flera år tidigare, och en dag börjar Erling prata med Tamar. Erling som befunnit sig på skolan som en fångad själ i över 60 år. Tamar inser att Erling både hjälper och stjälper elever på skolan när den sidan faller på. Erlings tid och nutiden kopplas sakta men säkert samman.

Eftersom jag har läst Cirkeln av samma författare, även om det var ett dubbel författarskap, känner jag igen mycket av stilen. Det är unga vuxna som ställs inför något övernaturligt som de först kanske motstår lite för att sedan sluka med hull och hår. Att berättarrösten variera mellan Clea och Tamar känns också igen. Här tycker jag att Clea känns lite onödig till och från. Annat än att vi får se hennes liv med Tim vet jag inte riktigt vad allt tillför alla gånger.

Berättelsen är spännande och jag gillar att det lätt övernaturligt och påminner en hel del om gotiska romaner. Jag tänker lätt på Fantomen på Operan, där någon lurar i skuggorna och hjälper till när så är önskvärt, som hamnar i den genren,  men lite mer skräck vore inte fel för magin tar nog lätt överhand. Fast jag är kanske i fel genre själv.

Det är lätt att hänga med i handlingen och framförallt beskrivs individerna på ett sätt som ger dem liv. De blir tonåringar med alla de nycker och idéer de har för sig. Mycket av det som händer sker ju faktiskt för att ingen riktigt pratar med någon annan. Det är så det är i böcker men problemlösning är minst lika viktig i livet och våga prata med vuxna även i böcker. Kanske är jag lite knäpp men jag vill det ibland.

Estetelever verkar vara det nya i böcker just nu. Det är ju en miljö som faktiskt passar en historia likt denna eftersom mycket händer i kulisserna. Sedan knyts Shakespeare in på olika sätt och framförallt går En midsommarnattsdröm genom boken som en röd tråd. Det gillar jag alltid när jag känner igen mig i det som är lite smart. Att tonåringarna får hänvisa till modern litteratur känns fräscht. Ofta blir det att författaren lägger in sin egen tonårsläsning men här är Harry Potter i fokus. Det går ju att se det som en blinkning till Tamar. Hon bor borta och lär sig lite om magi samt att hon gillar ju HP själv.


Hjälten Josef Schultz på fotografiet av Olivia Bergdahl



Detta är en vinnarnovell. Olivia Bergdahl vann 2016 års omröstning av bästa Radionovell. Den är framröstad av lyssnarna.

Den handlar om en nazist som försöker förklara sig själv. Josef Schultz försöker inte vara en god soldat. Kanske är han lite bra på det han gör. En tolkning av ett fotografi. Nu står vi i Jugoslavien. Fast det inte finns idag, men då var det Jugoslavien.

Novellen är bra och relevant. Den säger något om vår samtid men också om den tid som präglat den moderna tiden mest. Finns nog fortfarande på Radionovellen i P1. Den är bra uppläst av Tomas von Brömssen.

tisdag 19 december 2017

Vinternattens frusna leende av Klas Östergren



Berättaren åker med sin vän Tony norröver för att hämta den senares svärfar. Det är en lång men smidig resa upp men väl där visar det sig att svärfadern gift om sig och frun ska med. På väg söderut händer det saker. Det är älgar och snö innan svärfadern får medge att Tony inte är helt fel.

En konstig men helt okej liten berättelse. Som vanligt i Östergrens noveller är berättaren en betraktare och det är svårt att veta hur mycket av jaget som är författaren själv. Den kom via Radionovellen och kanske ligger den kvar. En liten julnovell i all sin enkelhet.

måndag 18 december 2017

Broadcasting Christmas


Lagom till jul berättar en av morgon-TVs stora stjärnor att hon ska sluta arbeta för att hon ska bli mamma samt att hon orkar inte pendla mellan LA och New York. Hennes medprogramledare Veronika säger att hon ska bjuda in nya journalister för att se vem som passar. Det är så som Charlie Fisher, som arbetar på en lokal nyhetsstation i New York, och Emily Morgan, som arbetar på en lokal nyhetsstation i Conneticut, möts igen. De gick på college ihop men slogs om samma jobb efteråt och slutade prata. Nu tävlar de för fulla muggar.

Det är en liten gullig film. Just nu är det temat på bloggen. Sedan är lite läskigt att det kan vara så mycket julrepotage. Speciellt den med fruktkakan känns lite udda. Fast det är alldeles lagom när orken är lägre än låg.

Rätt julstämning av Inger Edelfeldt



Det känns som en ganska personlig novell. Inger berättar om en jul när hon var barn som hon egentligen inte minns. Det är en ganska hemsk upplevelse. Den lilla tjej hon minns är inte glad utan ganska ledsen och ensam. Den lilla tjejen har dåliga upplevelser med livet och sin mor. Novellen är ett litet samtal mellan författaren som vuxen och författaren som barn.

Det är en fin liten novell som kanske inte riktigt är en julnovell i vanlig mening. Den publicerades förra julen, på självaste julafton när jag tänker efter. Kanske hinner du lyssna på den via P1:s Radionovellen. De publicerar upp till 12 specialnoveller varje år. Kika in du också.

söndag 17 december 2017

Julenkät

Den här har legat och väntat i några år. Jag gör väl den nu så här några dagar före jul detta år. Någon gång måste den ju bli av.

1. Julen närmar sig alltså med stormsteg. Vilka/ vilken bok önskar du dig i julklapp i år?
Jag önskar mig Dan Browns nya och den senaste illustrerade versionen av Harry Potter. Bara för att den är så. 

2. Har du något bra tips på en riktigt bra bok att ge bort i julklapp? Det går bra med flera tips fördelat på genre också om du har många idéer.
Nej men vad svårt. Jag som tycker boktips är så svåra. Fast just nu läser jag Norra Latin och den är bra så jag säger den boken till i alla fall unga läsglada individer eller vuxna som gillar det lätt övernaturliga. Annars är också Thomas Engströms serie om Ludwig Licht riktigt bra. Den är för läsaren som gillar spänning och kanske tittar en hel del på action.

Annars finns det ju noveller från Novellix att fördjupa sig i och en fyra med Selma Lagerlöf. Så för den som gillar klassiker men inte har hört talas om alla rekommenderar jag dem. Eller de utländska klassikerna. Ibland behöver klassiker läsas i kort form. Söderbergs noveller finns också.

Charlotte Cederlunds serie om Idijärvi är inte komplett men del ett och två går att köpa till den som gillar det övernaturliga i det vardagliga i moderna Sverige. Eller Margaret Atwoods böcker för den spirande feministen eller för män som behöver bli spirande.

3. Många ser till att ordna julläsningen på egen hand för att se till att vara på den säkra sidan och få läsa det man vill och inte bara det som den nyckfulle tomten kommer med. Har du planerat din julläsning? Kanske sparat någon godbit eller köpt hem enbart för att förgylla din jul och nyårshelg?

Jag har tänkt läsa det jag vill mellan jul och nyår. Får jag böcker läser jag dem. Annars läser jag Guillous serie om Hamilton. Vi får se vad som händer. Kanske en och annan novell också.

4. Julen är ju en social högtid med släkt och familj i centrum. Hur gör man då för att hitta lästiden? Har du någon bra ursäkt för att slippa ifrån sällskapsspel och grönkål och få läsa en stund i lugn och ro?

Jag läser annan tid och på morgon och kväll. Noveller är bra under julen för då går det att läsa en liten stund här och där och ändå avsluta.

5. Många läser höstens pristagare, typ Nobel eller Augustpris, under julen. Brukar du göra det?
Nej nästan aldrig. Kanske läser jag dem senare eller har läst dem. Det beror på ork och inspiration. Årets Augustpristagare kommer att läsas ska jag säga.

6. Brukar du läsa någon särskild bok eller bokgenre för att komma i julstämning?
Kanske läser jag julnoveller. Det brukar fungera. Det finns en hel del.

7. Finns det någonting du absolut INTE vill ha i julklapp?
Ja, jag vill inte ha en luftballongsresa. Så höjdrädd att jag skulle tuppa av två gånger innan 500 meters höjd.


8. Vad är det godaste tilltugget till en bok under julen?
Julmust och clementiner. Härlig blandning med en och annan pepparkaka.

9. Har du något speciellt minne av en fantastisk läsupplevelse från någon tidigare jul?
Ja, det måste vara varje år som jag läste Harry Potter. En bok varje år och den lästes alltid från juldagen och någon, eller några dagar framåt.

10. Finns det något speciellt du har som tradition att läsa varje jul?
Jag läser gärna Lagerlöf i kortform av något slag. Får se om det blir i år.

Juan-les-Pins av Sandra Beijer



Någonstans gör den här novellen ont i mig. Tre flickor på högstadiet som är annorlunda och får höra det en hel del. De mobbas av klasskamraterna men de har en plan. De ska resa till Frankrike och där blir allt annorlunda. Deras resa kommer att göra det hela bättre. Fast de möter på lite motstånd efter vägen.

Det gör så ont för jag känner igen utanförskapet som visas. För att vara ärlig var jag nog en fangirl som tonåring. Jag var udda och de killar jag hängde med var också udda. Mobbning förekom varje dag för oss. Det är nog därför jag känner igen mig i flickornas känsla. Att gömma sig, att bli upprörd över småsaker och att bara vilja därifrån är så bekant. Läs den gärna för den är riktigt bra.

lördag 16 december 2017

Northpole: Open for Christmas


Det här är en liten fin film för hela familjen. Gillar du julen och dessutom lite snälla människor som bor i småstäder är detta filmen för dig. Det hela handlar om Mackenzie Reed som ärver sin mosters hotell. Då hon inte har så mycket intresse i hotellet tänker hon sig att det ska vara sålt till jul. Nu är det så att en av tomtens nissar har fått tagit sig till hotellet för det är nödvändigt för tomtens resor. Det visar sig att Mackenzie är lättare att övertyga än vad som kanske är logiskt men det finns ju lite julmagi med så kanske inte ändå.


Gropen av Tom Lundberg



Novellen hittade jag på Radionovellen i P1. Den finns nog kanske inte längre att ladda ned eller streama. Jag minns inte hur gammal den var. De ligger upp ett tag men inte hela tiden. Den är uppläst på ett mycket finstämt sätt av av Kjell Vilhelmsen.

Det hela utspelar sig på en ö någonstans. Huvudkaraktären får nya grannar och till en början tänker han att de är lite annorlunda eftersom de har barn och barnen låter och har sig mer än vuxna. Grannkvinnan är däremot lite tvär mot de nya grannarna. Jag får känslan att de nyaste grannarna är invandrare eller i alla fall har annat etnisk bakgrund än svensk.

En novell värd att lyssna på om du finner den. Den är bara 25 minuter lång så det är inget större problem att ta sig tid. Enkel resa till eller från jobbet för mig.

fredag 15 december 2017

Män som inte väntar av Jörgen Löwenfeld



Det är en kort novell som förekom under Radionovellen på P1. Den finns nog inte kvar eftersom novellerna försvinner efter ett tag. Just den här novellen handlar om två gifta människor som ger sig in på en dejtingapp av en orsak. De vill veta vem det är deras respektive träffar. Nu visar det sig att deras möte är ganska trevligt och de möts till och från under åren. Det blir liksom en grej av det.

Det är nästan för vanligt att noveller är lite knepiga. Denna är också knepig men den säger något om vår samtid. Om du hittar den, lyssna gärna.

Helgfrågan v. 50


Det är fredag morgon och jag räknar ned till noll. Noll arbetsdagar kvar alltså. Så Mia ställer frågan vad som ska göras i helgen och om rim. Det är med andra ord dags för helgfrågan.

Hur rimmar man på bok? eller kan man tänka sig att det är en deckare, roman eller fantasybok.
Bonusfråga: Vad ska ni hitta på så här sista hela helgen innan jul?

Det lättaste är väl att ta tok, klok, lok, kok, avkok, avkrok, tavelkrok, Bangkok. Vi rimmar inte så ofta det händer ibland. Kanske går det att rimma på innehållet också.

I soffan under en filt går det att resa till London och eller en avkrok, du och din nya .....

Jag ska pynta tre granar i helgen och slå in de sista paketen samt se nya Star Wars-filmen. Om jag orkar ska jag läsa lite. Det är liksom trött i skallen just nu.

torsdag 14 december 2017

Hett i hyllan #122


Det är torsdag och jag är nöjd med mig själv. Jag har nästan handlat klart till alla. Nu ska jag bara komma på vad som ska ingå i julkorgen men det är ju en vecka kvar. Som vanligt på torsdag frågar Monika om vi har några hemliga skulder i form av en och annan oläst bok. I alla fall kan du läsa mer här eller nedan:

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?




Den här boken har stått i min bokhylla ett tag. Alltså ibland blir det bara så. I alla fall en ungdomsbok som kanske är läsvärd. En dag i alla fall.

Baksidestext:

Strålning, kärlek, fotboll och familj, Jennys funderingar är många hösten när hon är 15 år och blir tillsammans med Filippa. I dagboken är Marie Curie hennes förtrogna.


Du och jag, Marie Curie nominerades 2003 till Augustpriset för bästa svenska barn- och ungdomsbok.

Fas 4 av Hans Gunnarsson

Jag minns inte riktigt när jag laddade ned den här. Den fanns i alla fall då på SR P1 Radionovellen. Den är uppläst av Magnus Roosman. Mannen som alltid låter som om han behöver slicka sig om läpparna.

Det är ett möte på ett kontor och de går som katten kring het gröt när det gäller en kollega på jobbet. Mötet handlar om en människa som inte riktigt fungerar i arbetet. Nu gäller det ta det försiktigt men så visar det sig att det är lättare sagt än gjort. Hans platsbesök är allt annat än lätta men samtidigt får han inte göra ett dåligt jobb. Det samtalet är allt annat än lätt.

Det är en allt bra knepig novell. Lite skrämmande och slutet är allt annat än lättolkat. Jag tror en sak och det betyder inte att alla tror samma sak. Välskriven är den i alla fall.

onsdag 13 december 2017

Så idag är det premiär

Idag har Star Wars: The Last Jedi premiär. Jag tänker att det är som det är med det. Lite förväntning. Inte en enda recension ska läsas. Jag tänker på de här två under tiden.



Vägen hem av Qaisar Mahmood

Det här är en radionovell som publicerades i maj på SR P1 Radionovellen. Uppläsare är Nadia Hussein.

Det hela handlar om kvinna som hoppas att äktenskapen ska ändras efter en flytt till Gotland. Fokus blandas mellan nu och då. Kvinnan går hos en terapeut och försöker reda ut sitt liv. Sedan är det väl så att livet aldrig blir som det är tänkt.

Det är en bra uppläsning och novellen är också bra. Om du hittar den på SR så lyssna eller ladda ned den för en annan dag.

tisdag 12 december 2017

Julsagan av Sara Kadefors



Så, det är dags för släktmiddag på julafton och vår huvudperson tar med sig en tiggare hem till mamma. Väl där introduceras han som pojkvän vid namn Leonardo och från Italien. Det går bra till en början.

Att skriva handlingen i novell är ofta svårt. Det handlar mycket om känsla. Jag kan tycka att det är lite småabsurt till att börja med. Novellen tar sig och kanske ska den handla om julens mirakel. Den känns lite så i alla fall. Jag laddade ned denna via P1 och Radionovellen. Det var förra året så jag har ingen aning om den finns kvar eller inte.

måndag 11 december 2017

Mordet på orientexpressen



Så, det är ganska modigt att låta en pusseldeckare gå upp på bio. För det finns inte alltid en hög hastighet i filmer likt denna. Att filmatisera Agatha Christies Mordet på Orientexpressen är också ganska modigt. Den är trots allt ganska känd. Nästa är väl Döden på Nilen i så fall. Premissen är att Poirot måste snabbt ta sig till London och detta är på den tiden när tåg var ganska så säkra och snabba i jämförelse och han får en plats på tåget. Mitt ute i ödemarken faller snö ned och tåget blir stillastående. Det är också den natten som en av passagerna mördas. Det finns inte så många att välja på och tågägarens son ber Poirot att utreda mordet.

Det är uppfriskande att se Johnny Depp låta och se normal ut för första gången sedan Gilbert Grape. Nej, nu överdrev jag lite men det känns så. Otroligt nedtonad och det är skönt. Annars är det alltid en fröjd att se Judi Dench spela sur tant. Hon och Maggie Smith måste ha förtur på roller likt dem för de är så bra på just den rollen. De flesta är bra i sina roller. Kenneth Branagh har tolkat upp Poirot lite och det är väl okej. Kanske kände han in Wallanderrollen och lät de två blandas ihop. Fast mustaschen däremot lever ett eget liv. Jag såg den med min mamma och pappa och pappa var orolig för att det skulle vara 3D. Han gillar inte 3D och jag är glad att så inte var fallet. Den mustaschen i 3D hade varit en helt egen upplevelse.

Julsaga från 2015 av Hans Alfredsson



Det är en liten historia, som publicerades via Radionovellen i SR. Novellen utspelar sig 2051 och hur julen är just nu. Det är både nytt och gammalt i firandet. Både hur det är men också hur det kanske kan bli. Att bli nykter på en timme. Jul och nyår blir lite sammanslaget.

Det är lite speciellt. Troligen det sista som Hans Alfredsson gjorde. Den kom 2016 tror jag. Den har varit nedladdad i datorn något år. En liten speciell novell om du får tag på den.

söndag 10 december 2017

Den demokratiske terroristen av Jan Guillou



Det är bok två ut i serien om Carl Hamilton. I Västtyskland har underrättelsetjänsten problem med terrorister. Efter andra världskriget har vissa restriktioner satts in. Det går inte bara att föra bort terrorister hur som helst. Bevisen måste vara väldigt konkreta. En dag får de däremot höra talas om ett attentat i Sverige och tänker att be svenskarna om hjälp. Tanken att Hamilton ska infiltrera gruppen för att veta vad som kommer att hända. Målet är att stoppa gruppen. Efter en viss mängd träning av den västtyska säkerhetstjänsten påbörjas uppdraget.

Det finns två sidor till denna bok. Den ena är den hårda sidan där det är inte är några problem att mörda människor och den andra sidan skulden som återkommer hela tiden. Jag måste säga att det är allt annat än lätt för Hamilton att döda människor. Han gör det mer av instinkt och sedan kommer det ångest. Det är väl klart att det ska vara så och det är bra att det visa att det finns många sidor till att döda människor som ett jobb.

Den lilla röda tråden med kommunistbakgrunden märks i denna bok också. Det kan jag nog tycka blir lite upprepande. Har en som Hamilton valt att kanske inte vara så aktiv och dessutom äga en hel del kanske en måste se över sin tanke om kommunism. Jag känner att det kanske inte vore helt fel att rannsaka sig själv några gånger. Det som slår mig däremot är att det finns inget privatliv för den gode Hamilton. Han har få vänner och familjen ska vi inte prata om. Jag kan tycka det är lite synd. När jag nu läser om serien inser jag att hade svårt att ta mig igenom den här förra gången också. Kan så vara ibland. Helt läsvärd på vägen genom serien men inte en favorit. Terrorismen var lika verklig på åttiotalet som idag. Den såg lite annorlunda ut men jag känner att diskussionen var den samma.

Alla vill bara gå hem av Daniel Sjölin


Det är liksom lite komplext att hänga med. Den här korta men ganska smarta novellen handlar om nuet och en dyster framtid. Nuet är kaos och föräldrar som försöker knyta ihop livspusslet. Den dystra framtiden är en förklaring varför det blev som det blev.

De olika berättelserna har olika tempo. Förklaringen är sansad och den känns som om nuet inte ens var relevant. Nuet i berättelsen är hetsig. Det går fort och orden snubblas fram. Det är så jag upplever när jag läser.

Novellen är liten och fin och skulle behöva lite mer uppmärksamhet. Läs eller lyssna. Den finns både här och där och är värd den lilla stund det tar.

lördag 9 december 2017

12 gifts of Christmas


Detta är en liten söt film om Anna, en arbetslös konstnär, som bestämmer sig för att erbjuda sitt shopingssinne i julrushen. Hon tänker sig att vara personlig julshoppare. Det är av den orsaken hon blir anställd av Marc. Han är reklamchef på ett stort företag och det är väl inte direkt lätt för honom att hinna med. Anna tycker att presenter ska betyda något och det vill hon att alla Marcs julklappar också ska göra.

Filmen är väldigt söt och det är som alltid i filmer av denna typ mycket barn med. De har väl inte överdrivet mycket att säga utan mer med för att de är barn. Det är en trevlig liten stund framför TV:n när du behöver lite avkoppling inte tänka för mycket.

Dummy av Bengt Ohlsson


En kort novell om Karin som börjar arbeta på ett stort företag. Hennes första uppdrag är att åka till en byggarbetsplats och där presentera en dummy. En banderoll med en helknäpp text. Hon tackar ja men sedan visar det sig att byggjobbarna struntar i henne. Hon är ung och kvinna. Karin inser att hon måste bli lite hårdare, vassare och prata med en mer markerad röst.

Det är en ganska bra novell om att anpassa sig i arbetslivet. Jag kan känna igen mig. I början av möten är jag ofta tyst men får mer röst. Den har blivit hårdare med åren och numera är den stenhård i vissa fall. Oftast mot kollegor men inte mot elever. Karin ändras under novellens korta tid och jag hoppas att läsare inte tror att en måste ändra allt. Ibland räcker det att ändra sig i en roll, t.ex. på jobbet men fortfarande vara den som en innerst inne är.


fredag 8 december 2017

Mammalia av Ulrika Kärnborg



Den här lilla novellen är allt annat trevlig. Det handlar om novellens jag som möter Mona under föräldraledigheten. Mona är en kulturpersonlighet och de blir vänner. Den här vänskapen är först konsumerande och sedan blir den annorlunda när de byter fokus. Det är en berättelse i att växa och att kanske lite utnyttjas. Jag tycker den är helt okej att läsa och framförallt säger den något om destruktiv vänskap.

Helgfrågan v.49


Det är fredag och jag ska åka till jobbet om några minuter. Hos Mia är det dags att fråga två frågor. Mer läser du här och frågorna ser ut så här:

Vad önskar du dig i julklapp?
Har ni någon favoriträtt på julbordet?

Jag önskar mig lite böcker, dumma mig, för Harry Potters illustrerade utgåva och den känns som att jag vill ha. Sedan har jag önskat mig biljetter till ryska balettens uppvisning av Svansjön. Känns som om jag skulle vilja se den.

Jag gillar julskinka. Det är min favoriträtt på bordet. Den ska kokas i några timmar och bli mjäll och saftig. Mmm, på vörtbröd är det underbart gott.

torsdag 7 december 2017

Hett i hyllan #121


Det är torsdag och veckan har känts lång. Det är så på jobbet ibland. Nu är det i alla fall dags för Monikas fråga om hur det ser ut i våra bokhyllor:


Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?


Ja, jag kom inte ens ihåg att jag ägde den här. Det kan ju vara så ibland att en glömmer bort. Den här boken stod i fel del av hyllan.


Jag tänker väl att jag en gång kommer att läsa denna. Speciellt nu när jag hittat den. Detta är inte min upplaga men den är så ful så jag vill inte visa den :). Jag gillar ryssar och borde ta tag i någon av deras böcker.

Baksidestext:

Detta är ett av Dostojevskijs mest omtalade verk. Huvudpersonen är en fyrtioårig man som inte kan förlika sig med att världen omkring honom är förljugen och idiotisk. Det mesta retar gallfeber på honom. Han är en outsider, en obekväm enstöring på sin arbetsplats, han är den som inte står ut med att se alla dessa översittare spatsera på gatan. Särskilt en officer som skramlar med sin sabel väcker hans oförblommerade ilska. Till slut får han nog.

I porträttet av denne tvärvigg, denne besvärlige särling, denne man med orimligt höga anspråk på allt och alla har Dostojevskij gestaltat både konstens och samhällets eviga och mest olösliga problem - detta att de vackra idealen i själva verket är ouppnåeliga, att allt istället handlar om att hitta en acceptabel roll i det bristfyllda, hitta ett godtagbart sätt att ta sig helskinnad igenom vardagen. 

Dostojevskij varken skönmålar livet eller fördystrar det. Dostojevskijs blick är klar.I hans molande mörker finns alltid en strimma av ljus, en strimma som är skir och tunn men så klar att den rentav bländar...

I prostituerade Lisa ser huvudpersonen en frände:

"Människor dricker ju av förtvivlan: och jag har kommit hit av samma orsak - av förtvivlan. Tala då om för mig vad poängen är med detta? Du och jag var tillsammans alldeles nyss, och under hela tiden sa vi inte ett ord till varandra, och inte förrän efteråt började du studera mig ingående som om du varit mindre vetande, och jag gjorde detsamma med dig. Är detta verkligen kärlek? Är det på det viset två människor ska komma samman? Det är vidrigt, varken mer eller mindre!

- Ja! instämde hon hastigt i vass ton. 

Jag blev förvånad över detta hastiga Ja. Kunde det betyda att samma tanke hade kretsat i hennes huvud alldeles nyss när hon betraktade mig? Kunde hon rentav äga en egen tankeförmåga? 'Herregud, det var inte illa, då finns här kanske någonting som förenar oss', tänkte jag."


Migrän av Arne Dahl



Att försöka förstå sin omvärld under ett migränanfall är allt annat än lätt. Det är så huvudpersonen i den här boken får uppleva. Det är allt annat än lätt och framförallt tolkas allt på ett annat sätt än vad det kanske är. Det enkla talet 44 blir allt möjligt i för en hjärna utsatt för migrän. Att sedan vakna upp och inse hur en tänkt är inte heller det lättaste.

Det känns som jag läser ett migränanfall. Boken är knappast lätt att följa med i och någonstans inser jag att Arne Dahl eller Jan Arnald inte riktigt är min favorit. Jag har läst några men de är speciella och faktiskt lite för förvirrande. Fast jag har ju lovat mig själv att läsa dessa noveller från Novellix. Ibland önskar jag bara att de var mer vanliga.

onsdag 6 december 2017

Christmas Land


Så här års blir jag lite smörig och ser gärna filmer som utspelar sig under julen. Det betyder också att filmerna är lite smöriga. Fast det är ganska trevligt.

Jules Cooper är framgångsrik och bor i New York med sin pojkvän Mitchell. Lagom till jul får hon veta att hennes nyligen avlidna farmor Glinda har lämnat henne Christmas Land. Det är sorts underhållningsvärld med jultema. Det har inte gått så bra de senaste åren och nu måste Jules ta hand om alla affärer. Tucker Barnes är den advokat farmodern anlitade för att ta hand om testamentet. Han är en mycket stor anhängare av Christmas Land och känner igen Jules sedan barnsben. Mitchell däremot har andra planer.

Ja, det är inte svårt att räkna ut vad som ska hända om du sett en enda film från Hallmark tidigare. Fast det göra nog ingenting. Det är trevligt i alla fall. Hittar du den på Netflix och vill se något som är alldeles underbart söt är detta filmen för dig. Samt en och annan tomteklädd människa dyker upp.


Samtalet av Sven Olov Karlsson



I P1 finns det varje år någonstans mellan 10-12 noveller som ges ut direkt för Radionovellen. De är skrivna av både kända och mindre kända författare. Detta är en liten kort novell av Sven Olov Karlsson.

Novellen handlar om Sofia. Hon går på mellanstadiet och hon är ganska bra i skolan. Däremot har hon det inte så lätt hemma. Hemma är mamma inte som andra mammor och pappa försöker. Detta faktum försöker Sofia dölja för alla. När eleverna ska skriva om sin sommar hittar Sofia på lite här och lite där. Det känns inte helt bra men samtidigt vill hon inte att andra ska veta hur det är.

Det är en ganska tragisk skildring av ett barn som lever i en annan värld än alla andra. En värld som består av lite mental ohälsa och eftersom detta är 1960-tal ska mammor vara på ett visst sätt. Så är det väl fortfarande men jag tror det kändes mer då. Jag tycker lite synd om Sofia som inte kan vara den hon är. En fin liten novell att lyssna på. Den finns i Radionovellens arkiv ett tag till skulle jag tro.

tisdag 5 december 2017

Kulturkollos tisdagsutmaning:

Veckans tema på Kulturkollo är Nobel denna vecka. Frågan denna tisdag är som följer:


På söndag smäller det! Då delas prissummor och medaljer ut och då samlas alla dessa finklädda människor för att äta, konversera, mingla och göra allt det där som brukar göras på nobelfesten. De flesta av oss får dock nöja oss med att följa det hela via tv (eller strunta i det om vi känner för det). Men idag tänker jag att vi ska fantisera lite. Om du fick dinera med dina drömgäster bland nobelpristagare – vilka skulle det då vara, och vad skulle ni prata om?

Jag brukade göra en uppgift lik denna i historia eller svenska beroende på vad vi skulle göra. På en middag likt denna kan jag tänka mig Selma Lagerlöf för att hon skrev böcker jag gillar och som min farmor tyckte om. En annan dam som skulle få komma med är Alva Myrdal. Jag är imponerad av hennes karriär som spände över en hel del områden.

Vidare tänker jag att Marie Curie får sitta ned vid bordet. Hon har fått Nobelpriset två gånger och varit professor vid Sorbonne. Inte för att jag är naturvetenskaplig av mig men att få diskutera med henne känns rätt intressant ändå.

Malala Yousafzai skulle också få en plats. Att arbeta för barns rätt till utbildning är något som går att diskutera länge. Sedan på ett hörn får Françoise Barré-Sinoussi vara med. Hon räknas till en av de forskare som definierade HIV och AIDS. Moder Teresa får också komma med.

Vi skulle nog äta buffé. Det låter väldigt tråkigt men med människor sprida över 100 år och flera olika länder så det är nog säkrast. Tänker mig att fokus kan vara svenska smaker. Det går att äta rårakor och kanske en och annan god soppa. För att det är kallt och mörkt och soppa är gott.

Det vi skulle prata om är att trotsa normer och gränser. Här är en grupp kvinnor som har tagit för sig och lyckats på ett eller annat sätt. Jag tänker att det skulle vara mycket intressant att också prata om #metoo och förklara hur det går att säga det som inte pratas om så ofta.

Innan allt har blommat ut av Inger Frimansson



I fall jag ska sammanfatta denna så är Clarie på semester och hon tänker på sitt liv. Hon njuter av allt som semestern kan ge men så blir det lite problem på orten. Det är då Claire hoppas att älskaren hemma i Sverige ska tänka lite på henne.

Ja, en helt okej novell som inte kommer att lämna något större intryck ska jag säga. Ibland känns det som om noveller måste vara konstiga. Så som med denna. Lite konstig tycker jag nog att den är.

måndag 4 december 2017

Justice League



Jag såg en rolig meme nyligen om Star Wars. Först kom Marvel, sedan Jurassic Park och sist Star Wars. Det gick ut på att den tredje var störst, sant nog. DC fick inte vara med och det finns nog en poäng med det. För här lider filmerna av något som är ogripbart. Egentligen är temat i DC och Marvel samma sak. Människor med övernaturliga, förstärkta krafter och utomjordingar samt människor som bara vill arbeta för att rädda människor förekommer i båda världarna. De slåss mot utomjordingar med storhetsvansinne. Fast där Marvel inte alltid tar sig själv på så stort allvar lider DC av en mörkare ton.

När vi börjar filmen har Stålmannen dött. Världen blir värre och mörkare och brotten ökar. Att hata blir vanligt. I detta jobbar Batman och även Wonder Woman i skuggorna. Snart kommer en hemsk utomjording för att förstöra världen och då börjar de samla andra människor med förmågor. Det går sådär till en början. Snart så har de en grupp och ska ta sig an Steppenwolf, som är en förstörare av världar.

Det är mörkare i DCU, och så är det alltid. Jag skulle till och med säga att det finns en viss nivå av mörkerfilter på i hela filmen. Nej, nu gnäller jag kanske lite men känslan är så. Det är mycket action och jag skulle önska att de ibland fokuserade lite på deras relationer till varandra. Mycket av det är viktigt för hur ska en annan kunna förstå deras förmåga och vilja att slåss ihop.

Fast vill du se action och lite lätt underhållning är detta perfekt. Mer än så är det inte och någon gång är det alldeles lagom.

Lära sig av Cilla Naumann



Denna lilla novell handlar om en trött lärare. Han jobbar nog på högstadiet eftersom det skrivs om matvakt. I sin klass har han speciell elev. Hon kommer i tid men sedan när lektionen börjar så stör hon genom att fråga om penna och papper. Ju längre tiden går desto mer retar han på sig.

Det är en allt bra tung novell. Jag känner igen mig ganska väl i detta. Att reta sig på ett beteende för att det är så ologiskt. Det spelar egentligen ingen roll eftersom de flesta av oss ändå får lugna ned oss. Bra uppläsning och en trevlig stunds förströelse.

söndag 3 december 2017

Husdjurens hemliga liv



Jag gillar film som egentligen är för barn, eller för hela familjer. Kanske för att de någonstans ofta handlar om att vara snäll och att se att olika inte alltid är fel. Så är fallet här. Vi får följa ett gäng husdjur, mest hundar och katter, som gör lite andra saker om dagarna när ägarna är borta än vad en kan tro.

Max är en liten söt hund som lever ett bra liv med sin matte Katie. Hon tar hand om honom och han njuter i fulla drag. Han är också rätt populär bland andra husdjur. Så en dag kommer Katie hem med en annan hund. Han heter Duke och är stor och hårig och lite jobbig dessutom. Han och ,Max är allt annat än polare från första stund. När de ger sig ut på hundpromenad med sin hundvakt rymmer de och det är då som allt blir annorlunda. Det finns många husdjur i New York som har blivit lämnade och de vill ha hämnd. I ledning av en galen liten vit kanin som heter Snöboll.

Nu är det också så att Max kompisar blir lite oroliga. Eller snarare blir Gidget väldigt orolig och drar med de andra. Gidget är djupt förälskade i Max och tänker slåss för honom eller hans skull.

Det är en otroligt gullig liten film och som sagt, att vara olika men ändå ha något gemensamt samt att alla bär vi på något som påverkar hur vi agerar. Annars finns det lite knäppa scener så en får skratta också. Det är viktigt med bra och mindre bra saker i sitt liv. Dessutom, undrar inte du vad ditt husdjur gör när du inte är hemma. Kanske gör de helt knäppa saker.

Gourmetsyndromet av Pontus Wasling


Wasling har skrivit en bok om att njuta. Det är så att vi idag kan njuta i större utsträckning än tidigare. I vår omgivning finns mer som ger njutning. Det kan vara mat, dryck, pengar, musik, annan stimulans som vi kan nyttja mer eller mindre hela tiden. En del gånger är det för att vi vill göra det medan andra är det för att vi inte kan stoppa oss.

Det är en intressant novell om ett problem som kan leda till missbruk men även lite snobberi. Det första är ett större problem än det sista. Snobberi kan handla om märken som inte är bättre än andra. Missbruk är en del av ett större problem för individen. En bok väl värd att läsa och fundera över. Jag äter t.ex. inte samma mat som jag gjorde för 20 år sedan. Viss mat fnyser jag åt. Gourmet eller inte, så har jag anpassat mig och det gör nog alla.