söndag 23 april 2017

Hitta Doris



Ni vet myten om guldfiskars minne? De simmar runt och kommer inte ihåg var de är. Varje gång de ser sitt lilla slott blir de lika glada. Det är en lögn men någonstans känns det som om de använt den tanken när Doris skapades. Hon lider närminnesförlust och kommer inte ihåg så mycket. Vissa saker lär hon sig minnas. Hon minns t.e.x Nemo och Marvin men annat glömmer hon fort.

De senaste åren har Disney lite ändrat sitt fokus med stor kärlek. Eller ja, det finns där men annat har också fått utrymme. Syskonkärlek eller som här familjen och den är inte bara föräldrar och barn. Doris inkluderar alla och känner. Lite annorlunda och att det är helt okej.

Doris börjar minnas en dag när hon är med Nemos klass i skolan. Hon minns sina föräldrar och som den impulsiva fisk hon är tänker Doris ge sig iväg på en gång. Som den lite mer försiktiga fisk han är tänker Marvin att de inte ska det. Nemo vill gärna hjälpa till så de tar sig ända från Australiens fina korallrev till Kaliforniens kust för att hitta Doris föräldrar.

Det är en väldigt passande uppföljare. Några gamla godingar från Hitta Nemo är med och några nya stjärnor. Sjölejonen är riktigt roliga måste jag säga. Jag gillar att Doris får vara annorlunda och att Nemo, som är ett barn, har bäst tålamod. En bra läxa att lära. Minne som en palettkirurgfisk får du väl säga nästa gång. Det är vad Doris är nämligen.

lördag 22 april 2017

37 4S



Detta är en liten kort film om Nick och Anne som bor på ön Tristan da Cunha. Där bor det totalt 270 personer och den ligger mitt ute i Atlanten mellan Afrika och Sydamerika. Det är nog rätt okej att bo där men nu vill Anne studera i London och Nick, hennes vän och pojkvän, kan inte riktigt förstå det. Eller han arbetar på att förstå det. Filmen handlar mycket om hur han resonerar kring detta. En liten fin annorlunda film.

fredag 21 april 2017

Helgfrågan v. 16

Hos Mias bokhörna är det dags för helgfrågan och den är som följer denna vecka.



Denna vecka har jag fått hjälp av Ewa som har bloggen Holavedsbrudar - Författarblogg .
Så här lyder frågan:
Följer du en eller flera författare på facebook och/eller Instagram? I så fall vilka och varför?

Jag följer bara författare på Twitter. Där är det J.K Rowling som jag följer och sedan är det Joanne Hildebrandt. Det finns säkert fler på Instagram men där har jag inte letat än. Båda två är väldigt samhällsintresserade och Twitter passar dem lite bättre i när det gäller det. För att Rowling var ganska skarp i t.ex. amerikanska valet och Hildebrandt brinner för försvaret.

torsdag 20 april 2017

Olikhetsutmaningen: fint och fult

Så torsdag och dagens uppgift är rätt så klurig. Här har jag funderat större delen av dagen men nu ska vi se om jag har knäckt den. Utmaningen från Enligt O är som följer:


Min uppgift till er idag är att presentera böcker som passar till motsatsparet fint och fult. Det kan handla om kvalitet, men lika gärna om yta eller innehåll. Mina svar får vänta lite, då jag inte hunnit fundera färdigt.



Jag är ganska kräsen kring litteratur och har åsikter om böcker som inte är bra. Fast detta inlägg får handla om bokomslag kort och gott. Det hör omslaget är vackert så det förslår. Fint och blommigt passar väl så här när snön nu har smält och det kanske blir vår.

  

Det här omslaget är inte vackert. Det är fult och helt ologiskt. En bok som handlar om en historisk händelse och så är det en katt och en portfölj. Den som tryckte den här boken hade knappast koll.

onsdag 19 april 2017

En kort statusenkät

1) Vad heter boken du läser just nu?
Huset Longbourn av Jo Baker
Extras av Scott Westerfeld

2) Hur långt har du kommit?
En tredjedel
En tredjedel

3) Beskriv boken med tre ord.
Historisk, fan fiction, modern
Dystopi, händelserik, asiatisk

4) På en skala 1-5, hur bra är den hittills?
Kanske en 3,5
Troligen 3

tisdag 18 april 2017

Kulturkollos tisdagsutmaning: Odla med kulturkollo

Så dagen efter påsk är det alltid jobb och idag var det studiedag. Efter cirka 3 timmar säkerhetsinformation känner jag mig mör i hjärnan. Denna vecka är temat Grönt och odling. Frågan är som följer från Kulturkollo:


Vilken är din grönaste favorit i Kultursvängen? Är det Kollo-Lottas gröna klänningar? Är det Monets prunkande trädgårdar? Kanske sveper din favoritfilm med kameran över böljande fält? Eller är det kanske rent av så att du är en hejare på att återvinna dina gallrade böcker genom att bygga odlingslådor av dem? Kort sagt, välj din kulturella favoritträdgård/växtlighet och delge oss ditt val!

VladimirNezdiymynoga har målat en vacker tavla av en äng av vallmoblommor. Vallmoblomman kom att symbolisera första världskriget och när jag var i London 2014, 100 år efter första världskrigets utbrott, fanns det blommor på monument och gravar. Min mor köpte ett fint halssmycke med en vallmoblomma. För mig blir det alltid absurt med dessa vackra blommor sida vid sida av död. Så var det. Den här tavlan är rätt vacker.


En av mina favoritmålningar är På mellanstadiet var jag och min kompis med i skolans kör. Det roligaste var alltid att sjunga sommarsånger. Därför får de komma fram här och symboliseras av Barfotavisan. Den kan jag fortfarande sjunga utantill.

Det finns så mycket att titta på
när sommarn kommer till oss
grodor som hoppar i bäck och damm
och kalvar som nyss kommit loss.

Barfota utan strumpor och skor
ska jag vandra med dej
ut till sommarn där vindarna bor
till ros och förgätmigej.

Jag plockar smultron vid vägens kant
och trär sen upp dem på strån
det killar så skönt under foten min
jag känner gruset med tån.

En svala flyger med svindlande fart
och måsarna skränar i skyn
och hästen gnäggar och andra ljud
som vi hör när vi går genom byn.

Barfota utan strumpor och skor
ska jag vandra med dej
ut till sommarn där vindarna bor
till ros och förgätmigej.

Jag plockar smultron vid vägens kant
och trär sen upp dem på strån
det killar så skönt under foten min
jag känner gruset med tån.

Ett rådjur står där vid skogens kant
det ser oss när vi går förbi
ja sommarn har mycket mera att ge
åt din och min fantasi.

Barfota utan strumpor och skor
ska jag vandra med dej
ut till sommarn där vindarna bor
till ros och förgätmigej.

Jag plockar smultron vid vägens kant
och trär sen upp dem på strån
det killar så skönt under foten min
jag känner gruset med tån.

måndag 17 april 2017

Specials av Scott Westerfeld



Tally har gått från att vara en prettie till att bli en special. Det är en elitgrupp med superförmågor. Deras operationer är inte lika några andras och dessutom får de behålla sin intelligens. Efter att återigen varit i kontakt med The Smoke blir Tally rekryterad till Shays elitgrupp. Denna grupp kallar sig the Cutters eftersom de skär sig för att känna. De är grymma och hårda och njuter nog lite av att skrämma och hålla koll på de stackars pretties som bor i staden. Dessutom får de ju jaga de smokies som kommer för att rekrytera både uglies och pretties. Det är nu bevisat att kuren för att återställa hjärnan efter operationerna fungerar så du kan vara vacker men samtidigt smart. Inte i staden men i The Smoke fungerar det.

Återigen träffas Tally och David. Han möter pretties och uglies om vartannat men trots hennes överlägsna förmågor lyckas hon inte fånga honom. Det är för att The Smoke har fått hjälp någonstans ifrån. Deras utrusning är mycket avancerad och påminner som the Specials. Både Tally och Shay tänker att de ska få tag på David och ge igen. Tallys pojkvän Zane tänker rymma och det ska de använda sig av.

Det är som vanligt inte alltid lätt att inse att gräset inte är grönare på andra sidan. Det är nästan alltid slutsatsen i dystopier och så även här. Som den tredje boken är det ett sorts avslut men det finns en fjärde bok som jag läser just nu. Det utspelar sig efter bok tre och konsekvenser av det. Som alltid finns det en liten samtidskritik i dystopier. Här är det dels skönhet, överkonsumtion, samhällen där du får tycka som du vill, ja vårt samhälles problem och vad vi inte gör åt det.

Jag gillar Scott Westerfelds serie om Tally och ett samhälle besatt av skönhet på många sätt. Det är lite synd att den inte riktigt har fått någon stor spridning men nu när den är över tio år lär det ju inte hända. Jag lyssnade på den som ljudbok på engelska och det var en bra uppläsning. Det är alltid svårt att förstå slang i en framtid som inte skett på ett språk som inte är ens förstaspråk. Nu gick det bra men jag känner ord som används ibland betyder något annat än jag kanske tänker. Fast så är det väl. Väldigt intressant och bra läsning.

söndag 16 april 2017

Bokbloggjerka 14-17 april

Hos Annika är det bokbloggsjerka och jag brukar alltid missa den. Men nu när påskmaten skvalpar omkring i en tillsammans med lite godis så tänkte jag varför inte. Läs mer här men så här ser veckans fråga ut.

Less is more, håller du med om det? (Kan handla om en på tok för lång bokserie, en bok som borde ha förkortats med typ 300 sidor, etc.

Det är klart att böcker kan kortas ned. Fast jag kommer inte på någon. Då är det nog en bok jag inte tyckt om överhuvudtaget. Eller jag har ett förslag på en bokserie som är alldeles för lång. Bridget Jones är uppe i bok 4 och ska jag vara ärlig räckte det med två. Vad de ska harva runt i nu vet jag inte.


Helgfrågan v. 15

Så hos Mias bokhörna finns det en helgfråga som jag nästan alltid glömmer bort. Det kan jag väl inte göra den här veckan när jag har lite mer tid än vanligt. Läs mer här annars är frågan som följer:

Läser du deckare vid påsk? Har du läst något nytt fräscht på deckarfronten på sista tiden?
Om ni nu inte läser deckare kanske ni har något nytt fräscht boktips från en annan genre.

Nej, jag läser nog inte mer deckare runt påsk än annars. Det kommer i omgångar. Just nu läser jag fjärde delen i Scott Westerfelds serie om galna skönhetsoperationer i en dystopisk framtid. Det är ganska intressant och någonstans finns alltid en liten sanning om nutiden där vi värderar varandra utifrån hur vi ser ut.

Jag har just läst klart Kristina Ohlssons serie om Fredrika Bergman. Den kan jag väl rekommendera i sin helhet med början i Askungar och avslutas, enligt ryktet, med Syndafloder.

lördag 15 april 2017

Från A till Ö-taggen

Jag läste runt bland mina bokbloggar och hittade den här hos Bokföring enligt Monika. Det är ju svårt att ibland få till saker att skriva om så why not. Jag tänker att jag börjar någon gång nästa vecka. Så här ser den ut i alla fall.

Följande punkter kommer att avhandlas:
A - Allvarlig. En bok du tog på allvar.
En bok som tog upp allvarliga ämnen. Du läste den för underhållning, men tog den på allvar.

B - Besvikelse. En bok som inte levde upp till dina förväntningar.
Du såg verkligen fram emot att läsa den här boken. Anledningen spelar ingen roll. Men det slutade som en stor besvikelse.

C - Cirkus. En bok som det hände mycket i.
Saker hände hela tiden i den här boken. Du hängde knappt med.

D - Dramatik. En väldigt dramatisk bok.
Kärlekstrianglar, familjedrama, livsfarliga situationer. Dramatiken i den här boken gjorde det svårt för dig att lägga ner den.

E - Eftertänksamhet. En bok som fick dig att tänka.
Vare sig boken var en deckare eller bara fick dig att tänka mer på något speciellt i allmänhet. Den här boken gav din hjärna en work-out.

F - Fattig. En bok med en fattig huvudkaraktär.
Den här stackars huvudkaraktären har det inte lätt i livet. Kanske det blir bättre senare?

G - Gråt. En bok som lämnade dig i tårar.
Tårarna slutade inte strömma när du läst den här boken.

H - Humor. Den roligaste boken du någonsin läst.
Här strömmade tårarna av en helt annan anledning. Du kunde inte sluta skratta när du läste den här boken.

I - Ilska. En karaktär som gjorde dig frustrerad.
Ibland förstår man inte hur karaktärerna tänker. Just den här karaktären gjorde dig extra frustrerad.

J - Jul. En bok som bör läsas när det snöar.
Marken där ute är täckt av snö och du vill inget hellre än att krypa upp i soffan där inne och läsa om boken.

K - Klocka. En bok om tidsresor.
Det kan vara framåt eller bakåt i tiden. Vad föredrar du?

L - List. En ovanligt smart bokkaraktär.
Den här karaktären bara måste vara släkt med Einstein. Hur annars kan h*n vara så smart?

M - Mörk. En bok med mörka toner.
Det är inte Fifty Shades of Grey vi snackar om här. Nej, den här boken hade inte kunnat bli mörkare ens om du läste den på natten. Skräck, sorg, ilska. Den här boken levererar.

N - Nostalgi. En bok du läste som barn.
Den här barndomsboken får dig att le och önska att du var liten igen.

O - Okej. En bok som inte var dålig, men inte särskilt bra heller.
Den här boken fick dig att säga "Meh" och rycka på axlarna. Den var liksom bara okej.

P - Papegoja. En bok du känner härmade en annan.
Du känner att författaren var starkt inspirerad av en annan mer känd bok när du läste den här boken.

Q - Quagga. En bok som dog ut snabbt.
Quaggan dog ut under senare halvan av 1800-talet. Vilken bok känner du var hypad under en kort period, men sedan glömdes bort.

R - Rekommendation. Den bok du senast blev rekommenderad.
Hade ingen sagt åt dig att läsa den här boken hade du förmodligen knappt tittat på den.

S - Spoiler. En bok du blev spoilad om slutet på.
Argh, det är så frustrerande! Vilken bok blev du mest spoilad på?

T - Trend. En boktrend du vill upplysa.
Böcker, speciellt ungdomsböcker, har gått igenom en massa trender. Ett år är det vampyrer, det andra är det sjöjungfrur. Vilken trend föredrog du?

U - Ungdom. En ungdomsbok du avgudar.
Hinduismen har tusentals gudar. Det finns tusentals ungdomsböcker i världen. Vilken ungdomsbok avgudar du mest?

V - Verklighet. En bok utan övernaturliga inslag.
Här finns inget av varken övernaturliga varelser, gömda kungadömen eller magi. Vilken är den bästa och mest verklighetstrogna bok du har läst?

W - Whisky. Vad är din smak när det kommer till böcker?
Vissa gillar whisky, andra föredrar jordgubbssaft när de sitter framför en varm brasa i sin stora herrgård (om man nu har en sådan, jag har klarat mig lika bra utan). Vilken genre i böcker är din smak?

X - Xylofon. En barnslig bok.
Xylofonen känns lite barnslig för många. Vilken bok/ungdomsbok känner du var för barnslig för dig?

Y - Ynkrygg. En feg karaktär.
Det finns många fega karaktärer i bokvärlden, men den här toppar listan. Vem är den största ynkryggen du har stött på i en bok?

Z - Zebra. En karaktär du inte visste var god eller ond.
Är h*n verkligen så ond eller god som h*n utger sig för att vara? En karaktär du var osäker på vilken sida tillhörde. Alternativt en karaktär som visade sig inte vara på den sida du först trodde.

Å - Ålder. En bok som utspelar sig för minst hundra år sedan.
Titanic, Jorden är platt, vikingaskepp, upptäckten av elden eller ännu längre tillbaka i tiden. Vilken är den bästa bok du har läst som utspelar sig för minst hundra år sedan? Notera att tidsresor från vår tid bakåt inte gills.

Ä - Ärvd. En bok du läste efter att dina föräldrar läste den.
En av dina föräldrar rekommenderade den här boken till dig efter att de själva läst den. Vad tyckte du själv om den?

Ö - Överskattad. En bok du inte tycker förtjänar hypen.
Jag tror att vi alla har varit där. Den här boken fick dig att undra varför alla andra tycker om den så himla mycket.

Glad Påsk


fredag 14 april 2017

Pretties av Scott Westerfeld



För att klara av att vara en prettie måste delar av hjärnan utsättas för ingrepp. Delar av hjärnan blir liksom avstängda för att personen i fråga ska tycka om att leka och inte ifrågasätta så mycket. Tally Youngblood har genomgått denna operation, som alla i hennes värld gör. Tanken vara bara att hon skulle få hjälp av David och hans mamma men nu har det gått ett tag och hon har lite blivit upptagen av hur underbart det är. Hon tänker nog även att David har glömt henne. Så Tally har börjat hänga med Shay igen och de försöker få Tally med i The Crims.

Alla nya unga vackra människor är med i olika grupper. The Crims är bäst för de har varit lite busiga innan de blev pretties. Tally vill gärna gå med och Zane, som är gruppens ledare vill samma sak. Det slutar med att de blir tillsammans och att när de väl hittar de botemedel David har lagt ut tar de båda det. Det slutar bra för Tally som blir skarpare men Zane får huvudvärk. Tally vill lämna staden för att ta sig ut till The Smoke, eller där du kan vara den du vill vara, och träffa David igen.

Trots att David fortfarande är en Uglie och att Tally är tillsammans med Zane upptas mycket av hennes tid åt att tänka på honom. Fast det är på ett komplext vis som Tally tänker kring de två unga män som finns i hennes liv. Shay, däremot, som också finns i Tallys liv är inte komplex alls. Hon är ganska avundsjuk på Tally allt som oftast och det tar sig rätt radikala uttryck mot slutet av boken.

Boken tar upp en intressant fråga som jag stannar kvar vid. De flesta har fått denna operation och blir bubbleheads, alltså lite dumma men samtidigt är det ganska lugnt. Det är inga krig och ibland rymmer några. Världens population hålls nere till en kontrollerad nivå och förutom att gå i skolan, festa, sedan arbeta få barn och leva långt upp i 100 års åldern är det inte det värsta samhället jag läst om. Okej, du tappar en del av din personlighet men inte allt och dessa operationer ska vi inte prata om. Att bli vacker verkar vara otroligt viktigt. Fast fortfarande inte det värsta som hänt i dystopigenren kan jag tycka. Egentligen är inte staden Tally kommer ifrån eller The Smoke där David bor optimalt åt något håll. Är det fel att göra människor mer lugna för att få fred och en bra miljö? Den frågan är väldigt relevant om du läser om herr Trump var och varannan dag. Hemska tanke att det kanske skulle fungera.

Jag gillar Westerfelds böcker. De kom ju kanske lite före de andra stora dystopierna för unga men den är minst lika tankeväckande.

Good Friday

Långfredagen är en dag för vila och lugn. Själv sitter jag och funderar på poddar. Det finns några därute men det är svårt att hitta bra. Har du några förslag. Gärna om film, tv eller böcker. Historia och skola, svenska och religion har jag redan hittat och lite gått vilse i.

Ha en skön fredag.

torsdag 13 april 2017

Olikhetsutmaningen: fågel och fisk

Skärtorsdag och solen skiner faktiskt ute nu på eftermiddagen. Det har varit regn och blåst. Inget negativt med det efter en torr vinter. Som sig bör är det dags för Enligt O:s olikhetsutmaning. Denna vecka är den som följer:

Veckans olikhetsutmaning blir en liten blinkning till påsken och orden är därför fågel och fisk. Kanske lite klurigt, men det går ju också att tänka på hur orden används som en markering för om något finns högt upp eller långt ner.


Jag funderar på om jag har läst någon bok med fokus på fåglar. Inte direkt men däremot har de funnits i utkanten. En liten fin pärla av Katarina Mazetti som heter Mitt liv som pingvin. Det hela utspelar sig under resa till Antarktis för att se pingviner. De parar sig för livet pingvinerna och kanske är det poängen med titeln också. Så där lagom crazy som Mazettis böcker kan vara.

Det var svårare med fisk måste jag säga. Eftersom det är påsk och jag är religionslärare tänker jag att det får bli Om Jesus av Jonas Gardell. Den är en fin betraktelse över Jesus, både hans liv och betydelsen idag. Jag tycker mycket om både den och Gardells bok om Gud. Fisk ja, det var det hemliga tecknet i Rom för kristna. Den förste biskopen av Rom var Petrus som en gång var fiskare. Passar väl i stilla veckan.

Glad påsk.

onsdag 12 april 2017

Saker jag hade velat veta när jag var 15 red. Diana Olofsson och Johanna Wester.



Det är inte ofta antologier ges ut men det händer och den här handlar om kvinnor som ger unga kvinnor råd. Livet blir bättre oavsett vad du tror och känn att du kan trots att det kanske är ologiskt för dig. Ta för dig och strunta i de normer som finns. Var normbrytande och vet att du inte är ensam.

Jag läser mig igenom dessa korta inlagor och tänker att det är aldrig lätt att vara kvinna. Det blir lättare med tiden men det går så långsamt ändå. Vissa texter stannar lite längre. Jag tänker på Bodil Malmstens om självmord som jag skulle vilja trycka ut i massor och ge till mina elever. Eller Ebba Witt-Brattström som massakrerar myter om kvinnor. Den intervju med Saud Ali som handlar om hur hennes lärare höll henne lite tillbaka gör mig ledsen. Annars blir jag glad därför att kvinnor kan lyckas och bli bra på något och faktiskt tjejer, det går över.


tisdag 11 april 2017

Kulturkollos tisdagsutmaning: En utmaning i tiden

Det är tisdag och veckans tema på Kulturkollo är tiden. Så denna veckas fråga är som följer:

Vilken är din bästa bok, film, tavla eller tv-serie som på något sätt behandlar temat tid? Det kan vara en film om tidsresor eller kanske en bok om åldrande. Är det något historiskt, en framtidsskildring eller vad är det som får dig att tänka över tiden och dess gång?

Tavlan är ju lätt. Salvador Dalí målar sina tavlor på sitt sätt men Minnets envishet känner nog de flesta till. Det är den med de smältande klockorna. Den säger ju något om tiden och hur du väljer att tolka den är valfri. Kanske att tiden bara försvinner hur du än gör.

Att resa tiden är ganska vanligt i filmens värld. Några som kanske inte är bäst men som jag minns från mina ungdomsår är Bill och Teds galna äventyr. De är ganska misslyckade i skolan men de skickar tillbaka en tidsmaskin till sig själva. En knäpp resa där än den ena och än den andra historiska personen hänger på dem.

Jag slänger in serien Outlander där huvudpersonen Clarie skickas från 1945 till mitten av 1700-talet. Hon landar i Skottland under de sista åren av starkt klanskap och uppror mot engelsmännen. Det är också här hon träffar en vacker skotte som vinner hennes hjärta. Krig blandas med kärlek. Hennes kunskaper från nuet är till hennes fördel.

När jag läser tycker jag om historiska böcker. Just nu läser jag mig igenom historisk medias serie Släkten. Den följer kvinnor genom svensk historia och det är alltid intressant att läsa om kvinnor som inte märks varje dag. Hittills har jag läst 5 av 8 böcker. Vi får se om det kommer någon mer.




måndag 10 april 2017

Väggen En utbränd psykiaters noteringar av Pia Dellson


Ibland tänker jag att jag är utbränd men vissa dagar är det svårt att tro det. Jag är trött men det kan vara för att jag också har lätt att bli övertrött när ljuset kommer. Min hjärna och ljus behöver tid att komma överens. Många i min omgivning säger att jag är på väg att bli utbränd men jag är bättre idag på att inte arbeta jämt. Jag struntar i vissa saker och låter dem vara. Allt behöver inte vara perfekt hela tiden men det är en ständig övertygelse från mig att tänka så.

Jag hamnade i en konflikt med en chef för tio år sedan. Jag var så virrig i huvudet att alla trodde att jag var knäpp men med hjälp av bästa Anette blev min hjärna på spåret igen. Trots omgivningens omsorg sjukskrev jag mig aldrig. Jag ville inte ge min chef det övertaget utan krävde företagshälsovård. Anette sa tidigt att det var jobb och inget annat som fick mig att må dåligt. Visst alla har dåliga dagar och jag hamnar ibland i ältande. Det är inte så konstigt. En kollega som lider av utmattningsdepression blir otroligt trött och är hemma i omgångar. Att jag blir stirrig är inte konstigt. Listor is da shit de dagarna. Eller att bara flyta med. Det har med stress att göra och det kräver rätt mycket av mig för att hålla fokus. Jag har faser jag måste ta mig igenom för att komma ut på andra sidan och gå vidare men det har jag lärt mig. Det handlar inte om vila utan att göra annat. Jag började med den här bloggen strax efteråt och började läsa historia på universitetet. Det var något annat och jag älskade att göra annat.

Boken av Dellson är väldigt bra men jag känner inte igen mig. Jag hade något annat som min arbetsterapeut brukade säga. Det var inte utmattning eller utbrändhet men med samma symtom. Så fungerar samhället idag att inget är bara en sak. Personer jag känner som blivit utsatta på sitt arbete för mobbning eller liknande kan få samma diagnos som en som blivit drabbad av utmattning. När arbetsmiljöverket tog tag i detta och publicerade OSA 2015:4 som handlar om psykosocial och organisatorisk arbetsmiljö grät jag. Det var den organisatoriska arbetsmiljön som var dålig för mig och idag är jag hårdare på jobbet. För att skydda mig och andra. I denna OSA står faktiskt mobbning med, älsk på den.

Ni som befinner er på gränsen eller har människor i er närhet som är på väg in i väggen läs den här boken. Den är bra och mycket tydlig. Kanske för att alla kan känna igen lite. Nu ska jag tvätta. Det är något nödvändigt men precis som att jag skriver på den här bloggen för min skull älskar min mamma att tvätta. Det är hennes flykt från världen där hon hittar lugn. Min pappa hittar det i trädgården och min syster att gå ut och gå. Lugnet måste alla hitta men vad som är ditt kan bara du veta. Kanske är det att spela Zelda. Rätt kul det med.

söndag 9 april 2017

Jupiter Ascending



Jorden är egentligen bara ett växthus för att odla människor. Vi skördas senare av en utomjordisk ras för att det finns något i våra kroppar som kan bli till ett ungdomsserum. Det finns otaliga planeter som vår därute. Jupiter Jones föddes mitt ute på Atlanten när hennes mamma flydde Ryssland. Namnet fick hon eftersom hennes far älskade den planeten och dog innan dottern föddes. Jupiter Jones är en reinkarnation av den förra rymddrottningen vars tre barn nu försöker ta över detta företag av evig ungdom. Därför så försöker de utnyttja eller döda Jupiter. Det är så Jupiter märker att det finns liv på andra planeter och att en f.d militärjägare, Caine, gentekniskt framställd från människa och hund,anländer till jorden för att rädda henne som Jupiters liv verkligen ändras.

Ja, alltså den här filmen har blivit rätt sågad men den är inte helt dålig. Den är liksom underhållande och rätt okej. För lång är den oavsett och de ältar handlingen några gånger. Den hade mått bättre av brutal redigering. Skådespelarna gör väl ett sådär jobb, gissar att manus var svårt att ta till sig. Några spelar över och några går på ren rutin. Det hade varit möjligt att göra detta bra men syskonen som liksom flummade bort Matrixserien kanske inte är det bästa alternativet. I alla fall inte utan att hållas hårt i tygeln. 10 miljoner mer än den kostade tjänade filmen. Det förvånar mig inte eftersom det är rätt stora namn med trots allt. Om inte annat kan du se den för att se Channing Tatum i blonda håriga ögonbryn. Fick mig att fnissa minst fem gånger.

fredag 7 april 2017

One of those hideous books where the mother dies av Sonya Sones



Ruby är flickan vars mamma dör. När mamma dör blir det pappan som får vårdnad. Problemet är att Ruby aldrig har känt sin pappa. Han är känd och skådespelare och dyrkas av fansen. Ruby är allt annat än ett fan. Pappan har aldrig funnits i hennes liv men hon har aldrig klagat innan idag. Ruby måste nu leva med det faktum att Whip Logan, den kände skådespelaren, är en del av hennes liv och att mamma inte finns längre. Det är inte svårt att gissa att Ruby inte riktigt gillar det nya. Pojkvännen Ray är ju kvar hemma och vännen Lizzie med.

Ruby är ganska ledsen över sin mammas död och skriver mejl. Hon tror inte på himlen men verkar önska att mamma läser de mejl som kommer. Att Ruby ibland gillar sitt nya liv gör det svårare att alltid hata Whip.

Det är en mycket fin bok om att förlora en förälder men att få en annan. Ruby är komplex i det att hon är glad, arg och förvirrad i sina känslor. Det är inte lätt att se sin mor annorlunda än en själv tror alla gånger och det händer Ruby. Uppvaknanden är allt annat än lätt. Det är en läsvärd bok och trots att jag läste den på engelska gick det fort och jag skrattade nog på rätt ställen. Sones lite bitska humor lyser igenom och det är helt underbart.

torsdag 6 april 2017

Olikhetsutmaningen: gråt och skratt

Det är en ny torsdag och ett nytt par olikheter. Hos Enligt O kan du läsa mer men här kommer utmaningen:

Som vanligt har jag gjort av med all energi och lite till när det snart är dags för ledighet. Frågan är om man ska skratta eller gråta åt all galen stress som fyller livet. Klart är att båda känslorna behövs och därför är veckan motsatspar just skratt och gråt.

Vi börjar med skrattet som jag gärna finner i filmer eller i serier. Det är så lätt att skratta åt något visuellt och ibland är det också i det kluriga jag skrattar åt. En film jag kan tycka mycket om och fortfarande skratta åt Absolut gisslan, eller the Ref, som handlar om en inbrottstjuv som råkar hamna i en situation där han måste hålla en familj gisslan. Det är bara det att denna familj har svart bälte i att bråka och de nöter ned denne stackars man. Det är en rätt rolig, men ganska liten, film med Kevin Spacey.

Gråter gör jag ofta i filmer men mitt svar kommer att vara en bok. Jag hatar den här boken. Nej, det göra jag inte men jag gråter varje gång ändå. Jag gillar verkligen Ulrike och kriget och Ulrike och freden av Vibeke Olsson. I slutet av andra boken möter hon Ove och följer med honom. Det är något tragiskt med hur hon säger att hon inte hade något med kriget att göra och jag tänker alltid att Ulrike lämnar så mycket bak om sig med de orden. Då gråter jag lite trots att jag läste dem så många gånger. Vanans makt är stor.

onsdag 5 april 2017

Påskenkät

Så här veckan före påsk tänkte jag göra en påskenkät som legat och väntat bland mina utkast. Kanske dags att svara klart.

Hur firar du påsk?
Jag äter traditionellt påskbord alla dagarna. Eller det blir mindre ju längre helgen lider. Annars är det väl lite familjeträffar, slappna av och beroende av ork så kanske jag läser påskekrim i sann norsk anda.

Har du någon speciell påsktradition?
Beror på om jag fyller år eller inte. Det brukar vara lite annorlunda då men annars nej.

Ger du påskägg, till vilka?
Till min syster och farfar. Fast inte alltid godis

Ger du påskpresenter?
Se ovan.

Har du något barndomsminne du vill dela med dig av?
Jag fyller ju ofta år på påsken så det året jag fått en ny cykel och det snöade hela dagen. Det var nog en påskdag tror jag. Min födelsedag förknippar jag med påskmat av någon konstig anledning.

Vad brukar du äta till påsk mer än påskägg?
Sill, påskmust, lax, köttbullar, Janssons frestelser, potatis, skinka vissa år, gärna någon sallad och kalkon.

Vad är det bästa med påsken?
Att jag har påsklov och ev. att jag fyller år. Det är också trevligt med ljuset, värmen och lugnet.

Påskpyntar du?
Ja, det åker upp hönor både här och där.

Påskpyntar du ute?
Ja, ris med fjädrar eller ägg.

Gör du eget påskgodis?
Nej, väldigt sällan.

Är påsken lite viktig som julen för dig, varför/inte?
För mig som ofta fyller år då blir det liksom en del av min dag så kanske lite. Helgen känns mer som min och julen är för alla. Jag gillar ju mycket med julen också men gillar påskens lugn.

tisdag 4 april 2017

Kulturkollos tisdagsutmaning: Om du var min...

Det är husdjurstema hos kulturkollo.  Veckans fråga handlar alltså chockerande nog om djur. Den är som följer:

Om du kunde få ett husdjur du läst om i någon bok eller sett om i någon film till ditt alldeles egna och väldigt verkliga husdjur? Vilket hade du valt då och varför?

Nu tänker jag att gud vad lätt. Det var det ju. Jag skulle så gärna vilja ha Harry Potters vackra snöuggla Hedwig. Söt och framförallt lojal. Hur kan en inte vilja ha henne.




måndag 3 april 2017

The Bletchley Circle



Under andra världskriget satt mången kvinna och läste tysk kod. Signalisterna i Storbritannien var verkligen duktiga på sitt jobb och efter kriget fick de inte prata om det. Det var alldeles för hemligt även i fredstid. Denna serie handlar om just dessa kvinnor. De var signalister under kriget och knäckte kod. De har olika specialiteter och de har efter kriget gjort olika saker.

I början av 1950-talet möts de igen. Susan, som är hemmafru och ganska uttråkad, följer polisens utredning om sexbrott mot kvinnor men inser snart att polisen missat en del. När hon pekar dem i fel riktning så samlar hon sina vänner för att rädda fler kvinnor. Det är en annan form av deckare men så väl spelad. Det är som CSI fast på femtiotalet och utan en massa high tech. Det är alltid trevligt med en ganska så oblodig brittisk deckare. Två säsonger blev det och den är värd sin tid. Jag såg den på Netflix men den finns nog både här och där.

söndag 2 april 2017

Beauty and the Beast


Det är samma premiss som den tecknade förlagan även om denna har lite mer från musikaluppsättningen med sig. Belle bor med sin far i en liten by i Frankrike. Hon är smart och hon läser böcker. Det är något alla andra tycker är konstigt. Belle är något av en rebell och vägrar falla för byns mest eftertraktade ungkarl, Gaston. Hon tycker han är lite väl dum. Belles pappa reser ofta iväg för att sälja sina saker och i ett oväder så råkar han hamna vid Odjurets port. Där går han in och tänker att det var ju trevligt med både värme och mat. Tills lille Chip avslöjar att han är en liten talande tekopp. Det hade kunnat varit frid och fröjd om inte pappa Maurice hämtar rosen han lovade Belle. Tja, ta saker från Odjuret har sina nackdelar och Maurice fängslas. Det är så Belle och Odjuret träffas. Hon tar sin pappas plats som fånge. Något som de flesta förtrollade prylar i huset blir helt galna över.

Det är en mycket förutsägbar film, speciellt om du sett den tecknade filmen, men nu tittar vi inte på filmen för att lära något nytt utan detta är ren och skär underhållning. Skådespelarna sjunger själva och gör det riktigt bra och CGI-effekterna är verkligen bra. Det är lite gulligt och det är feel good. Jag gillar också att Belle får vara smart. Hon är ju en boknörd långt ut i fingerspetsarna och biblioteket, ja, vem skulle inte vilja få det? Det är ingen film för små barn men för de flesta andra fungerar den finfint.

lördag 1 april 2017

Olikhetsutmaningen: Regn och sol

Förra veckan kom utmaningen lite sent. Jag är ännu senare eftersom det gått ytterligare en vecka.
Utmaningen var som följer:



Lite sent kommer alltså veckans olikhetsutmaning, inspirerad av vårvädret. De två orden för veckan är regn och sol. Din uppgift är att koppla ihop dessa ord med kultur av något slag.









Regn får mig att fastna i Forrest Gump. Forrest åker till Vietnamkriget och där regnar det. Det regnar åt alla håll som finns. Till och med underifrån vilket jag nästan alltid tänker på när det ösregnar ute.

Lite sol är aldrig fel men solen i The Maze Runner är obeveklig och inte alls bra. Den brinner jämt och faktiskt har några utvecklat ett virus som gör människor galna av solen. Endast i dystopier blir människor zombier av just solen.

fredag 31 mars 2017

Jan Svensson av Johanna Lindbäck


Jan Svensson flyttar till Luleå. Hans pappa Niklas har fått jobb där och då har pappa, Jan och Klara följt med. Mamma bor kvar i Stockholm och först tycker Jan att det är kul men så ändrar han sig lite. Tänk om ingen tycker om honom i hans nya klass? Ingen alls. I Jans nya klass bor hans granne Nicki som är ganska knepig.

Jan gillar sin nye lärare Martin som är hård och sitter i rullstol. Sandra är bubblig men inte samma sak. Några av killarna i klassen tar hand om Jan men inte är de kompisar för det. Jan vill hem till Stockholm och väntar på att få säga till mamma att så är fallet. Men tiden går och helt plötsligt börjar Jan spela fotboll lite bättre, fika med Nicki och spela Nintendo med Lenny och Reda och Samuel. Kanske är livet i Luleå inte så farligt ändå.

Det är en ganska gullig bok även om den är lite mörk här och där. Den stämmer inte riktigt in på mina elever. Jan är elva och undervisar man som jag på gymnasiet är det långt emellan. Däremot är det trevlig och rolig läsning. Jag älskar vuxna som får vara sura, bra och bara alldeles lagom. Det är så skönt med sköna personer som tycker om varandra.

torsdag 30 mars 2017

Olikhetsutmaningen: liv och död

Det är en ny vecka och ny olikhetsutmaning. Jag är slut trots att det är en hel arbetsdag kvar. Ibland tar orken slut men imorgon är det bara att hoppa upp på hästen igen. Utmaningen denna vecka är som följer. Om du vill läsa mer titta in hos enligt O.




Veckans två ord i olikhetsutmaningen är liv och död och jag vill att ni berättar om böcker, film, tv-serier eller annan kultur som kan kopplas till detta motsatspar.







Det första jag tänker på när jag hör ordet liv är dokumentärserien Planet Earth som i underbart vackert fotograferat naturdokumentär. Det finns också en Planet Earth 2. Båda visar så mycket liv på vår vackra jord som vi ibland misshandlar. Allt för ofta tar vi den också för givet. Den här serien visar de djur, fiskar och fåglar som lever på den blå planeten.

Jag har just läst Syndafloder av Kristina Ohlsson. Det är död, vilken är ganska ond och bråd i de flesta fall, på många olika sätt och med olika resultat. Död i en deckare är nästan oundvikligt. När den är lite lugn och normal känns det mest okej. Eller okej, i alla fall okej att läsa om skulle jag säga.

onsdag 29 mars 2017

Syndafloder av Kristina Ohlsson


Det har gått några år sedan vi träffade Fredrika Bergman och Alex Recht. De arbetar fortfarande på samma avdelning men har en ny chef. Arbetet är viktigt för Alex men den chef de har nu gör honom lite arg och har lite tråkigt på jobbet. Däremot känner han sig nöjd med sitt privatliv. Han tycker om sin nya sambo och har ett bra förhållande till sina två barn. Fredrika går till jobbet för att vila upp sig eftersom hennes privatliv är lite jobbigt.

Malcolm Benke hittas mördad i sin länsstol. Det är allt en sorglig uppsyn och både ex-fru och son verkar inte sakna mannen vidare mycket. Den avlidnes dotters vigselring finns i hemmet. Något som alla reagerar på. Dottern har varit död i många år och ringen har inget värde. Detta får Fredrika och Alex att tro att det är kopplat till nästa mord.

Vid sidan av morden försvinner en familj som bara brodern saknar. Alla andra tror att de är i Australien. Brodern, Noah, tar kontakt med Alex och snart växer utredningen till att bli allt större. Det är helt ologiskt för de flesta men det finns något som får Alex och Fredrika att tro på detta.

Jag skriver inget mer för annars avslöjar jag för mycket. Det finns några red herrings som förekommer här och där och kanske lite väl tydliga. Annars är det ett värdigt avslut men ack så tragiskt. Jag känner någonstans att liven måste få vara lätta i en deckare. Eller det kanske bara är jag. Det är synd att Fredrika och Alex nu inte får någon mer bok. Jag trodde ju att förra boken var den sista och detta blev en trevlig bonus men ändå. Det är en otroligt trevlig serie att läsa och fallen från de tidigare böckerna återkommer här. Om du inte läst de tidigare delarna rekommenderar jag det. För denna bok gör sig bäst i helheten.

tisdag 28 mars 2017

Kulturkollos tisdagsutmaning: Min bästa plats i Sydsverige

Denna vecka befinner sig Kulturkollo på sydkusten och dagens utmaning är den bästa platsen just söder över.

Jag har varit i Skåne och Blekinge några gånger men det är ju en bit att åka varje år och ska jag vara ärlig väljs kanske annat ibland.

När jag väl är i Skåne så gillar jag trakten kring Höganäs. Där finns så vackra bokskogar, som jag när jag var riktigt liten trodde det växte böcker där. Nja, kanske inte riktigt sant men vilken dröm :).

Tack tusenord.se

Jenny Colgans böcker

Det känns ju lite som om jag läser av böcker av vissa författare just nu. Jenny Colgan känns lagom svår att ta sig igenom när en är lite trött. Här är hennes samlade utgivning:

The little Shop of Happy ever After
Amanda's Wedding (2000)
Looking for Andrew McCarthy (2001)
Talking to Addison (2001)
Working Wonders (2003) aka Arthur Project
Do You Remember the First Time? (2004) aka The Boy I Loved Before
Sixteen Again (2004)
Where Have All the Boys Gone? (2005)
West End Girls (2006)
Operation Sunshine (2007)
Diamonds Are A Girls Best Friend (2008)
The Good, the Bad and the Dumped (2010)
The Loveliest Chocolate Shop In Paris (2013)
The Little Beach Street Bakery (2014)
Summer at little Beach Street Bakery (2015)
Christmas at the beach street bakery (2016)
Meet me at the Cupcake Café (2011)
Christmas at the Cupcake Café (2012)
Welcome to Rosie Hopkins' Sweet Shop of Dreams (2012)
Christmas at Rosie Hopkins’ Sweet Shop (2013)
The Christmas Surprise (2014)



måndag 27 mars 2017

söndag 26 mars 2017

Saker som aldrig händer av Johanna Lindbäck



Andreas mamma ska börja arbeta i Stockholm men han följer inte med utan ska bo hos pappa sista året på gymnasiet. Det är inte direkt centrala Luleå. Nu pratar vi lite utanför stan, Björsbyn. Det är lite lugnare och kompisarna följer knappast med ofta. Granne med pappa bor Erik och hans familj. Erik och Andreas var kompisar som små men gled isär. Speciellt efter att Andreas följde med sin mamma in till stan.

Andreas tänker inte så mycket på Erik utom att det kanske är lite pinsamt ibland när de möts. De har ju liksom inte mycket att säga varandra. Andreas flickvän Hanna är också ganska svår att få med hem till pappa. Först tror han att det är för att det är långt borta men så visar det sig Hanna har varit otrogen och samtidigt väljer kompisarna att inget berätta. Andreas blir verkligen ledsen och då finns Erik där. De börjar återfinna sin vänskap och det är faktiskt inte bara lätt.

Detta är en otroligt fin bok om vänskap. Den är lite rolig men jag tycker synd om Andreas som nästan blir utom sig av sorg. Jag kan känna igen hans beteende i mina elevers när de blir dumpade av de pojk- eller flickvänner som de varit ihop med. Sedan blir det bättre men det tar tid. Ungefär som Andreas känner. Lite annorlunda med två killar och en tjej som får vara i fokus. Annars brukar det vara lite tvärtom.

lördag 25 mars 2017

Välkommen hem av Johanna Lindbäck


Sara kommer hem till Luleå efter att ha studerat i London och på Svenska skolan under ettan. Nu ska hon börja tvåan hemma och Sara tänker att allt hon gjort i London och allt hon vågat kommer med. Men vad är det man säger "you can never go home again". Alltså när du kommer hem är allt annorlunda. Det är så det lite blir för Sara. Vännerna finns där men det är inte detsamma som tidigare. Hon hittar nya vägar men ändå inte. Lite nytt och lite tryggt kan det sammanfattas med.

Lillebror stylar håret och har blivit mer tonåring på ett år. Mamma och pappa är fortfarande töntiga som tidigare. Sedan är det nya och det trygga där igen. Mattias, pojkvännen som Sara gjorde slut med under julen, är fortfarande viktig för henne och får henne att bli nervös. Varför vet hon inte. Kanske för att hon saknar deras förhållande eller för att hon saknar deras vänskap. Det nya är killen som bor i grannuppgången. Lite konstig men ändå inte och Sara och han tränar tydligen jujustu ihop och börjar hänga.

Jag gillar att Sara får vara osäker på att komma hem. Det är inte lätt att falla in i rutmönster som en lämnade och det är nog vad Sara tänker. Vissa kompisar känns lite tråkiga och hon är också lite snobbig kan jag tycka. Klart Luleå och London är skilda platser. Det går ju att liksom inte att jämföra. Sedan känns valet mellan pojkarna lite väl förutsägbart. Kanske är denna den mest vuxna bok Lindbäck skrivet. I alla fall i den bemärkelsen att den påminner om vuxen chick lit och kanske är det så att det är fördelen men också lite svagheten. Det är inte så att boken är dålig men igenkännandet för mig som vuxen är stor och då blir jag lite skeptisk, speciellt som att det är en ungdomsbok.

Jag gillar boken trots mina kommentarer. Det gick fort att läsa och ibland åkte skämskudden upp för att det blev lite pinsamt och ibland var det lite gulligt. Killar i Lindbäcks böcker dricker alltid te. Jag kände inga 18-åringar som frivilligt drack te. Bara därför blir man lite glad i Adrian.

fredag 24 mars 2017

VÅRLÄSNING – EN ENKÄT

En enkät från förra året men why not liksom?

Vad läser du för bok/ böcker just nu?
Just nu läser jag Vi måste sluta ses på det här sättet av Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck samt Pretties av Scott Westerfeld.


Vilka nya böcker som släpps i vår ser du mest fram emot att läsa?
Kristina Ohlssons Syndafloder som kom i slutet av februari
Sara Bergmark Elfgren och Karl Johnssons Vei
Åsa Asptjärns Rimligt lyckade ögonblick 
Jenny Colgans Den lilla bokhandeln runt hörnet
Lucy Dillons Allt jag önskade 

Vilket är ditt bästa vårtecken, som du längtar mest efter och som du känner att när du har sett det då är det verkligen vår?
Det är nog alla blommor som poppar upp här och där.

Vilken är den bästa boken du har läst hittills i år?
Tja, det får bli serien om Turid. Klart bäst och intressantast gällande nytänkande ungdomslitteratur.

Om några veckor är det påsk, och många läser gärna ”påskkrim” då. Har du några sådana planer?
Nej, jag läser få deckare och om jag hittar rätt så läser det annars inte.

Finns det någon debutant eller för dig ny författare som du ser extra mycket fram emot att läsa i vår?
Nja, snarare böcker av gamla godingar. En ny författare för mig är dock Bella Forrest vars serie The Gender Game verkar rätt intressant.

Finns det någon bok som ger dig extra mycket vårkänsla?
Inte i år men det brukar vara någon bok som är läsvänlig och gärna lite spännande. Ett år plöjde jag nog alla då inte lästa Dillons böcker. 

torsdag 23 mars 2017

Hett i hyllan #84

Hos Bokföring enligt Monika förekommer en veckoutmaning där böcker du inte läst men köpt för länge sedan. Det är ju sant.

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?


Tja, vad välja på? Jag har just tittat på serien Krig och Fred som gick på SVT för ett tag sedan. Min syster köpte boxen och vi såg om. Det får mig att längta lite efter Tolstojs bok. Jag äger den. Den står fint i bokhyllan. Inte denna upplaga men ändå. Borde läsa den i år. 




onsdag 22 mars 2017

Uglies av Scott Westerfeld


Tally Youngblood lever i en barack med väldigt många andra ungdomar eller uglies som de också kallas. De bor inte längre hemma för de förbereds på sin operation. När de fyller 16 år opereras alla för att bli vackra, pretties. De får välja sina vackra drag och börjar sedan festa innan barn ska skaffas och ålderdomen.

Tallys bästa vän Peris har redan gått igenom sin operation så nu är hon ensam bland en massa nya uglies. Det är så hon träffar Shay. Båda har några månader kvar till sin operation och de lever rövare. Det gör de flesta uglies. Tally och Shay är bara rätt mycket bättre på det och lite mer våghalsiga.

En dag avslöjar Shay att hon inte tänker genomgå operationen. Det är snarare så att hon tänker fly. Hon tänker ta sig till the Smoke. Där bor människor som vägrar operationen. Shay försvinner och Tally känner sig ensam. Det visar sig att stadens specialstyrka hämtar in henne för förhör. Tally får inte operera sig om hon inte hjälper till att hitta the Smoke. Efter mycket om och men går hon med på det. Där träffar hon Shay igen och David.

Denna bok handlar mycket om att växa upp och att göra val som inte alltid är lätta. Det är också ganska mycket kritik kring skönhet och hur viktigt det är att vara vacker. För det är det hela tiden. Viktigt att vara vacker är vad hela samhället handlar om. Det är bara de som arbetar med operationerna och specialstyrkorna som är annorlunda. Någonstans mitt i boken finns det en passage om blommor som är vackra men som dödar allt annat levande. Jag tänker på det när jag läser vidare och tänker att det är en passande beskrivning av ett samhälle som inte tillåter några former av udda utseende.

tisdag 21 mars 2017

Kulturkollos tisdagsutmaning: Personer, saker & händelser som förändrade världen

Kulturkollo denna vecka handlar det om att förändra världen. Utmaningen enligt nedan:

Veckans utmaningar handlar om personer, saker och händelser som förändrade världen, eller som kanske kommer att förändra den framöver. Jag presenterar flera uppgifter och ni väljer att besvara precis hur många ni vill.

Nu kör vi!

Berätta om en verklig person som förändrat världen och/eller är en viktig förebild för dig.
Just nu pratar vi om medborgarrättsrörelsen i historian så det får bli Martin Luther King. Han får bli lite av en förebild för han gav aldrig upp och var kanske inte den ödmjuke svarte man som omvärlden förväntade sig. Han fick Nobels Fredspris och det sägs att bröderna Kennedy tänkte ha honom i sin regering om JFK blivit omvald. King anordnade marscher och arbetade som Gandhi med icke-våld. Hans dröm är långt ifrån sann i dagens USA men vi kämpar väl på.

Berätta om en karaktär i en bok, film eller tv-serie som förändrat ditt liv, eller ”bara” sitt eget.
Jag tror att jag väljer att berätta om en karaktär som förändrat sitt eget liv. Det får bli Jane i Jane Eyre av Charlotte Brontë. Jane som föds fattig men som arbetar och strävar. Att hon sedan får gifta sig en rik man är en annan sak men just detta att hon strävar för att ändra sina möjligheter är hennes förändring.

Välj en uppfinning som du inte kan leva utan och/eller något du önskar skulle uppfinnas.
Det får bli skriftspråket. Tänk att kunna förmedla sig över långt avstånd utan att behöva träffas. Vilken grej! Vår historia och våra liv skulle se så mycket annorlunda ut och jag skulle inte ha böcker att läsa. Hemska tanke.

Berätta om en historisk händelse som du tycker är viktig och/eller en historisk tid som fascinerar dig.
Jag fascineras av de kvinnor som kämpade för kvinnors rätt. De som vågade, som fängslades och som kämpade för att vi idag har det mycket bättre. För det har vi om vi pratar generellt. Dessa suffragetter är värda all cred de kan få.

Hur skulle just du vilja förändra världen? Eller gör du det kanske redan?
Jag skulle vilja att medkänsla hade större plats i världen än den har idag. Idag är det hat och mycket hat som styr. Det känns som om att ska vi börja bry om oss om vår planet är krig knappast det bästa.

Vad vill du absolut inte förändra? Finns det kanske någon förändring du helst skulle vilja sudda ut?
Förändring är alltid bra. Däremot skulle jag nog vilja sudda ut några valresultat som presenterats världen runt de senaste åren.

måndag 20 mars 2017

söndag 19 mars 2017

The Good Wife


Jag är inne i någon fas där jag ser klart mina serier. Just nu har jag sett klart The Good Wife. Sju säsonger blev det innan serien lades ned.

The Good Wife är en advokatserie som tar sin bakgrund i att huvudkaraktären Alicia Florricks man, tidigare delstatsåklagare i Illinois. sitter i fängelse för att ha utnyttjat systemet samt läckt det till en call girl han anlitat. Alicia bor numera med sina två barn i en lägenhet och skaffar sig till slut ett arbete hos advokatfirman Lockhart/Gardner. Det är inte det lättaste eftersom Alicia en gång var djupt förälskad i Will Gardner och nu när hon träffar honom igen är det inte bara lätt. Peter, maken, släpps från fängelse och får tillbaka sitt arbete. Alicia står bredvid honom som den goda fru hon är eller saint Alicia som hon kallas i media. Kvinnan som står vid sin man när det blåser hårt.

Serien följer Alicias utveckling som advokat och hennes privatliv. Hon lever knappast ihop med Peter någon längre tid utan det sker mest för hans karriär som åklagare, guvernör och försök till vice president, kanske också president. Ibland undrar jag om titeln är ironisk. Visst Alicia är otroligt trogen sin man, utåt sett, för i hemlighet har hon förhållanden och vägrar leva med mannen hon inte skiljer sig ifrån.

Jag gillar rättegångsserier. Det är både spännande och lite uppfyllande att se rätt sida vinna liksom. Där briljerar serien och jag älskar hur det ibland går bra och ibland mindre bra. Den delen där serien liksom ballar ur är Alicias privatliv. Jag fattar att hon inte skiljer sig i första och andra säsongen. Det jag inte förstår är varför hon inte dumpar Peter för att leva med Will. Min själ gråter lite över det. Jag gillar inte alltid den individ hon blir. För hon blir hård, kanske också en bitch, med seriens gång. Låter konstigt men ändå liksom.

Den är klart sevärd trots mina kommentarer. Se och njut av bra rättegångsdrama. Vad serien säger om äktenskap i USA är mera tragiskt på en nivå som jag försöker att inte tänka på.

lördag 18 mars 2017

Hidden Figures



Tänk vad viktigt det var att komma ut i rymden. Först och bäst gällde och Sovjet och USA kämpade hårt med att först komma till månen. På NASA, som då fortfarande var beläget runt Washington, försöker de skjuta ut en människa i rymden. Det går sådär. Kvinnorna som sitter och räknar på uträkningarna kan ibland få räkna helt i onödan för det stämmer inte längre. Detta är inte berättelsen om astronauterna utan om tre svarta kvinnor som arbetar för NASA och alla tre är briljanta på sitt arbete men hålls tillbaka av delvis sitt kön men framförallt sin hudfärg.

Katherine Globe som är en utmärkt matematiker och som hamnar i Space Task Group för att kontrollräkna men visar sig vara bättre på annat. Mary Jackson som vill bli ingenjör men det är lättare sagt än gjort. Kraven ökas men till slut får hon möjlighet att studera. Hennes största påhejare är en av de många förintelseöverlevare som NASA anställde. Sedan har vi Dorothy Vaughn som vill avancera efter 10 år. Duktig men får aldrig chansen. När NASA köper en IBM-dator för uträkningarna så lär hon sig att programmera denna. Det gör henne unik i hela organisationen.

Dessa kvinnor var verkligen banbrytande och jag måste säga att det intressanta är faktiskt deras arbetsliv. Det förekommer en hel beskrivningar av kvinnornas privatliv och det är ju trevligt men jag som rymdkapplöpningsnörd hade uppskattat en torrare film om arbetet bakom scenen. Nu är jag gnällig för filmen är bra men kanske lite lång. Det finns vissa delar som är roliga och andra som är lite sorgliga. Klart sevärd säger jag. Mannen på bion bakom mig tyckte inte det och kommenterade det högt vid kanske fyra tillfällen. Synd för han verkade missa poängen.

fredag 17 mars 2017

15 frågor om vårvintern

Från Johannas deckarhörna kom den här. Sedan har den dykt upp både här och där mitt flöde. Med den menar jag en snabb enkät om vårvintern som vi befinner oss i. Eller lämnar snart tror jag. Sen på bollen är jag likväl.


Semlor eller våfflor?
Det finns få saker som är godare en gräddad våffla med drottningssylt.

På spåret eller Sveriges mästerkock?
Jag är rätt svag för herrarna Luuk och Lindström.

Bokrea eller pocketkampanj?
Jag har svårt för pocketböcker pga synen. Gillar att köpa inbundna om jag ska köpa böcker. Annars lånas det helst.

Längdskidor eller alpint?
Längd är grejen.

Bokaktuella Camilla Läckberg (Häxan) eller Birgitta Ohlsson (Duktiga flickors revansch)?
Den låter intressantast i mina öron.

Tulpaner eller snödroppar?
Vårblomma :).

Vasaloppet eller Oscarsgalan?
Hellre Vasaloppet eftersom Oscarsgalan blir mer konstig för varje år.

Långkok eller hämtpizza?
All the way långkok. Köttgryta som stått och puttrat i timmar ger så trevligt kött.

Klassiker eller nyutkomna böcker?
Jag läser det senare i större utsträckning än jag borde och det gör min läslista enorm.

Melodifestivalen eller P2-konsert?
Om jag nu måste välja.

Pollenallergi eller blixthalka?
Det har jag ju så.

Böcker som utspelar sig i Paris eller i London?
Kan mer om staden och förknippar Paris med Zola.

Ishockey eller bandy?
Svår sport men underhållande. Älskar drivet. 

Bokaktuella Jo Nesbø (Törst) eller Johannes Anyuru (De kommer att drunkna i sina mödrars tårar)?
Låter hur intressant som helst.

Blåmesar eller domherrar?
Burriga och mysiga. Har ett par som tittar så när de blir matade.

torsdag 16 mars 2017

Olikhetsutmaningen: rik och fattig

Dags för andra veckan med olikhetsutmaningen och idag gäller det att presentera två böcker, filmer, tv-serier eller annan kultur, en som passar ihop med ordet rik och en med fattig. Eller varför inte två som passar med båda orden. Ni löser det som ni vill, förra veckan flödade kreativiteten och jag blir mer än gärna överraskad. Mer kan du läsa på enligto.se


Att vara rik är nog antagligen den lättaste känslan i världen, inte den bästa men den lättaste. Du behöver inte oroa dig över vanliga små saker. Den känslan har Harry Potter när han ärver ett valv med guldpengar från sina föräldrar. Han kan köpa vad han vill och investerar i vännerna Freds och Georges företag. Det är också lätt att glömma att Ron inte har pengar och ibland är otroligt avundsjuk på sin vän. Ron, som Harry tycker är rik på andra sätt, som älskas av sin familj på både bra och ibland rätt så förödmjukande sätt.

Fattig får vara den lilla flicka som säljer svavelstickor i H.C Andersens fina saga. Där sitter hon och drömmer om att fira jul, att äta mat och om mormor. Denna lilla saga får mig alltid att gråta över den lilla flicka som fryser och är så hungrig. Det får mig att tänka på att saga och verklighet ibland inte alls är så långt borta från varandra.

Jag skulle kunna prata om detta länge till. Det finns ju en del filmer och serier men idag blir det böcker.


onsdag 15 mars 2017

tisdag 14 mars 2017

Kulturkollos tisdagsutmaning: Verkligheten vs. overkligheten

Veckans utmaning är kort och gott:

Vad föredrar du inom litteratur, film, poesi, konst – helt enkelt inom all kultur, verkligheten eller overkligheten? Varför föredrar du det ena eller det andra? Eller vill du befinna dig i båda? Ge gärna också tips till oss andra. Vill du läsa mer kan du göra det hos Kulturkollo. 


Jag är en allätare av rang och klarar mig bra i båda. Det är nog så att jag väljer beroende av. I dystopier och framtidsversioner gillar jag om det är så nära verkligheten som möjligt. Jag läser just nu Scott Westerfelds serie om Uglies/Pretties och hur besatta de är av att vara vackra. Skönhetsoperationer och hyllning av ytlig skönhet genomsyrar böckerna. Det finns verklighet i detta.

Det beror också på genre och jag skulle säga att verkligheten måste vara trovärdig i det en ser. Jag gillar t.ex. Star Wars och det är så overkligt det kan bli utifrån min vardag. Däremot så är det de gör i sin värld väldigt troligt, med andra ord verklighet där. Vid drama föredrar jag verklighet och likaså krig. Jag ser gärna dokumentärer kring krig och annat och mer verklighet blir det knappast. En riktigt bra dokumentär är De vita hjälmarna, om räddningsarbetare i Syrien.

Poesi är där jag föredrar overklighet och att fundera på vad författaren vill måla för bild. Jag kommer endast på Mannen utan väg av Erik Lindegren. Där är det kaos och ett mycket livligt bildspråk.

Gällande konst är det nästan tvärtom. Jag vill ha den så verklig som möjligt och det är kanske inte så svårt att förstå att renässanskonstnärerna, trots sina motiv om änglar och liknande, tilltalar mig då det går att se vad det är.

TV-serier är något där jag kan hoppa åt alla håll. Jag gillar verkligen serierna Jessica Jones, Daredevil som knappast är verkliga och samtidigt tycker jag serier som t.ex. Land girls som handlar om kvinnor som tar hand om djur och lantbruk i andra världskrigets Storbritannien.




måndag 13 mars 2017

Castle


Så, nu har jag slagit igen den sista boxen av Castle. Det hela började med att Richard Castle känner sig uttråkad och mördar sin huvudkaraktär. När en person i verkligheten dör precis som i en av hans böcker plockar New York-polisen in honom. Det är så Castle möter Kate Beckett, utredare och väldigt snygg. Två saker som Castle gillar och genom lite politiska kontakter så blir de två snart kollegor och ja, på den vägen är det.

Castle är en ganska naiv kille till att börja med och Beckett är en ganska hård snut. Eller hård är fel ord. Hon är tuff och rättvis och Castle är en liten charmör som är van att få som han vill. Genom årens lopp så blir de allt viktigare för varandra och att Castle faller som en fura för Beckett är ganska uppenbart efter typ åtta minuter. Hennes fall är längre och kanske lite mer troligt.

Det är en charmig liten sak denna serie men visst finns det saker som jag stör mig på. Becketts otroliga kunskap om allt. Hon är superkvinnan personifierad i alla lägen. Castles mörka väg i vissa säsonger som gör att en blir lite överraskad. Där kanske jag reagerar mest och blir mest arg. Det är inte okej att gå emot en karaktärs kärna. Inte heller var alla tvister i handlingen till godo. Vissa var runt ut sagt lite fåniga.

Den underbara charmen i Castles förhållande till sin dotter och mor försvinner lite i de senare säsongerna och det känns lite dumt. Denna dynamik behövs och även om jag förstår att saker ändras så behövs saker som gör Castle mogen, eftersom han är som ett stort barn ibland, och ansvarstagande. Beckett behöver slappna av. Den tjejen verkar tro att världen går under utan henne och det är knappast sant.

Charmig serie vars slut var okej. Den var lite tröttare än de första riktigt bra. Se den gärna och fundera på om böckerna är läsbara. De finns nämligen publicerade på riktigt och säljer lite sådär. Jag undrar jag om de är min smak, knappast tänker jag.

söndag 12 mars 2017

24

Samma år som jag började på den skola där jag fortfarande arbetar började första säsongen av 24. I många såg jag serien på TV men så blev jag lite stressad och började se serier på DVD i mängd och tappade bort den.

24 lades ned 2010 men återkom 2014 med 12 avsnitt och nu har de dessutom fått en spin-off som heter 24:Legacy.


Komplext? Nja, serien är ganska lätt att hänga med i. Varje säsong utspelar sig under en dag. Jack Bauer försöker rädda dagen samtidigt som något annat händer på ett personligt plan. Allt utspelar sig på CTU. Counter Terrorist Unit som lyder under militären och tydligen har stora befogenheter. I alla fall så är det atombomber, terrorister, inhemska terrorister, vapenbrott, knark och andra trevligheter som avhandlas under säsongerna.

Jack Bauer spelas av Kiefer Sutherland och allt eftersom säsongerna fortsätter är Chloé O'Brian, Mary Lynn Rajskub spelar henne, är otroligt viktig eftersom hon är den individ som tror mest på honom och i stort alltid hjälper till. Tänker att det handlar om otrolig lojalitet.

De första säsongerna är bra och speciellt säsong 5 och 6 är kanonbra. Det finns inte bara en skurk att slåss emot och dessutom så är ju vissa karaktärer otroligt bra skurkar på ett slemmigt och lite räddhågset sätt. Sedan ballar det ur. Varför vet jag inte riktigt men jag tror mycket handlar om hur lite mer galen Jack Bauer blir.

För varje säsong blir livet lite hårdare och lite svårare för Bauer. Dessutom blir han själv hårdare och gör galnare val. Det är mycket tortyr ju längre serien fortskrider och herregud vad de skjuter människor.

Det är lite synd för jag gillade verkligen serien i början och gör så fortfarande. Samtidigt tänker jag att de som skrivit manus knappt kan amerikansk politik. Presidenten får inte lägga sig i vissa saker och dessutom har inte militären så mycket rätt att röra sig på amerikansk mark. Eller har rätt att göra på andra länders suveräna mark.

Ska man se serien? Ja, det ska man. Sedan kan man fundera på hur mycket av detta amerikaner tror på. Mycket skulle jag tro.

lördag 11 mars 2017

Tänk om det där är jag av Johanna Lindbäck


Agnes och hennes familj har flyttat från Stockholm till Umeå. Här har hon chansen att börja om. Det gick inget bra att börja i ettan på gymnasiet. Den totala utfrysning som skedde var hemsk och hon gled lite isär från sina kompisar. Nu har hon varit på Gotland med bästa kompisen och kommer till Umeå när resten av familjen varit där en stund. En kväll första veckan blir det familjemiddag med grannfamiljen. Det är så Agnes träffar Adam och genom Adam lär hon känna en del människor i sin nya stad. Frida fixar jobb åt henne på Max och hon lär känna flera av deras vänner. Dessutom finns det en snygg kille i klassen, Jacob, som är musiker som visar intresse för Agnes och hon tycker att det är lite spännande.

 Det Agnes är mest rädd för är att bli avslöjad och allt ska bli som förut. Jag måste säga att det är bra beskrivet. Agnes ångest att ingen ska tycka om henne. Det är inte lätt att bli av med sina spöken oavsett hur gammal hon är. Boken är riktigt bra och jag gillar att det roligt här och där. Undrar vad som hände med fäktningen.

fredag 10 mars 2017

Så vilka böcker har jag då läst?

Jag tänkte mig läsa Johanna Lindbäcks och Lisa Bjärbos böcker skrivna för unga. Det är för att jag tror att många av dessa böcker skulle mina elever tycka om. Dessutom lyssnar jag på deras pod Bladen brinner och lite inspirerad av att stärka ungdomslitteraturen blir jag ju. Därför så har jag radat upp dem här.

Lisa Bjärbo

Det är så logiskt alla fattar utom du
Allt jag säger är sant
Djupa ro

Johanna Lindbäck

En liten chock
Min typ brorsa
Tänk om det där är jag
Saker som aldrig händer
Välkommen hem
Som om jag frågat
Lite ihop
Kanske ihop
Jan Svensson

Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo

Vi måste sluta ses på det här sättet

torsdag 9 mars 2017

Olikhetsutmaningen: nytt och gammalt

En ny vecka i mars och en ny utmaning enligt följande instruktion. Eller läs mer på enligto.se

Dags för en ny veckoumaning som jag valt att kalla för olikhetsutmaningen. Varje vecka presenterar jag ett motsatspar och jag vill att ni skriver om två böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden. Lätt som en plätt!

Idag handlar det om något nytt och något gammalt, vilket passar bra då vi skriver om 90-tal på Kulturkollo, något som också smittat av sig på den här bloggen. 

Jag tänkte mig på TV-serier. Vi börjar i något gammalt och jag tar mig tillbaka till Buffy och vampyrerna. En serie om det övernaturliga men också om att växa upp, om att stå upp för sig själv och för alla tjejer som vågar att ta för sig. Serien fyller 20 år i år så den får definitivt stå för något lite äldre. 

Den nya får stå för serien SKAM som har tagit världen med storm. Det är inte alltid lätt att vara tjej och det visar sig här. Killar, utseende och kompisbråk är i centrum. Det är en serie om att växa upp, hjälpa varandra och faktiskt ta för sig. 

Det var something old and something new från mig. Nästa gång får det bli böcker. 

onsdag 8 mars 2017

Min typ brorsa av Johanna Lindbäck


Jag bestämde mig häromveckan för att läsa mig igenom Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbos utgivningar av ungdomslitteratur eller litteratur för unga vuxna eller vad det nu kallas. Jag började med Lindbäck i alla fall. Det är något uppfriskande med böcker som får vara trevliga, uppiggande och där karaktärerna känns som de elever en möter varje dag.

När Marie och Tomas träffas uppstår tycke och det växer till kärlek. Denna kärlek leder till att de vill flytta ihop och med tre tonårsbarn blir det rätt mycket att ställa om till. Det blir i Umeå som den nya familjen sätter upp sitt bo och för Wille och Daniel är det en stor omställning. Pappa Tomas är läkare och kan få jobb nästan var som helst så det var inga problem.

När Nina och Daniel börjar ettan på gymnasiet gör de det i samma skola och samma klass. Nina har lite svårt att komma in i den nya klassen eftersom hon gärna hänger med sina gamla klasskamrater från högstadiet men Daniel passar bättre in i naturklassen. Det blir inte lättare för Nina när Manda lämnar för ett annat program.

Det är så fint beskrivet hur viktigt det är att ha någon att vara med i skolan. Nina som känner sig utanför i klassen och Daniel som känner att han passar in. När de är med Ninas vänner är känslan tvärtemot. Det är uppfriskande med en bok där tonåringar också inte behöver dricka men ändå kan vara med. Det saknas ibland i litteraturen men också att tonåringar får dricka utan att göra allt för dumma saker. Så som livet är och så som tonårslivet är. Boken är fin och trots att slutet kanske är som alla läsare önskar tycker jag att det är bra och bäst för resten av handlingen.

tisdag 7 mars 2017

Kulturkollos tisdagsutmaning: Minns ditt 90-tal!

Tänker du tillbaka på 90-talet med ljuv nostalgi? Eller var det mest ett jobbigt årtionde du helst vill glömma? Berlinmuren hade fallit, Sovjetunionen löstes upp. TV4 och ZTV startade sina sändningar och vi fick Windows95, hemdator och modem.

Det var Beverly Hills, Fresh Prince i Bel Air och Baywatch. Det var NileCity 105.6, Tre Kronor och Rederiet. Det var Ebba & Didrik och Glappet. Det var Spice Girls och Nirvana. Det var Fucking Åmål och Titanic. Det var En vampyrs bekännelse och Fröken Smillas känsla för snö.

Veckans utmaning handlar om ditt 90-tal. Vad minns du mest? Dela med dig av din 90-tals-nostalgi!

En av de första sakerna jag tänker på är Buffy och vampyrerna. Det är kanske en av de bästa tv-serier som gjorts för unga. Jag har elever som ser och vi älskar den.

En av de mest charmiga filmerna jag vet är Shakespeare in Love. Det går inte att titta på den filmen och inte bli glad. Så är det bara. Jo, det går alltid för några killar ska alltid bröla om att det är en tjejfilm. Ha, humbug. Min dåvarande pojkvän älskade den lika mycket som jag.

Nittiotalet är också The Simpsons för mig. Jag älskar de fem gula individerna från Springfield, någonstans i USA. Nittiotalet var också när Michael Jackson gästspelade i serien under taget namn.

Slutet av nittiotalet var jag under utbildning till lärare och vi läste litteraturvetenskap. Det var då jag träffade Harry Potter första gången. Det är svårt att tänka sig att den första boken kom 1997 på svenska.

På gymnasiet så läste jag Carina Burmans Min salig bror Jean Hendrich. Den handlar om Johan Henrik Kellgren och jag älskade den men min svensklärare avskydde både boken och min presentation. Jag blev nog lite kär i Johan Henrik Kellgren.

Det finns andra saker från 1990-talet men jag stannar där. Jag kom upp i 29 saker för några år sedan. Den här listan räcker långt och väl.


måndag 6 mars 2017

Creed



Adonis Creed Johnson är son till Apollo Creed. Den senare avled i boxningsringen och var efter många matcher ändå god vän med Rocky. Adonis är resultatet av en otrohetsaffär och någonstans verkar han fortfarande känna sig som en liten kille ingen egentligen ville ha. Han tas om hand av sin ars änka men trots utbildning vill Adonis boxas. Det är därför han lämnar Los Angeles för att hitta Rocky i Philadelphia och för att lära sig.

Det är en riktigt bra film som knyter an till historien men också framåt. Det är underhållande och en historia om att hitta sina rötter och göra något med dem. Sedan tycker jag boxning är en läskig sport. Det är verkligen inte svårt att tänka sig att människor kan få men för livet. Nu är det ju bara film men den riktiga varianten är verkligen läskig. Se och låt dig underhållas. Om du sett en eller annan Rocky-film innan så har du mycket mer behållning av den.

söndag 5 mars 2017

En liten chock av Johanna Lindbäck


Det finns något riktigt gulligt över denna bok. Jag gillar feel good som känns naturlig och det gör denna. Det är inga svåra snubbar som går och kastar med en snygg lugg och inte pratar. Lite om boken innan jag fortsätter med mina tankar.

Gustav går tredje året på gymnasiet. Han känner sig lite misslyckad för hans plan har inte slagit in. När Gustav skulle börja tänkte han sig att skaffa sig:
1) En flickvän, eller en tillfällig tjej att ha sex med, åtminstone en gång.
2) En massa nya kompisar med samma intressen som han, det vill säga inte sport.
3) En ny personlighet.

Efter tre år har inget blivit så som han tänkt sig. När Eva, den vikarierande engelskläraren, börjar prata med honom vaknar något i honom. Dessutom så börjar Elin prata med honom och helt plötsligt så är Gustav med och gör hemliga saker med henne.

Dock är det inte bara där som saker händer. Gustav bor numera med sin pappa Jack efter att mamman dött i cancer några år tidigare. De har allt annat än ett lätt förhållande och trots att Jack är amerikan pratar Gustav aldrig engelska med honom. Deras förhållande går upp och ned denna vår.

Egentligen så måste jag säga att förhållandet mellan far och son borde få lite mer utrymme. Jag gillar deras försök att komma nära och det är fint. Jag gillar också att Gustav får vara som han är och ändrar sig inte mycket. Det är med andra ord bra och fin läsning.

lördag 4 mars 2017

Filmåret 1982

När jag läser om 1982 så tänker jag ibland att min filmupplevelse är väldigt olik andras. Inte för att filmerna inte är bra men bästa året ever? Nja, inte riktigt.

10. Annie

Annie är en musikal som jag minns ganska bra. Det hela är mellankrigstid i USA och fattigt som bara den. Barnhemmet där Annie bor är allt annat än upplyftande och miss Hannigan utnyttjar barnen för att få bidrag. Det är en gullig film och den bästa versionen. Musikaler är aldrig fel.















9. Firefox

Jag har en far som älskar Clint Eastwood. Därför har jag sett många av hans filmer minst en gång. Den är faktiskt ganska bortglömd men handlar om kalla kriget och spioneri på hög nivå. En riktigt bra film inspelad under en tid då Sovjet - USA höll på att töa upp sin relation rejält.












8. Sophies val

Jag tror att jag såg filmen första gången på gymnasiet.
Valet mellan sin son eller sin dotter så väljer hon sin sons liv först.
Jag tror inte någon förälder kan leva med sitt val i detta fall men
Sophie är den enda som överlever.







7. Den enfaldige mördaren

Säga vad man vill men det finns en mörk ådra i Hasse Alfredsson.
Den kom nog aldrig fram i samarbetet med Tage men här ser man den. I vissa av hans böcker med. Det är ett tragiskt porträtt över Sven. Nästan så att det gör ont att se filmen.









6. Evil under the sun

Detta är en filmatisering av en Agatha Christie-deckare. Hercule Poirot är på semester när ett mord sker. Egentligen är väl intrigen inte så superspännande. Däremot är Maggie Smith med och hon gör alltid bra ifrån sig. Här var hon inte den drypande dam hon är idag men på god väg.



5. 48 HRS

En typisk film från åttiotalet. Två omaka snubbar löser brott. Den ene
är en snut med attityd och den andre är en ex-fånge med lika mycket
attityd. Det kom en uppföljare men som i alla andra fall är originalet bäst.













4. Tootsie

Att klä ut sig till kvinna för att få ett jobb verkar vara något som
filmindustrin gillar oavsett land. Filmen är ju några år men det finns
vissa saker som fortfarande är väldigt aktuella.













3. Fanny och Alexander

En otrolig mustig film men själ. Så sa min svensklärare 1993 och jag
håller med. Att film har prisbelönats är inte konstigt. Att de flesta pris
är för foto. Det är fullt förståeligt.












2. Blade Runner

Att det finns androider, replikanter, som ser ut som och tänker som oss
var det som fascinerade mig mest med denna film. Jag såg den inte 1982
utan senare när mitt science fiction-intresse av större. Boken som filmen
bygger på är väldigt intressant ur en AI-vinkel.









1. E.T

Japp, som det barn jag var 1982 måste jag självklart välja filmen om en söt
kille och hans minst lika söta vän från en annan planet. E.T. kan fortfarande få mig att gråta för det finns något så hjärtskärande i hans önskan att komma hem. Dessutom är ju myndigheterna galet oroliga. Han är ju knappast det som en ska oroa sig för med tanke på att mamma och pappa kommer tillbaka.