fredag 26 maj 2017

Tappa greppet av Katarina von Bredow



Hampus och Victoria har varit vänner så länge de kan minnas. När Vincent, dramapedagogen, skulle sätta upp en spontan pjäs fick Hampus vara killen som är kär i sin bästa vän men aldrig sagt något. Det stämmer så väl med verkligheten eftersom Hampus är kär i Victoria. Nu pratar de inte riktigt med varandra. Eller jo, men inte som förut. Det är lite konstigt och Hampus vet inte vad han ska ta sig till. Samtidigt är det som att han ser Victoria i ett annat ljus då och då under dessa veckor men han saknar henne. Så den dagen Victoria säger att de borde bli ihop borde vara den bästa dagen i Hampus liv. Det visar sig vara lättare att tråna efter någon än att vara ihop på riktigt.

Det är en fin liten berättelse om kärlek och lite svår kärlek. Eller svår är fel ord men ibland är det svårt att veta vad du vill när du är 15 år. Att älska människor är egentligen samma känsla men det kan upplevas olika och har du ingen referens hur vet du då?

Boken är väldigt lätt att läsa och ganska så rolig. von Bredow ryggar inte för att låta karaktärerna tänka på sex eller vara öppna med det. Likaså får det finnas familjer av olika slag. Samtidigt får en kille göra sin röst hörd kring kärlek och känslor och hur bra är inte det? Det är också okej att vara duktig i skolan och ha kompisar som är likadana. Läraren i mig blir lite glad. Den här boken kan en lätt läsa i nian eller på gymnasiet. Bara för att du kan alltid diskutera känslor och vad vänskap är.

torsdag 25 maj 2017

Olikhetsutmaningen; arbete och fritid

Så torsdag och jag har varit ledig. Det har varit läsning som gäller idag. Jag har läst ut en bok, påbörjat en annan och tagit mig igenom första Mosebok. Att jag läser om Bibeln har att göra med jobbet. Som religionslärare behöver jag alltid läsa om de stora religiösa böckerna ibland. De släktträd som finns med känns långa. Ingen hård redaktör där inte. Denna torsdag en ny utmaning. Läs mer här för här kommer uppmaningen:

Åtta timmars arbete, åtta timmars fritid och åtta timmars vila brukar det heta. Förra veckan ägnade vi oss åt sömn eller brist därpå, nu blir det de två andra delarna av dygnet.Efter att ha ägnat alldeles för mycket tid åt arbete det senare är det nu dags för några dagars fritid. Planen är att läsa mycket, städa lite och ägna mig åt familjen. Veckans olikhetsutmaning handlar därför om arbete och fritid.



Arbete är ju ett vanligt förekommande tema i litteraturen. Gärna hårt arbete som nästintill knäcker dig eller ett arbete du hittar som passar just dig men som kanske är lite crazy. Jag har nog återkommit till den här serien tidigare men böckerna om Bricken av Vibeke Olsson handlar mycket om arbete. Det är ett slit jämt och egentligen mest för att överleva dagen och klara sig till ålderdomen.

Det var svårt med fritid men boken jag påbörjade idag handlar om en kille som på sin fritid spelar en del spel. Han gör det för att komma ifrån sina problem men han tycker väldigt mycket om att umgås med sina kompisar i spelvärlden också. Tappa Greppet av Katarina von Bredows bok är ganska ny och handlar om en ung kille som är kär i sin bästa vän. Eftersom hon har fått reda på det har allt förändrats. Då är det lite skönt att gömma sig i spelens värld.

Liten sommarläsningskät

För några dagar sedan tänkte Lyran att det var dags att prata om sommarläsning så här kommer ett par frågor om just sommarläsning.


1. Brukar du läsa mer eller mindre, eller som vanligt på sommaren?

Jag läser nog lika mycket även om jag läser i intensivare sjok. Det kan vara så att jag läser en bok på två dagar och sedan inte läser på tre och sedan är det en hel veckas läsning. Så själva mängden är den samma men hastigheten är annorlunda.

2. Läser du samma typ(er) av böcker som under övriga delar av året, eller läser du något speciellt på sommaren?

Jag läser lite mindre ungdomsböcker på sommaren och försöker läsa av min bokhylla 😄. Det senare är svårast 😉. Så mycket nya böcker, så lite tid är väl passande kommentar.

3. Beskriv den ultimata sommarläsningsplatsen! Inkludera gärna smaker, dofter o s v.

Jag gillar att läsa sittande i skuggan där det är svalt. Gärna med en sval dryck och doften av blommor. Lyssnandes på ljudbok gör jag på cykeln större delen av sommaren eller i bilen. Det är alltid trevligt att lyssna ihop på resa. Sängen på morgonen innan det blir varmt med lite god frukost är också en trevlig lässtund.

4. Vilken bok är perfekt för en slö dag på stranden/i hängmattan?

Jag tänker en rolig, lättsam bok. Det får väl bli Jenny Colgans böcker i år. Lätta att läsa och lite mysiga.

5. Berätta om en bra bok som utspelar sig på sommaren!

Jag tyckte mycket om Anna Fredrikssons Augustiresan när jag läste den. Den fastnade lite i minnet.

onsdag 24 maj 2017

Släppa taget av Katarina von Bredow



Tvillingarna Elsa och Stella är hur lika som helst men olika på andra sätt. De är båda ganska kreativa och konstnärliga och vill gå estet. Så här sista terminen i nian ska det komma en dramapedagog och Stella är helt till sig. Det är inte Elsa. Om Stella är öppen, i centrum och livlig samt spontan är Elsa motsatsen. Hon är lite mer beige som hon tänker om sig själv. Elsa vill inte gärna dela med sig av sina känslor och detta gäller främst känslor för Elliot. De går i samma klass och hon gillar honom så mycket. Det vet ingen person över huvud taget.

När dramapedagogen Vincent har lite för knäppa idéer om att öppna sig och att liksom vara ärliga brister det lite för Elsa. Hon blir både rädd och modig och närmar sig Elliot för första gången. Samtidigt händer det något mellan Stella och Elsa. De hamnar lite på kollisionskurs med varandra. Det är ovanligt och Stella förstår ingenting. Inte så konstigt eftersom Elsa blir arg men förklarar inte varför.

Det är en bra bok om känslor, syskon, kärlek och hur svårt det är att vara sin egen. Speciellt svårt blir det för Elsa som har en tvilling men känner sig i underläge. Ibland tror jag att det hade varit trevligt att få följa Stella också. Jag känner att Elsa är onödigt arg på sin syster. Stella är som hon är men jag tror inte hon ser sig själv som den första, eller originalet som Elsa säger. Där brister boken lite för att det är bara Elsa som vi får lyssna till. Stella som lyfter sin syster, tänker på samma saker, är spontan men ändå väldigt omtänksam borde ju fått lite mer röst. Nu förstår jag det inte var poängen men jag kan bli arg på Elsa. Kanske för att jag är storasyster och känner igen en arg systers omotiverade ilska. Det är ingen som jämför mig med min syster annat än hon själv. Så tror jag det är för Elsa med. Boken är kanonbra och tog bara fyra timmar att läsa. Fungerar nog på högstadiet och gymnasiets första årskurs.

tisdag 23 maj 2017

Kulturkollos tisdagsutmaning: Om min hobby

Denna vecka pratas det om hobbies på Kulturkollo. Som vanligt är det en utmaning en tisdag och idag är instruktionen som följer:

Igår berättade jag om min avslappnade ekorrskådningshobby som jag lagt mig till med. I dagens utmaning vill jag förstås veta mer om din hobby.

Ägnar du dig åt någon hobby, vad är det och hur började ditt intresse för just den hobbyn? Finns det någon hobby du inte testat än (eller i alla fall inte håller på med nu), men är sugen på att utforska?

Jag håller på med olika saker vid olika tillfällen men att pyssla är det jag återkommer till. Det kan vara allt från att måla små saker, göra lite blomarrangemang, brodera till att sy saker. Det kommer i omgångar och beror på ork och humör. Just nu är orken låg och då är humöret också lågt. Jag gillar att sy saker och har gjort några lapptäcken i mitt liv. Kanske dags igen.


måndag 22 maj 2017

Green Zone


Under mars-april 2003 föll den irakiska regimen och Hussein gömde sig. Många generaler och andra högt uppsatta militärer och tjänstemän blev viktiga att hitta. Det var nu som USA skulle hitta alla massförstörelsevapen som fanns. De som Irak hade sålt till terrorister. De som gjorde invasionen möjlig. Nu visade det sig att så inte var fallet. Militären åkte till ställen som de fått information om och det var tomt eller så fanns det annat just där.

En underofficer i US Army åker runt till dessa platser med sina män men hittar inget. Däremot blir de beskjutna och frustrationen är ganska så hög. Roy Miller, som denne officer heter, börjar ifrågasätta informationen och hör sig för på andra ställen. Det är så han och hans team hittar en tjänsteman vid namn Seyyed Hamza. Han har kännedom om var de kan hitta en hög militär men innan de hinner förhöra honom för en grupp black ops bort honom. Det är nu som Miller i stort slutar följa order och slår sig samman med CIA. De vill alla hitta dessa massförstörelsevapen och härvan bakom detta är komplex.

Filmen är baserad på en bok och jag tycker faktiskt att det är lite segt. En underofficer som engagerar sig när alla andra bara piff. Det känns liksom ganska så amerikanskt och lite tillrättalagt. Den här filmen floppade och jag förstår varför. Efter sju år har den nästan spelat in sin kostnad, nästan. Jag kan tycka att skådespelarna gör ett vanligt måndagsjobb liksom men storyn är knappast något som intresserar och tja, ingen film att rekommendera.

söndag 21 maj 2017

Från A till Ö: Cirkus

C - Cirkus. En bok som det hände mycket i.
Saker hände hela tiden i den här boken. Du hängde knappt med.

Den andra boken i Philip Pullmans Guldkompassen-serie händer en hel del som ibland var svårt att koppla innan bok tre. Så jag gissar på den. Om vi ska ta ordet i sig så finns ju Jostein Gaarders Cirkusdirektörens dotter som också kan kvalificera in sig på mycket som hände. Det har väldigt lite med cirkus att göra.  

lördag 20 maj 2017

Från A till Ö: B - Besvikelse

B - Besvikelse. En bok som inte levde upp till dina förväntningar.
Du såg verkligen fram emot att läsa den här boken. Anledningen spelar ingen roll. Men det slutade som en stor besvikelse.

Vad svårt det blev nu. Jag försöker försäkra mig om att boken jag tänker läsa är bra. Ibland stämmer det ju inte. En bok jag inte gillade var Mannen som läste högt på 6.27-tåget av Jean-Paul Didierlaurent. Den levde inte upp till den hype som den hade först. Nu tror jag att jag inte var ensam om att känna så.

fredag 19 maj 2017

The Handmaid's tale av Margaret Atwood



När jag var ung och arg feminist så läste jag Atwoods roman. Det tror jag att jag kanske glömt men nu läste jag om den. Nu är jag ju bara en arg feminist. Känslan är lika men mogen. Jag reagerar på andra saker.

Vi befinner oss i en totalitär stat i framtiden. USA har fallit och den kristna staten Gilead har uppstått. Det är viktigt att föröka sig och enligt staten är män fertila, oavsett. Kvinnor är det inte lika lätt för. Därför så delas kvinnor in i olika grupper. Det finns fruar. De är gifta med högt uppsatta ledare och åtnjuter status. Många av dem är ofertila men har de barn behandlas framförallt flickor som en skatt och kläs i vitt. Sedan finns det i dessa hushåll något som kallas Marthas och det är hushållerskorna. Också ofta ofertila kvinnor och lite äldre. Den tredje sortens kvinna som bor i ett hem likt detta är tjänarinnan. Det är en fertil kvinna vars enda arbetsuppgift är att bli gravid. Lite som Bibelns Sara ger Abraham Hagar ges tjänarinnorna bort av fruarna till de äkta makarna. Det finns också andra kvinnor. Det är econowives som får göra allt för de mindre viktiga männen. The Aunts är kvinnor anställda av staten för att ta hand om tjänarinnorna eller att indoktrinera dem.

Detta är en berättelse om kvinnor även om män spelar en stor roll. Män kontrollerar och beskyddar. Män är de som tar för sig och kan utnyttja systemet. Offred som är vår berättare är tjänarinna hos en högt uppsatt officer. Han heter Fred och därav hennes namn. Det byter med hennes placering. Offred kommer ihåg livet innan. Hon kommer ihåg sin dotter och sin man. De finns inte i hennes närhet längre utan någon annanstans. Livet är ganska inrutat fast Offred drömmer sig bort. Hon saknar sina vänner och sitt liv. Hennes kompanjon Ofglen följer med för inga kvinnor för vistas ute ensamma. Sakta men säkert får vi veta mer om Gilead och hur styrt det är.

Det är här som det börjar bli läskigt. Jag förstår hur Atwood tänker kring sitt framtidssamhälle med vikande födelsetal och AIDS som en faktor i detta. Det är skrämmande hur de vita kränkta männen då kan ha sina ekon idag. Någonstans känns det som om det skulle kunna hända nu eller det händer delvis nu. Kvinnor tar för sig för mycket och därför föds inga barn. Det är mantrat i Gilead och lite mantrat i världen idag. Jag läser som sagt boken med andra ögon. Det skrämmer mig att alla dystopier alltid säger något om sin samtid. Den här boken är 30 år men skulle kunna varit skriven för ett halvår sedan. Läs och begrunda. Snart ska jag se serien. När jag orkar vill säga.

torsdag 18 maj 2017

Olikhetsutmaningen: trött och pigg

Denna torsdag efterfrågas två böcker där någon pigg människa eller trött dito finns med. Läs mer här eller se frågan nedan:

Maj skulle kunna vara en underbar tid, men än så länge är jag helt begravd i rättningshögar och bedömning, vilket gör mig galet trött. Det är vad som inspirerar veckans motsatspar trött och pigg. Berätta om några kulturella verk som du kopplar till just dessa ord.














Som lärare tänker jag hänga på och säga att pigg är aldrig något du känner dig som i maj om du är lärare. Jag tänker att snart är det fyra dagar ledigt och då kan jag i alla fall vila ut lite.

Trött får mig att tänka på Törnrosa som sov så länge. Det finns ganska många böcker i genren retelling, alltså en gammal berättelse får nytt liv i en annan form. En av dem är Briar Rose av Jane Yolen som handlar om Törnrosas barnbarn. Lite annorlunda men ibland är det kul.

När jag tänker på pigg så ser jag faktiskt pensionärsligan framför mig. Piggare pensionärer än de som Catharina Ingelman-Sundberg skriver om är nog svårt att tänka sig. Just nu skulle det vara skönt att få vara så pigg

onsdag 17 maj 2017

När man vaknar tidigt....



I morse var jag vaken vid fyra. Solen och månen tävlade om ljuset. Solen vann men den här lilla godingen hängde fortfarande framme.

tisdag 16 maj 2017

Kulturkollos tisdagsutmaning: Dålig stämning i kulturens värld

Förra veckan var det Eurovision på kulturkollo och då höll jag mig borta. Det är inget som intresserar mig. Denna vecka handlar det dock om dålig stämning och frågan denna vecka är:

I veckans utmaning vill jag att du berättar om en bok, tv-serie, film, låt eller annan kultur där dålig stämning råder. Självklart kan du också berätta om anekdoter ur verkliga livet.

En av de TV-serier jag tänker på är Modern Family. Stämningen är så dålig ibland att skämskudden åker fram. Det är inte lätt att ha en pappa som Phil Dunphy verkar inte tonårstiden vara över någonsin. Att vara hans fru är nog inte heller så lätt.

Dålig stämning är det allt som oftast i Hjorth och Rosenfeldts deckare som Sebastian Bergman. Han har en fäbless för att hamna i säng med fel kvinnor och för att irritera dem han egentligen vill vara nära. Det är allt annat än lätt att umgås med honom.

Jag lyssnade på när Tommy Berggren intervjuades i P4 Extra och han pratade om prostituerade och en kvinna han mött i Brasilien. Lite dålig stämning i studion kändes rakt igenom.

måndag 15 maj 2017

söndag 14 maj 2017

Läsning pågår

Ja lite i alla fall. Mest är det arbete som pågår.

lördag 13 maj 2017

Bokbloggsjerka 12-15 maj

Veckans fråga är som följer nedan. Läs mer här

Finns det en numera avliden författare som du skulle vilja hedra? Vem och varför i så fall?

Ja, vad svårt det blev. Det finns några att välja på men jag tar väl Leo Tolstoj. Jag gillar hans böcker och tycker att de säger så mycket om Rysslands klassuppdelning. Det går nästan att förstå och känna revolutionen som pyr i de fattigare klasserna. Rika människor som egentligen inte har pengar men som tänker sig ha mandat att göra som de önskar. Eller de fattiga som inte har en röst hos Tolstoj men som många gärna pratar om. 

 

fredag 12 maj 2017

Helgfrågan v. 19


Det är fredag idag och det är faktiskt fokus hos Mias bokhörna denna vecka. Så frågorna är som följer:

Vad äter ni ? (gärna recept)
Vad läser ni?
Vad ska ni titta på film/tv-serie,eurovision eller bio?
Vad smaskar ni på? 

Jag tänkte servera mig och mina gäster minihamburgare denna vecka. De har kommit med små hamburgerbröd där jag bor. Yay, och då ska jag experimentera lite. Det blir lite grillkrydda i färsen och ost samt grönt på. Till blir det sötpotatispommes ugnsbakade i salt och timjan. Mumsfilibaba.

I bilen på morgonen och hem på eftermiddagen blir det The Handmaid's tale av Margeret Atwood. Jag har nästan lyssnat klart. Hemsk och otroligt aktuell.

Åh, vad svårt det blev. Jag ser inte Eurovisionen så det blir nog en serie. På fredag kommer ju The Blacklists nya avsnitt ut. Gissar att jag kör på den.

Till mitt program eller efter maten blir det nog Polly med Seasaltsmak. Det är lite salt och sött i samma.

torsdag 11 maj 2017

Olikhetsutmaningen: vinnare och förlorare

Det är som alltid både Eurovision och Hockey-VM så här i början av maj.. Inget som egentligen drar mitt intresse. Däremot uppmärksammas den förra hos Enligt O denna vecka. Veckans utmaning är som följer:

Det är I helgen är det dags för final i årets Eurovision och där kommer det att koras en vinnare och en rad förlorare. Vinnare och förlorare blir därför motsatsparet i veckans olikhetsutmaning.

Att vinna kan vara viktigt för en del och mindre viktigt för andra. I många fall kan vinnare hyllas som hjältar och många av våra stora idrottsmän och idrottskvinnor kan nog känna av det ibland. Att vinna är viktigt och ser du amerikanska filmer med sport i centrum är de läskiga. Denna tanke finns även inom litteraturen och de kan bli vinnare på andra sätt. Jag tänker på Suzanne Collins Hungerspelen där vinst betyder välstånd för den enskilde men också för distriktet. Att vinnaren måste mörda ett antal unga människor för att kunna njuta av detta är baksidan av vinsten.

Ingen drömmer om att förlora. Att förlora allt är värre än att förlora i en lek, i alla fall i det långa loppet. Markuell i Hjalmar Bergmans bok Markurells i Wadköping förlorar lusten att leva då hustrun avslöjar att den älskade sonen, Johan, inte är hans. Det tar bara några timmar men sedan känns hans liv annorlunda.

onsdag 10 maj 2017

Från A till Ö: A - Allvarlig

Dags för första bokstaven i taggutmaningen. Det är A som Alfabet, som i min systers namn, som i alla och ja många andra ord.

A - Allvarlig. En bok du tog på allvar.
En bok som tog upp allvarliga ämnen. Du läste den för underhållning, men tog den på allvar.

Vad svårt det blev. Det finns ju böcker av många de slag som passar in på denna punkt men jag tror att det får bli Hon bad om det av Louise O'Neill. Det handlar om en ung flicka, Emma O'Donovan, som är vacker och populär men som på en fest blir brutalt sexuellt utnyttjad. Hon kan inte komma över det och det påverkar henne. Hon lever som i skuld och anklagas av samhället. 

Jag läste den för att den verkade bra men den sa mig något om vår värld. Trots att vi tror att vi har kommit långt är kvinnors rätt långt ifrån säkra. Dags att lyfta den nya generationen tjejer. Vi pratar ofta om feminism och om den tredje vågen. Snart dags för den fjärde och att vi tar det på allvar. Den här boken tog tag i mig och jag känner att det är dags. 

Jag läste en ledare om att vi i väst inte kan vara symboler för muslimska kvinnor. Västledare som vägrar följa en kulturell rit, som att bära slöja kan inte vara relevant. Jag undrar varför. Att stå upp för vad du tror på måste hyllas oavsett vem som gör det. Att det inte betyder så mycket är väl kanske sant men att det visar på att jag som kvinna gör mina val måste alltid respekteras. 

Kvinnor måste sluta gnälla på andra kvinnor. Vi är starkare tillsammans och vi måste få till världen för de som kommer efter oss. Då måste vi lära våra tjejer att stå upp för sig själva. Alltid.

tisdag 9 maj 2017

Ja, lite blandad kompott

Jag håller på att avsluta en mängd kurser på jobbet just nu. Det är faktiskt jobbigt att jonglera schemaläggning, kurser, avslutning och utvecklingssamtal på samma gång. Nästa år blir det bättre tänker jag. Det stämmer aldrig. Nu ska jag äta mig en god bit kaka. Det förtjänar jag idag.

måndag 8 maj 2017

Sändebudet av Anders Gustafson och Johan Kant



Solbritt Andersson är tillbaka och hon och hennes kollegor befinner sig mitt i en extrem stor utredning. Den för Solbritt och Lena till Tyskland där de båda möter en interpolagent, Erik, som också vill sänka detta stora kriminella gäng som gömmer sig bakom en ganska polerad affärsverksamhet. De kommer rätt mycket på spåret i Tyskland men åker hem då Sven Löwengrip fortfarande inte har dykt upp. Väl hemma händer än det ena och än det andra som har med utredning att göra men det är svårt att koppla allt på en gång.

Samtidigt så händer det som alltid andra saker på Singö. Prästen på ön visar sig ha intressanta saker för sig som också visar sig ha betydelse för utredningen. Annars är livet som det alltid är för Solbritt och Rune. De lever sitt liv och barnbarnet Isabell kommer med jämna mellanrum och hälsar på. Fast just nu kanske det är pojkvännen som är mest intressant.

Detta är den sista boken om Solbritt och utredningen kring Löwengrip. Det är mycket som ska knytas ihop och jag tycker att det fungerar. Nu är inte detta den mest svårlästa bok i hela världen men den är mysig och trevlig. Jag tror också att få läsa om en polis som liksom lever ett normalt liv är uppfriskande. För Solbritt är ganska så normal. Hon är gift, har barn och ett aktivt privatliv. Hon dricker ibland men inte några mängder och hon trivs med sitt jobb. Det är verkligen en motpol mot allt svårmod som brukar dyka upp. Jag gillar serien och den är rätt så lättläst. Kanske är det något för sommarläsningen.

söndag 7 maj 2017

The Social Network



Enligt vad jag har förstått så var det svårt att få till slutet eftersom alla inblandade hade nått förhandlingens slut och fått pengar. Pengar ja, glöm inte att mycket alltid handlar om pengar. Det är också så att Mark Zuckerberg inte hade något med filmen att göra. Den är helt baserad andras uppfattning av händelsen. Det tycker jag är intressant. Zuckerberg vill inte ha något med filmen att göra och jag förstår honom.

Här framställs han som ganska otrevlig och de andra som små trevliga pojkar. Mmm, intressant. Det är klart att ingen av dem är helt skyldig eller helt oskyldig. I det hela verkar filmskaparna glömt att Zuckerberg faktiskt träffade sin nuvarande fru på Harvard och i samband med filmförloppet men det är liksom inte viktigt. För Zuckerberg framstår som en antisocial okänslig snubbe utan speciellt många vänner.

Filmen handlar om hur Facebook kom till och hur, enligt denna version, Zuckerberg lurade alla. Sanningen ligger nog i mitten. För här ligger min kritik. Kan du göra en biopic när personen lever och, dessutom inte pratar med dig. Mycket fokus ligger på Zuckerberg och de andra är trevliga om än lite pengaglada men alltid rakryggade och rara. Nja, det stör mig lite. Mina källkritiska ögon är hårda och jag har svårt att tro att män från väldigt privilegierade miljöer är så trevliga som de är. När hela Harvard blir imponerade av Zuckerberg tror jag att de andra blir lite sura.

Jag undrar vem studenterna på Harvard är mest imponerade av att träffa idag? Zuckerberg eller killarna som blev sexa i OS? Jag har mina aningar. För några år sedan tittade jag på Zuckerberg när han gjorde ett TED-talk. Egentligen är han som Steve Jobs eller Bill Gates. De är smarta och lite antisociala men det är liksom deras grej. Jag skulle säga att Jobs är lite läskigare än de andra två. And the nerd shall inherit the earth. Så har det väl blivit. Filmen är en Fincher+Sorkin-bebis och den fungerar men känns kanske lite ensidigt berättad.

lördag 6 maj 2017

Extras av Scott Westerfeld



Aya Fuse bor Yokohama. Staden är relativt kontrollerad och bygger på ett system där kändisskap ger dig utrymme att äga mer. Precis som resten av världen påverkades alla i staden av Tally Youngbloods mindrain där alla bieffekter av skönhetsoperationerna togs bort. Aya anser sig själv som ful. Som de flesta andra i staden filmar Aya sitt liv och hon använder sig av Moggle, hennes kamera. De båda tar sig in på en fest i New Pretty Town i hopp om att spåra upp en grupp som hon såg att surfa på ett mag-tåg, en historia som hon tror kommer att göra henne känd.

Det är så hon träffar Frizz Mizuno. Han är väldigt känd och Aya blir lite förvirrad men känner sig smickrad över att han pratat med henne trots allt. Hon lämnar Frizz för att leta efter den här häftiga gruppen. De är Sly Girls, mytomspunna men inte så lätta att hitta, och de tvingar Aya att slänga Moggle i en sjö för att de ska acceptera henne.

Det är genom att, efter att ha räddat Moggle, filma Sly Girls och senare de som tömmer tågen, de omänskliga, som Aya når enorm berömmelse. Så stor att hon, Frizz, brodern Hiro och kompisen Ren måste gömma sig på de mest konstiga ställen. Trots det hittar Tally Youngblood dem och snart tar Ayas historia, som började med att filma en grupp coola tjejer, en helt annan vinkling och Aya visar att hon är rätt tuff hon med.

Boken är egentligen inte någon fortsättning på Scott Westerfelds serie The Uglies, utan en helt fristående bok men det är en fördel om du läst de tre andra. Det är också en variation på den värld som Westerfeld tidigare presenterat. Extras handlar mycket om att vara uppkopplad och det finns en ganska stark samhällskritik mot den värld vi faktiskt lever i nu. Mycket av det de gör i boken dokumenteras av kameror och det är ju ungefär så unga människor lever idag. Det är svårt att leva upp till bilder av att vi alltid mår bra. Ingen mår alltid bra men att ta ett kort på en själv när en är glad är lättare än motsatsen. Just den tanken följer mig efter att jag läst klart boken.

Jag lyssnade på boken på engelska och det kräver en hel del att hänga med i slangen. Det är en välskriven bok och den är spännande. Kanske kan jag tycka att Aya är lite väl naiv ibland men det är väl hennes ålder. För unga som gillar att läsa mycket och kanske som kan lite mangareferenser är detta en passande bok. Fast som jag skrev tidigare är det lättare om du läst The Uglies-serien först.

fredag 5 maj 2017

Vei Bok 1 av Sara Bergmark Elfgren och Karl Johnsson



Att få en bok av ett förlag är något nytt för mig. Jag blev helt uppspelt av många skäl och faktiskt senare av att läsa den här boken. Som den fantasynörd jag är tänker jag klassificera denna som fantasy och som den religionslärare jag är blir jag glad av att se den nordiska mytologin få eget liv.

Det hela börjar på havet där ett vikingaskepp hittar en ung kvinna. Hon kommer inte från den här världen utan från Jotunheim. Hon heter Vei och är ran av Veidars flock. De vikingar hon stöter på vill till Jotunheim för att erövra. Vei vill hem så hon berättar hur de tar sig dit. Alldeles i överfarten mellan Midgård och Jotunheim går skeppet under och de överlevande spolas upp på land. Arga och rädda kräver besättningen att Vei ska offras till Oden och vikingaprinsen går med på det. Dal, den främste av krigarna, får uppdraget att genomföra det men istället låter han Vei veta att han tänker låta henne fly. Det är då som den första av gudarna/jättarna dyker upp och Dal samt Vei blir ensamma kvar.

Vei, med en del jätteblod i sig, läker fort och snart beger de två sig av mot Veis by. Väl där så är byn öde som på en enda person. Aldis, byns förra ran, ligger döende och hinner säga adjö till Vei. Efter att de genomfört begravningsritualen förklarar Vei vad det innebär att vara ran. På morgonen lyfts taget och två jättar tar med Vei och Dal till Åskberget. Där återförenas Vei med Veidar även om det inte är smidigt. Det är så att det är dags för Meistarileikir - en tävling om som är bäst. Vei har hela livet trott att ran möter ran men så är det inte. Det är jättarnas kämpar, ran, mot asarnas kämpar, valkyrior eller vad det nu må vara. För första gången på många år blir det återigen en tvekamp.

Det är en mycket intressant historia och den har ett driv. Det gick fort att läsa denna bok och jag måste säga att jag tycker om berättarstilen. Den är underbart tecknad och vissa karaktärer känns extra noga. Vei är en sådan men jag måste säga att jag gillar de blå jättarna med inslag av djur och som påminner mig om hinduiska gudar. Sedan måste jag säga att Loke, vilken tolkning, är underbar som den listige. Jag får vänta nästan ett helt år men så är det ibland.

torsdag 4 maj 2017

Olikhetsutmaningen: ute och inne

En ny vecka, en ny torsdag och en ny olikhetsutmaning. Den är som följer:

I helgen kom så äntligen våren och jag fick tillfälle att ägna mig åt en av mina favoritsysselsättning — utomhusläsning. Det är därför veckans olikhetsutmaning handlar om orden ute och inne. Det kan handla om plats, men också om vad som är inne och ute rent popularitetsmässigt.


En bok där de är mycket ute är Anders Gustafsons och Johan Kants senaste bok Sändebudet. Det utspelar sig på Singö i Stockholms skärgård och de är alltid ute trots snålblåst. Boken handlar om Solbritt Andersson, en polis som varit med länge, och eftersom detta är den sista boken i en serie om tre så börjar det hela i Singöspionen. Det är ganska lagom trevlig läsning och det går ganska fort. Fast ibland är det allt som jag vill ha av en bok.

Att vara inne kan betyda så många saker. I detta fall får det symbolisera den andra bok jag håller på att avsluta. Jag läser just nu Extras av Scott Westerfeld som handlar om unga människor i vad jag tror är ett framtida Japan. Där är det viktigt att ha bra status, att vara inne. Alla rankas utifrån sina ansikten och ju högre rank desto bättre förmåner får du som människa. Det är ett intressant perspektiv på ungdomskulturen men även ett samhälle där utseende är allt.


onsdag 3 maj 2017

En kort bokenkät

1) Vad heter boken du läser just nu?
Vei bok 1 av Sara Bergmark Elfgren och Karl Johnsson
Longbourn av Jo Baker
Extras av Scott Westerfeld

2) Hur långt har du kommit?
Nästan klar.
Halvvägs
75%

3) Beskriv boken med tre ord.
Mytologisk, fantasy, vacker
Intressant, annorlunda, historisk
Ungdomlig, dystopi, relevant

4) På en skala 1-5, hur bra är den hittills?
4
3,5
3,5

tisdag 2 maj 2017

Kulturkollos tisdagsutmaning: Orättvisor och förtryck

Denna vecka är det orättvisor och förtryck som är i fokus på Kulturkollo. Veckans utmaning är som följer:

Orättvisa och förtryck – ämnet är brett och tolkningsbart. Det kan vara i det lilla personliga eller i det stora. Det kan handla om egenupplevd orättvisa eller strukturellt förtryck. Tänj på ämnet så mycket du vill.

Veckans utmaning:

Lista musik, film, konst och/eller böcker som tar upp ämnet orättvisa och/eller förtryck. Kanske skriver du en läslista till oss andra, kanske gör du en spellista eller så väljer du en helt annan form.

Jag gillar Mikael Wiehe och Björn Afzelius som var en del av proggrörelsen och skrev låtar om än det ena och än det andra. Sång till friheten är en sådan sång som kan handla om kamp och om frihetskamp.

Förtryck kan handla om många saker och därför får 12 years a slave symbolisera filmen i denna utmaning. Den handlar om en man som är fri men blir slav av misstag. Alla de rättigheter som han hade togs ifrån honom och mannens kamp för att komma hem till sitt liv.

Norman Rockwell målade en bild av Ruby Bridges som var den första lilla flicka som skulle gå i en vit skola i USA. Det finns något så ensamt över den bilden som säger väldigt mycket om förtryck och orättvisor. Alla som inte får gå i skolan än idag och alla som behandlas fel för att de vill lära sig saker eller bara vara den de är.



Det finns en hel del böcker som tar upp orättvisor eller förtryck på olika sätt. Den bok jag tänker på är Jane Eyre där scenerna i barnhemmet alltid får mig att rysa. Det finns så många som tycker att vara fattig eller sjuk är ett individproblem både då och nu. En fattig kvinna fick skylla sig själv och skulle veta sin plats.

Som en bonus tänker jag på de politiker som säger sig stå upp för förtryck och orättvisor för att i nästa sekund säga att sjukskrivningarna måste ned och vi ska arbeta och göra oss nyttiga. Inget fel i det men alla orkar inte med det. Det finns en orättvisa i det med.

måndag 1 maj 2017

April och den otroliga världen


År 1870 så händer något som påverkar hela Europas och världens utveckling. Kejsar Napoleon III mördas och hans politiskt svage och unge son tar över och skriver på ett fredsfördrag med tyskarna och det bryter inte ut något krig. Det gör också att Frankrike fortsätter vara en monarki men närmast diktatoriska inslag. De forskare och vetenskapsmän som finns försvinner med jämna mellanrum och utvecklingen stannar av. Det är kolkraft som gäller och 1931 är Frankrike i krig med många länder och världen är i stort ett stort kolmoln. Avril, eller April, och hennes mamma och pappa samt farfar bor i Paris. De vuxna försöker komma på ett serum som får djuren att må bra men även människorna. Forska får en inte göra på egen hand så polisen kommer för att arrestera dem alla. De flyr men försvinner Aprils föräldrar mystiskt. Hon blir ensam kvar.

Tio år senare, 1941, lever April ensam i Paris med Darwin, sin talande katt. De försöker komma på föräldrarnas serum som bota djur och kanske växter men det går sådär. Polisen jagar henne och hon har inte träffat sin farfar på tio år. En dag träffar hon Julius, en ung skurk och polisinformatör, som sätter igång händelser och snart visar det sig att Aprils föräldrar är kidnappade och nu tänker hon leta reda på dem.

Detta är en skön fransk film i dystopigenren. Franskt utseende och franskt tal gör att den knappast är för små barn utan kanske lite äldre. Den har en tydlig handling och lagom galna saker för att fungera i en fantasivärld men ändå trovärdig. Jag läste Guldkompassen för några år sedan och tänker på steampunkfantasy när jag ser den här. Gammelmoderna saker som t.ex. flyger eller att ånga används på de mest galna sätt. Det är spännande och vältecknat och spelat. Den här hittade jag på C more.

söndag 30 april 2017

Om ett träd av Arne Dahl


En ung kvinna flyttar ut på landet för att försöka skriva. Dock visar det sig att bo på landet inte bara är finfina upplevelser. Hon reagerar mycket på ljud och mörker. Det är också svårt att sova och hon skriver ofta mitt i natten när det är som allra tystas men sedan kommer ljuden i huset. Att skriva under vargtimmen är hennes inspiration. Trots det måste hon alltid undersöka ljuden.

Det är en liten spännande novell och jag gillar twisten. Den är väl inläst och kanske en annorlunda Dahlproduktion. Jag har läst något liknande av honom för några år sedan. Jag tror den tilltalar en hel del läsare.

lördag 29 april 2017

Geologen av Elin Ruuth


Laszlo har varit fascinerad av stenar hela sitt liv. Han flyttar till Australien för att arbeta som geolog men hamnar i ett ganska tråkigt arbete. På en resa till Rom börjar han fundera över geologin och Gud. Han befinner sig i Rom under påsken och går i djupa religiösa funderingar. Till slut besöker han Peterskyrkan.

Så, det är en ganska speciell novell. Den har en ton av religion som jag tycker är fin men samtidigt finns det lite sorg hos mig. Jag gissar att det är för att jag inte riktigt uppskattar vandalism. Den är läsvärd och ta dig tid att lyssna på den. Den är mycket bra uppläst.

Mörkret varur hjärtat slår av John Ajvide Lindqvist





En dag så händer ett fenomen som gör att en kvinna sugs upp i luften och även ut i rymden så kraschar hon framför sin dotter. Kvinnan dör inte utan blir totalförlamad men kan inte prata. Hennes dotter besöker henne konstant till den dag hon bestämmer sig för att ta hand om mamman. Då har dottern två misslyckade äktenskap bakom sig.

Det är en ganska tragisk novell om två kvinnor vars liv är förstörda på olika sätt. Mamman kan aldrig gå igen men hon är nöjd med sitt liv. Dottern som lever för att ta hand om mamman och finner egentligen inget nöje i sitt liv.

Den är läsvärd och jag är glad att jaget presenteras som flicka så småningom. Det ger deras förhållande en viss dynamik och jag kan dra paralleller till alla de kvinnor som tagit hand om så många.

fredag 28 april 2017

Läsning pågår...

Det sker så mycket på jobbet just nu så läsningen går sådär. Jag läser inte så mycket för jag behöver göra annat. Men båda böckerna jag läser är bra.

torsdag 27 april 2017

Olikhetsutmaningen: Nord och syd

Idag är det torsdag och som alltid kommer det en fråga från Enligt O. Det kan du läsa mer om här. 

Dagens motsatspar i olikhetsutmaningen blir nord och syd. Detta för att jag åkt söderut.

Den första boken som får symbolisera nord är Martina Haags Det är något som inte stämmer. Boken som skrevs efter skilsmässan med Erik Haag fast inte handlar om den.

Den handlar om en författare som skiljer sig från sin man. Hon åker till en stuga i fjällen för att vara stugvakt längs Kungsleden. Där ska hon ta igen sig och skriva sin bok. Ensamheten är närande. En väldigt stark skildring och resa till ett något nytt.

Syd får också symboliseras av Elena Ferrentes Min fantastiska väninna. Nu är vi långt nere i Italien i staden Neapel. Två unga flickor, Elena och Lila, leker, växer och tävlar med varandra. Det är en fin berättelse om att växa upp. I bakgrunden finns maffian där Lilas blivande man är medlem. Varm stad som påverkar människornas mående.


onsdag 26 april 2017

Agellången av Joakim Pirinen



En ung man åker hem till sitt barndomshem för att besöka farmor och farfar. Väl där blir han lite intresserad av att starta en krog. Han åker och tittar på en lokal som verkar tilltalande från början. Han jämför med hur det är att starta krog i Stockholm. Det är en drömmande tillvaro. Samtidigt är det svårt att komma hem ibland. Farmor och farfar som går och lägger sig tidigt och att underhålla sig är inte lätt. Mannen känner sig något utanför i sin egen barndomshembygd.


Denna novell handlar om att komma hem och att känna sig annorlunda. Det är en rak berättelse och visar hur mycket som kan uppenbara sig på kort tid. Den är värd att lyssna på och mycket avhandlas på 26 minuter. Felix Engström gör en stabil inläsning.

tisdag 25 april 2017

Så en bok från ett förlag

Jag fick en bok från ett förlag idag. Det är Vei bok 1 av Sara Bergmark Elfgren och Karl Johnsson. En mycket fin bok.




Rent bord av Lina Ekdahl


Novellen handlar om en person som egentligen inte riktigt vet vad hon vill. Hon tänker sig ringa till mannen hon tycker om men hon vet inte vad hon ska göra. Vad ska hon prata om? Det kanske är så att det går att föreslå en promenad eller kanske prata om kaninerna.

Det var en annorlunda novell men ingenting jag fastnade speciellt mycket vid. Lina Ekdahl har gett ut poesi och gärna till musik och det märks faktiskt. Det blir någon form av repetition av tankar, precis som det kan vara i huvudet men som sagt passar det inte riktigt mig. Henrik Lange har ritat en kort version till varje bok.

måndag 24 april 2017

Litteraturveckan i P1 - Radionovellen

Så snart är det dags att rösta fram årets radionovell i P1. Passa på att lyssna och rösta du med.

Läs mer här om du är intresserad.


söndag 23 april 2017

Hitta Doris



Ni vet myten om guldfiskars minne? De simmar runt och kommer inte ihåg var de är. Varje gång de ser sitt lilla slott blir de lika glada. Det är en lögn men någonstans känns det som om de använt den tanken när Doris skapades. Hon lider närminnesförlust och kommer inte ihåg så mycket. Vissa saker lär hon sig minnas. Hon minns t.e.x Nemo och Marvin men annat glömmer hon fort.

De senaste åren har Disney lite ändrat sitt fokus med stor kärlek. Eller ja, det finns där men annat har också fått utrymme. Syskonkärlek eller som här familjen och den är inte bara föräldrar och barn. Doris inkluderar alla och känner. Lite annorlunda och att det är helt okej.

Doris börjar minnas en dag när hon är med Nemos klass i skolan. Hon minns sina föräldrar och som den impulsiva fisk hon är tänker Doris ge sig iväg på en gång. Som den lite mer försiktiga fisk han är tänker Marvin att de inte ska det. Nemo vill gärna hjälpa till så de tar sig ända från Australiens fina korallrev till Kaliforniens kust för att hitta Doris föräldrar.

Det är en väldigt passande uppföljare. Några gamla godingar från Hitta Nemo är med och några nya stjärnor. Sjölejonen är riktigt roliga måste jag säga. Jag gillar att Doris får vara annorlunda och att Nemo, som är ett barn, har bäst tålamod. En bra läxa att lära. Minne som en palettkirurgfisk får du väl säga nästa gång. Det är vad Doris är nämligen.

lördag 22 april 2017

37 4S



Detta är en liten kort film om Nick och Anne som bor på ön Tristan da Cunha. Där bor det totalt 270 personer och den ligger mitt ute i Atlanten mellan Afrika och Sydamerika. Det är nog rätt okej att bo där men nu vill Anne studera i London och Nick, hennes vän och pojkvän, kan inte riktigt förstå det. Eller han arbetar på att förstå det. Filmen handlar mycket om hur han resonerar kring detta. En liten fin annorlunda film.

fredag 21 april 2017

Helgfrågan v. 16

Hos Mias bokhörna är det dags för helgfrågan och den är som följer denna vecka.



Denna vecka har jag fått hjälp av Ewa som har bloggen Holavedsbrudar - Författarblogg .
Så här lyder frågan:
Följer du en eller flera författare på facebook och/eller Instagram? I så fall vilka och varför?

Jag följer bara författare på Twitter. Där är det J.K Rowling som jag följer och sedan är det Joanne Hildebrandt. Det finns säkert fler på Instagram men där har jag inte letat än. Båda två är väldigt samhällsintresserade och Twitter passar dem lite bättre i när det gäller det. För att Rowling var ganska skarp i t.ex. amerikanska valet och Hildebrandt brinner för försvaret.

torsdag 20 april 2017

Olikhetsutmaningen: fint och fult

Så torsdag och dagens uppgift är rätt så klurig. Här har jag funderat större delen av dagen men nu ska vi se om jag har knäckt den. Utmaningen från Enligt O är som följer:


Min uppgift till er idag är att presentera böcker som passar till motsatsparet fint och fult. Det kan handla om kvalitet, men lika gärna om yta eller innehåll. Mina svar får vänta lite, då jag inte hunnit fundera färdigt.



Jag är ganska kräsen kring litteratur och har åsikter om böcker som inte är bra. Fast detta inlägg får handla om bokomslag kort och gott. Det hör omslaget är vackert så det förslår. Fint och blommigt passar väl så här när snön nu har smält och det kanske blir vår.

  

Det här omslaget är inte vackert. Det är fult och helt ologiskt. En bok som handlar om en historisk händelse och så är det en katt och en portfölj. Den som tryckte den här boken hade knappast koll.

onsdag 19 april 2017

En kort statusenkät

1) Vad heter boken du läser just nu?
Huset Longbourn av Jo Baker
Extras av Scott Westerfeld

2) Hur långt har du kommit?
En tredjedel
En tredjedel

3) Beskriv boken med tre ord.
Historisk, fan fiction, modern
Dystopi, händelserik, asiatisk

4) På en skala 1-5, hur bra är den hittills?
Kanske en 3,5
Troligen 3

tisdag 18 april 2017

Kulturkollos tisdagsutmaning: Odla med kulturkollo

Så dagen efter påsk är det alltid jobb och idag var det studiedag. Efter cirka 3 timmar säkerhetsinformation känner jag mig mör i hjärnan. Denna vecka är temat Grönt och odling. Frågan är som följer från Kulturkollo:


Vilken är din grönaste favorit i Kultursvängen? Är det Kollo-Lottas gröna klänningar? Är det Monets prunkande trädgårdar? Kanske sveper din favoritfilm med kameran över böljande fält? Eller är det kanske rent av så att du är en hejare på att återvinna dina gallrade böcker genom att bygga odlingslådor av dem? Kort sagt, välj din kulturella favoritträdgård/växtlighet och delge oss ditt val!

VladimirNezdiymynoga har målat en vacker tavla av en äng av vallmoblommor. Vallmoblomman kom att symbolisera första världskriget och när jag var i London 2014, 100 år efter första världskrigets utbrott, fanns det blommor på monument och gravar. Min mor köpte ett fint halssmycke med en vallmoblomma. För mig blir det alltid absurt med dessa vackra blommor sida vid sida av död. Så var det. Den här tavlan är rätt vacker.


En av mina favoritmålningar är På mellanstadiet var jag och min kompis med i skolans kör. Det roligaste var alltid att sjunga sommarsånger. Därför får de komma fram här och symboliseras av Barfotavisan. Den kan jag fortfarande sjunga utantill.

Det finns så mycket att titta på
när sommarn kommer till oss
grodor som hoppar i bäck och damm
och kalvar som nyss kommit loss.

Barfota utan strumpor och skor
ska jag vandra med dej
ut till sommarn där vindarna bor
till ros och förgätmigej.

Jag plockar smultron vid vägens kant
och trär sen upp dem på strån
det killar så skönt under foten min
jag känner gruset med tån.

En svala flyger med svindlande fart
och måsarna skränar i skyn
och hästen gnäggar och andra ljud
som vi hör när vi går genom byn.

Barfota utan strumpor och skor
ska jag vandra med dej
ut till sommarn där vindarna bor
till ros och förgätmigej.

Jag plockar smultron vid vägens kant
och trär sen upp dem på strån
det killar så skönt under foten min
jag känner gruset med tån.

Ett rådjur står där vid skogens kant
det ser oss när vi går förbi
ja sommarn har mycket mera att ge
åt din och min fantasi.

Barfota utan strumpor och skor
ska jag vandra med dej
ut till sommarn där vindarna bor
till ros och förgätmigej.

Jag plockar smultron vid vägens kant
och trär sen upp dem på strån
det killar så skönt under foten min
jag känner gruset med tån.

måndag 17 april 2017

Specials av Scott Westerfeld



Tally har gått från att vara en prettie till att bli en special. Det är en elitgrupp med superförmågor. Deras operationer är inte lika några andras och dessutom får de behålla sin intelligens. Efter att återigen varit i kontakt med The Smoke blir Tally rekryterad till Shays elitgrupp. Denna grupp kallar sig the Cutters eftersom de skär sig för att känna. De är grymma och hårda och njuter nog lite av att skrämma och hålla koll på de stackars pretties som bor i staden. Dessutom får de ju jaga de smokies som kommer för att rekrytera både uglies och pretties. Det är nu bevisat att kuren för att återställa hjärnan efter operationerna fungerar så du kan vara vacker men samtidigt smart. Inte i staden men i The Smoke fungerar det.

Återigen träffas Tally och David. Han möter pretties och uglies om vartannat men trots hennes överlägsna förmågor lyckas hon inte fånga honom. Det är för att The Smoke har fått hjälp någonstans ifrån. Deras utrusning är mycket avancerad och påminner som the Specials. Både Tally och Shay tänker att de ska få tag på David och ge igen. Tallys pojkvän Zane tänker rymma och det ska de använda sig av.

Det är som vanligt inte alltid lätt att inse att gräset inte är grönare på andra sidan. Det är nästan alltid slutsatsen i dystopier och så även här. Som den tredje boken är det ett sorts avslut men det finns en fjärde bok som jag läser just nu. Det utspelar sig efter bok tre och konsekvenser av det. Som alltid finns det en liten samtidskritik i dystopier. Här är det dels skönhet, överkonsumtion, samhällen där du får tycka som du vill, ja vårt samhälles problem och vad vi inte gör åt det.

Jag gillar Scott Westerfelds serie om Tally och ett samhälle besatt av skönhet på många sätt. Det är lite synd att den inte riktigt har fått någon stor spridning men nu när den är över tio år lär det ju inte hända. Jag lyssnade på den som ljudbok på engelska och det var en bra uppläsning. Det är alltid svårt att förstå slang i en framtid som inte skett på ett språk som inte är ens förstaspråk. Nu gick det bra men jag känner ord som används ibland betyder något annat än jag kanske tänker. Fast så är det väl. Väldigt intressant och bra läsning.

söndag 16 april 2017

Bokbloggjerka 14-17 april

Hos Annika är det bokbloggsjerka och jag brukar alltid missa den. Men nu när påskmaten skvalpar omkring i en tillsammans med lite godis så tänkte jag varför inte. Läs mer här men så här ser veckans fråga ut.

Less is more, håller du med om det? (Kan handla om en på tok för lång bokserie, en bok som borde ha förkortats med typ 300 sidor, etc.

Det är klart att böcker kan kortas ned. Fast jag kommer inte på någon. Då är det nog en bok jag inte tyckt om överhuvudtaget. Eller jag har ett förslag på en bokserie som är alldeles för lång. Bridget Jones är uppe i bok 4 och ska jag vara ärlig räckte det med två. Vad de ska harva runt i nu vet jag inte.


Helgfrågan v. 15

Så hos Mias bokhörna finns det en helgfråga som jag nästan alltid glömmer bort. Det kan jag väl inte göra den här veckan när jag har lite mer tid än vanligt. Läs mer här annars är frågan som följer:

Läser du deckare vid påsk? Har du läst något nytt fräscht på deckarfronten på sista tiden?
Om ni nu inte läser deckare kanske ni har något nytt fräscht boktips från en annan genre.

Nej, jag läser nog inte mer deckare runt påsk än annars. Det kommer i omgångar. Just nu läser jag fjärde delen i Scott Westerfelds serie om galna skönhetsoperationer i en dystopisk framtid. Det är ganska intressant och någonstans finns alltid en liten sanning om nutiden där vi värderar varandra utifrån hur vi ser ut.

Jag har just läst klart Kristina Ohlssons serie om Fredrika Bergman. Den kan jag väl rekommendera i sin helhet med början i Askungar och avslutas, enligt ryktet, med Syndafloder.

lördag 15 april 2017

Från A till Ö-taggen

Jag läste runt bland mina bokbloggar och hittade den här hos Bokföring enligt Monika. Det är ju svårt att ibland få till saker att skriva om så why not. Jag tänker att jag börjar någon gång nästa vecka. Så här ser den ut i alla fall.

Följande punkter kommer att avhandlas:
A - Allvarlig. En bok du tog på allvar.
En bok som tog upp allvarliga ämnen. Du läste den för underhållning, men tog den på allvar.

B - Besvikelse. En bok som inte levde upp till dina förväntningar.
Du såg verkligen fram emot att läsa den här boken. Anledningen spelar ingen roll. Men det slutade som en stor besvikelse.

C - Cirkus. En bok som det hände mycket i.
Saker hände hela tiden i den här boken. Du hängde knappt med.

D - Dramatik. En väldigt dramatisk bok.
Kärlekstrianglar, familjedrama, livsfarliga situationer. Dramatiken i den här boken gjorde det svårt för dig att lägga ner den.

E - Eftertänksamhet. En bok som fick dig att tänka.
Vare sig boken var en deckare eller bara fick dig att tänka mer på något speciellt i allmänhet. Den här boken gav din hjärna en work-out.

F - Fattig. En bok med en fattig huvudkaraktär.
Den här stackars huvudkaraktären har det inte lätt i livet. Kanske det blir bättre senare?

G - Gråt. En bok som lämnade dig i tårar.
Tårarna slutade inte strömma när du läst den här boken.

H - Humor. Den roligaste boken du någonsin läst.
Här strömmade tårarna av en helt annan anledning. Du kunde inte sluta skratta när du läste den här boken.

I - Ilska. En karaktär som gjorde dig frustrerad.
Ibland förstår man inte hur karaktärerna tänker. Just den här karaktären gjorde dig extra frustrerad.

J - Jul. En bok som bör läsas när det snöar.
Marken där ute är täckt av snö och du vill inget hellre än att krypa upp i soffan där inne och läsa om boken.

K - Klocka. En bok om tidsresor.
Det kan vara framåt eller bakåt i tiden. Vad föredrar du?

L - List. En ovanligt smart bokkaraktär.
Den här karaktären bara måste vara släkt med Einstein. Hur annars kan h*n vara så smart?

M - Mörk. En bok med mörka toner.
Det är inte Fifty Shades of Grey vi snackar om här. Nej, den här boken hade inte kunnat bli mörkare ens om du läste den på natten. Skräck, sorg, ilska. Den här boken levererar.

N - Nostalgi. En bok du läste som barn.
Den här barndomsboken får dig att le och önska att du var liten igen.

O - Okej. En bok som inte var dålig, men inte särskilt bra heller.
Den här boken fick dig att säga "Meh" och rycka på axlarna. Den var liksom bara okej.

P - Papegoja. En bok du känner härmade en annan.
Du känner att författaren var starkt inspirerad av en annan mer känd bok när du läste den här boken.

Q - Quagga. En bok som dog ut snabbt.
Quaggan dog ut under senare halvan av 1800-talet. Vilken bok känner du var hypad under en kort period, men sedan glömdes bort.

R - Rekommendation. Den bok du senast blev rekommenderad.
Hade ingen sagt åt dig att läsa den här boken hade du förmodligen knappt tittat på den.

S - Spoiler. En bok du blev spoilad om slutet på.
Argh, det är så frustrerande! Vilken bok blev du mest spoilad på?

T - Trend. En boktrend du vill upplysa.
Böcker, speciellt ungdomsböcker, har gått igenom en massa trender. Ett år är det vampyrer, det andra är det sjöjungfrur. Vilken trend föredrog du?

U - Ungdom. En ungdomsbok du avgudar.
Hinduismen har tusentals gudar. Det finns tusentals ungdomsböcker i världen. Vilken ungdomsbok avgudar du mest?

V - Verklighet. En bok utan övernaturliga inslag.
Här finns inget av varken övernaturliga varelser, gömda kungadömen eller magi. Vilken är den bästa och mest verklighetstrogna bok du har läst?

W - Whisky. Vad är din smak när det kommer till böcker?
Vissa gillar whisky, andra föredrar jordgubbssaft när de sitter framför en varm brasa i sin stora herrgård (om man nu har en sådan, jag har klarat mig lika bra utan). Vilken genre i böcker är din smak?

X - Xylofon. En barnslig bok.
Xylofonen känns lite barnslig för många. Vilken bok/ungdomsbok känner du var för barnslig för dig?

Y - Ynkrygg. En feg karaktär.
Det finns många fega karaktärer i bokvärlden, men den här toppar listan. Vem är den största ynkryggen du har stött på i en bok?

Z - Zebra. En karaktär du inte visste var god eller ond.
Är h*n verkligen så ond eller god som h*n utger sig för att vara? En karaktär du var osäker på vilken sida tillhörde. Alternativt en karaktär som visade sig inte vara på den sida du först trodde.

Å - Ålder. En bok som utspelar sig för minst hundra år sedan.
Titanic, Jorden är platt, vikingaskepp, upptäckten av elden eller ännu längre tillbaka i tiden. Vilken är den bästa bok du har läst som utspelar sig för minst hundra år sedan? Notera att tidsresor från vår tid bakåt inte gills.

Ä - Ärvd. En bok du läste efter att dina föräldrar läste den.
En av dina föräldrar rekommenderade den här boken till dig efter att de själva läst den. Vad tyckte du själv om den?

Ö - Överskattad. En bok du inte tycker förtjänar hypen.
Jag tror att vi alla har varit där. Den här boken fick dig att undra varför alla andra tycker om den så himla mycket.

Glad Påsk


fredag 14 april 2017

Pretties av Scott Westerfeld



För att klara av att vara en prettie måste delar av hjärnan utsättas för ingrepp. Delar av hjärnan blir liksom avstängda för att personen i fråga ska tycka om att leka och inte ifrågasätta så mycket. Tally Youngblood har genomgått denna operation, som alla i hennes värld gör. Tanken vara bara att hon skulle få hjälp av David och hans mamma men nu har det gått ett tag och hon har lite blivit upptagen av hur underbart det är. Hon tänker nog även att David har glömt henne. Så Tally har börjat hänga med Shay igen och de försöker få Tally med i The Crims.

Alla nya unga vackra människor är med i olika grupper. The Crims är bäst för de har varit lite busiga innan de blev pretties. Tally vill gärna gå med och Zane, som är gruppens ledare vill samma sak. Det slutar med att de blir tillsammans och att när de väl hittar de botemedel David har lagt ut tar de båda det. Det slutar bra för Tally som blir skarpare men Zane får huvudvärk. Tally vill lämna staden för att ta sig ut till The Smoke, eller där du kan vara den du vill vara, och träffa David igen.

Trots att David fortfarande är en Uglie och att Tally är tillsammans med Zane upptas mycket av hennes tid åt att tänka på honom. Fast det är på ett komplext vis som Tally tänker kring de två unga män som finns i hennes liv. Shay, däremot, som också finns i Tallys liv är inte komplex alls. Hon är ganska avundsjuk på Tally allt som oftast och det tar sig rätt radikala uttryck mot slutet av boken.

Boken tar upp en intressant fråga som jag stannar kvar vid. De flesta har fått denna operation och blir bubbleheads, alltså lite dumma men samtidigt är det ganska lugnt. Det är inga krig och ibland rymmer några. Världens population hålls nere till en kontrollerad nivå och förutom att gå i skolan, festa, sedan arbeta få barn och leva långt upp i 100 års åldern är det inte det värsta samhället jag läst om. Okej, du tappar en del av din personlighet men inte allt och dessa operationer ska vi inte prata om. Att bli vacker verkar vara otroligt viktigt. Fast fortfarande inte det värsta som hänt i dystopigenren kan jag tycka. Egentligen är inte staden Tally kommer ifrån eller The Smoke där David bor optimalt åt något håll. Är det fel att göra människor mer lugna för att få fred och en bra miljö? Den frågan är väldigt relevant om du läser om herr Trump var och varannan dag. Hemska tanke att det kanske skulle fungera.

Jag gillar Westerfelds böcker. De kom ju kanske lite före de andra stora dystopierna för unga men den är minst lika tankeväckande.

Good Friday

Långfredagen är en dag för vila och lugn. Själv sitter jag och funderar på poddar. Det finns några därute men det är svårt att hitta bra. Har du några förslag. Gärna om film, tv eller böcker. Historia och skola, svenska och religion har jag redan hittat och lite gått vilse i.

Ha en skön fredag.

torsdag 13 april 2017

Olikhetsutmaningen: fågel och fisk

Skärtorsdag och solen skiner faktiskt ute nu på eftermiddagen. Det har varit regn och blåst. Inget negativt med det efter en torr vinter. Som sig bör är det dags för Enligt O:s olikhetsutmaning. Denna vecka är den som följer:

Veckans olikhetsutmaning blir en liten blinkning till påsken och orden är därför fågel och fisk. Kanske lite klurigt, men det går ju också att tänka på hur orden används som en markering för om något finns högt upp eller långt ner.


Jag funderar på om jag har läst någon bok med fokus på fåglar. Inte direkt men däremot har de funnits i utkanten. En liten fin pärla av Katarina Mazetti som heter Mitt liv som pingvin. Det hela utspelar sig under resa till Antarktis för att se pingviner. De parar sig för livet pingvinerna och kanske är det poängen med titeln också. Så där lagom crazy som Mazettis böcker kan vara.

Det var svårare med fisk måste jag säga. Eftersom det är påsk och jag är religionslärare tänker jag att det får bli Om Jesus av Jonas Gardell. Den är en fin betraktelse över Jesus, både hans liv och betydelsen idag. Jag tycker mycket om både den och Gardells bok om Gud. Fisk ja, det var det hemliga tecknet i Rom för kristna. Den förste biskopen av Rom var Petrus som en gång var fiskare. Passar väl i stilla veckan.

Glad påsk.

onsdag 12 april 2017

Saker jag hade velat veta när jag var 15 red. Diana Olofsson och Johanna Wester.



Det är inte ofta antologier ges ut men det händer och den här handlar om kvinnor som ger unga kvinnor råd. Livet blir bättre oavsett vad du tror och känn att du kan trots att det kanske är ologiskt för dig. Ta för dig och strunta i de normer som finns. Var normbrytande och vet att du inte är ensam.

Jag läser mig igenom dessa korta inlagor och tänker att det är aldrig lätt att vara kvinna. Det blir lättare med tiden men det går så långsamt ändå. Vissa texter stannar lite längre. Jag tänker på Bodil Malmstens om självmord som jag skulle vilja trycka ut i massor och ge till mina elever. Eller Ebba Witt-Brattström som massakrerar myter om kvinnor. Den intervju med Saud Ali som handlar om hur hennes lärare höll henne lite tillbaka gör mig ledsen. Annars blir jag glad därför att kvinnor kan lyckas och bli bra på något och faktiskt tjejer, det går över.


tisdag 11 april 2017

Kulturkollos tisdagsutmaning: En utmaning i tiden

Det är tisdag och veckans tema på Kulturkollo är tiden. Så denna veckas fråga är som följer:

Vilken är din bästa bok, film, tavla eller tv-serie som på något sätt behandlar temat tid? Det kan vara en film om tidsresor eller kanske en bok om åldrande. Är det något historiskt, en framtidsskildring eller vad är det som får dig att tänka över tiden och dess gång?

Tavlan är ju lätt. Salvador Dalí målar sina tavlor på sitt sätt men Minnets envishet känner nog de flesta till. Det är den med de smältande klockorna. Den säger ju något om tiden och hur du väljer att tolka den är valfri. Kanske att tiden bara försvinner hur du än gör.

Att resa tiden är ganska vanligt i filmens värld. Några som kanske inte är bäst men som jag minns från mina ungdomsår är Bill och Teds galna äventyr. De är ganska misslyckade i skolan men de skickar tillbaka en tidsmaskin till sig själva. En knäpp resa där än den ena och än den andra historiska personen hänger på dem.

Jag slänger in serien Outlander där huvudpersonen Clarie skickas från 1945 till mitten av 1700-talet. Hon landar i Skottland under de sista åren av starkt klanskap och uppror mot engelsmännen. Det är också här hon träffar en vacker skotte som vinner hennes hjärta. Krig blandas med kärlek. Hennes kunskaper från nuet är till hennes fördel.

När jag läser tycker jag om historiska böcker. Just nu läser jag mig igenom historisk medias serie Släkten. Den följer kvinnor genom svensk historia och det är alltid intressant att läsa om kvinnor som inte märks varje dag. Hittills har jag läst 5 av 8 böcker. Vi får se om det kommer någon mer.




måndag 10 april 2017

Väggen En utbränd psykiaters noteringar av Pia Dellson


Ibland tänker jag att jag är utbränd men vissa dagar är det svårt att tro det. Jag är trött men det kan vara för att jag också har lätt att bli övertrött när ljuset kommer. Min hjärna och ljus behöver tid att komma överens. Många i min omgivning säger att jag är på väg att bli utbränd men jag är bättre idag på att inte arbeta jämt. Jag struntar i vissa saker och låter dem vara. Allt behöver inte vara perfekt hela tiden men det är en ständig övertygelse från mig att tänka så.

Jag hamnade i en konflikt med en chef för tio år sedan. Jag var så virrig i huvudet att alla trodde att jag var knäpp men med hjälp av bästa Anette blev min hjärna på spåret igen. Trots omgivningens omsorg sjukskrev jag mig aldrig. Jag ville inte ge min chef det övertaget utan krävde företagshälsovård. Anette sa tidigt att det var jobb och inget annat som fick mig att må dåligt. Visst alla har dåliga dagar och jag hamnar ibland i ältande. Det är inte så konstigt. En kollega som lider av utmattningsdepression blir otroligt trött och är hemma i omgångar. Att jag blir stirrig är inte konstigt. Listor is da shit de dagarna. Eller att bara flyta med. Det har med stress att göra och det kräver rätt mycket av mig för att hålla fokus. Jag har faser jag måste ta mig igenom för att komma ut på andra sidan och gå vidare men det har jag lärt mig. Det handlar inte om vila utan att göra annat. Jag började med den här bloggen strax efteråt och började läsa historia på universitetet. Det var något annat och jag älskade att göra annat.

Boken av Dellson är väldigt bra men jag känner inte igen mig. Jag hade något annat som min arbetsterapeut brukade säga. Det var inte utmattning eller utbrändhet men med samma symtom. Så fungerar samhället idag att inget är bara en sak. Personer jag känner som blivit utsatta på sitt arbete för mobbning eller liknande kan få samma diagnos som en som blivit drabbad av utmattning. När arbetsmiljöverket tog tag i detta och publicerade OSA 2015:4 som handlar om psykosocial och organisatorisk arbetsmiljö grät jag. Det var den organisatoriska arbetsmiljön som var dålig för mig och idag är jag hårdare på jobbet. För att skydda mig och andra. I denna OSA står faktiskt mobbning med, älsk på den.

Ni som befinner er på gränsen eller har människor i er närhet som är på väg in i väggen läs den här boken. Den är bra och mycket tydlig. Kanske för att alla kan känna igen lite. Nu ska jag tvätta. Det är något nödvändigt men precis som att jag skriver på den här bloggen för min skull älskar min mamma att tvätta. Det är hennes flykt från världen där hon hittar lugn. Min pappa hittar det i trädgården och min syster att gå ut och gå. Lugnet måste alla hitta men vad som är ditt kan bara du veta. Kanske är det att spela Zelda. Rätt kul det med.

söndag 9 april 2017

Jupiter Ascending



Jorden är egentligen bara ett växthus för att odla människor. Vi skördas senare av en utomjordisk ras för att det finns något i våra kroppar som kan bli till ett ungdomsserum. Det finns otaliga planeter som vår därute. Jupiter Jones föddes mitt ute på Atlanten när hennes mamma flydde Ryssland. Namnet fick hon eftersom hennes far älskade den planeten och dog innan dottern föddes. Jupiter Jones är en reinkarnation av den förra rymddrottningen vars tre barn nu försöker ta över detta företag av evig ungdom. Därför så försöker de utnyttja eller döda Jupiter. Det är så Jupiter märker att det finns liv på andra planeter och att en f.d militärjägare, Caine, gentekniskt framställd från människa och hund,anländer till jorden för att rädda henne som Jupiters liv verkligen ändras.

Ja, alltså den här filmen har blivit rätt sågad men den är inte helt dålig. Den är liksom underhållande och rätt okej. För lång är den oavsett och de ältar handlingen några gånger. Den hade mått bättre av brutal redigering. Skådespelarna gör väl ett sådär jobb, gissar att manus var svårt att ta till sig. Några spelar över och några går på ren rutin. Det hade varit möjligt att göra detta bra men syskonen som liksom flummade bort Matrixserien kanske inte är det bästa alternativet. I alla fall inte utan att hållas hårt i tygeln. 10 miljoner mer än den kostade tjänade filmen. Det förvånar mig inte eftersom det är rätt stora namn med trots allt. Om inte annat kan du se den för att se Channing Tatum i blonda håriga ögonbryn. Fick mig att fnissa minst fem gånger.

fredag 7 april 2017

One of those hideous books where the mother dies av Sonya Sones



Ruby är flickan vars mamma dör. När mamma dör blir det pappan som får vårdnad. Problemet är att Ruby aldrig har känt sin pappa. Han är känd och skådespelare och dyrkas av fansen. Ruby är allt annat än ett fan. Pappan har aldrig funnits i hennes liv men hon har aldrig klagat innan idag. Ruby måste nu leva med det faktum att Whip Logan, den kände skådespelaren, är en del av hennes liv och att mamma inte finns längre. Det är inte svårt att gissa att Ruby inte riktigt gillar det nya. Pojkvännen Ray är ju kvar hemma och vännen Lizzie med.

Ruby är ganska ledsen över sin mammas död och skriver mejl. Hon tror inte på himlen men verkar önska att mamma läser de mejl som kommer. Att Ruby ibland gillar sitt nya liv gör det svårare att alltid hata Whip.

Det är en mycket fin bok om att förlora en förälder men att få en annan. Ruby är komplex i det att hon är glad, arg och förvirrad i sina känslor. Det är inte lätt att se sin mor annorlunda än en själv tror alla gånger och det händer Ruby. Uppvaknanden är allt annat än lätt. Det är en läsvärd bok och trots att jag läste den på engelska gick det fort och jag skrattade nog på rätt ställen. Sones lite bitska humor lyser igenom och det är helt underbart.

torsdag 6 april 2017

Olikhetsutmaningen: gråt och skratt

Det är en ny torsdag och ett nytt par olikheter. Hos Enligt O kan du läsa mer men här kommer utmaningen:

Som vanligt har jag gjort av med all energi och lite till när det snart är dags för ledighet. Frågan är om man ska skratta eller gråta åt all galen stress som fyller livet. Klart är att båda känslorna behövs och därför är veckan motsatspar just skratt och gråt.

Vi börjar med skrattet som jag gärna finner i filmer eller i serier. Det är så lätt att skratta åt något visuellt och ibland är det också i det kluriga jag skrattar åt. En film jag kan tycka mycket om och fortfarande skratta åt Absolut gisslan, eller the Ref, som handlar om en inbrottstjuv som råkar hamna i en situation där han måste hålla en familj gisslan. Det är bara det att denna familj har svart bälte i att bråka och de nöter ned denne stackars man. Det är en rätt rolig, men ganska liten, film med Kevin Spacey.

Gråter gör jag ofta i filmer men mitt svar kommer att vara en bok. Jag hatar den här boken. Nej, det göra jag inte men jag gråter varje gång ändå. Jag gillar verkligen Ulrike och kriget och Ulrike och freden av Vibeke Olsson. I slutet av andra boken möter hon Ove och följer med honom. Det är något tragiskt med hur hon säger att hon inte hade något med kriget att göra och jag tänker alltid att Ulrike lämnar så mycket bak om sig med de orden. Då gråter jag lite trots att jag läste dem så många gånger. Vanans makt är stor.

onsdag 5 april 2017

Påskenkät

Så här veckan före påsk tänkte jag göra en påskenkät som legat och väntat bland mina utkast. Kanske dags att svara klart.

Hur firar du påsk?
Jag äter traditionellt påskbord alla dagarna. Eller det blir mindre ju längre helgen lider. Annars är det väl lite familjeträffar, slappna av och beroende av ork så kanske jag läser påskekrim i sann norsk anda.

Har du någon speciell påsktradition?
Beror på om jag fyller år eller inte. Det brukar vara lite annorlunda då men annars nej.

Ger du påskägg, till vilka?
Till min syster och farfar. Fast inte alltid godis

Ger du påskpresenter?
Se ovan.

Har du något barndomsminne du vill dela med dig av?
Jag fyller ju ofta år på påsken så det året jag fått en ny cykel och det snöade hela dagen. Det var nog en påskdag tror jag. Min födelsedag förknippar jag med påskmat av någon konstig anledning.

Vad brukar du äta till påsk mer än påskägg?
Sill, påskmust, lax, köttbullar, Janssons frestelser, potatis, skinka vissa år, gärna någon sallad och kalkon.

Vad är det bästa med påsken?
Att jag har påsklov och ev. att jag fyller år. Det är också trevligt med ljuset, värmen och lugnet.

Påskpyntar du?
Ja, det åker upp hönor både här och där.

Påskpyntar du ute?
Ja, ris med fjädrar eller ägg.

Gör du eget påskgodis?
Nej, väldigt sällan.

Är påsken lite viktig som julen för dig, varför/inte?
För mig som ofta fyller år då blir det liksom en del av min dag så kanske lite. Helgen känns mer som min och julen är för alla. Jag gillar ju mycket med julen också men gillar påskens lugn.

tisdag 4 april 2017

Kulturkollos tisdagsutmaning: Om du var min...

Det är husdjurstema hos kulturkollo.  Veckans fråga handlar alltså chockerande nog om djur. Den är som följer:

Om du kunde få ett husdjur du läst om i någon bok eller sett om i någon film till ditt alldeles egna och väldigt verkliga husdjur? Vilket hade du valt då och varför?

Nu tänker jag att gud vad lätt. Det var det ju. Jag skulle så gärna vilja ha Harry Potters vackra snöuggla Hedwig. Söt och framförallt lojal. Hur kan en inte vilja ha henne.




måndag 3 april 2017

The Bletchley Circle



Under andra världskriget satt mången kvinna och läste tysk kod. Signalisterna i Storbritannien var verkligen duktiga på sitt jobb och efter kriget fick de inte prata om det. Det var alldeles för hemligt även i fredstid. Denna serie handlar om just dessa kvinnor. De var signalister under kriget och knäckte kod. De har olika specialiteter och de har efter kriget gjort olika saker.

I början av 1950-talet möts de igen. Susan, som är hemmafru och ganska uttråkad, följer polisens utredning om sexbrott mot kvinnor men inser snart att polisen missat en del. När hon pekar dem i fel riktning så samlar hon sina vänner för att rädda fler kvinnor. Det är en annan form av deckare men så väl spelad. Det är som CSI fast på femtiotalet och utan en massa high tech. Det är alltid trevligt med en ganska så oblodig brittisk deckare. Två säsonger blev det och den är värd sin tid. Jag såg den på Netflix men den finns nog både här och där.