söndag 25 juni 2017

Emoijböcker

Okej, så buzzfeed tack för dessa. Gissa boken.










lördag 24 juni 2017

En sekund i taget av Sofia Nordin



När världen går under är det inte lätt att hålla fast. Det är så Hedvig känner när alla har dött. Nu menar jag alla. Febern kom och tog alla. Så hon flyr till den bondgård de besökt. Det är liksom en liten visningsgård med lite hönor, hästar och kor. Helt plötsligt drivs Hedvig av att överleva. Det är dock ensamt och hon tänker en mängd saker om hur det blir nu. Efter ett tag kommer Ella dit men det är inte bara lätt att leva ihop med någon. De är olika och Hedvig drivs av att klara sig och att överleva. Planera blir hennes vardag.

Jag tycker boken är riktigt bra och det märks att Sofia Nordin verkligen vill visa att det går att klara sig i en katastrof och samtidigt vilja mer. Hedvig vill ju mer med livet än bara äta mat men är en ensam är vissa drömmar farliga. Jag tycker att det är fint beskrivet hur pannkakor kan bli tråkig mat och trots det finns två människor i världen så kan den andra reta gallfeber på en. Det samma är att trots livet är svårt får en vara lite tonåring ändå och barnslig och hata allt som hänt.

Nu ska jag läsa bok nummer två.

torsdag 22 juni 2017

Sommarbingo 2017

Jag var och läste hos Västmanländskan att hon tänkte sig sommarbingo. Den var lite intressant att jag tänkte varför inte.



Lögnernas träd av Frances Hardinge
Mästare, väktare,lögnare,vän av Christoffer Carlsson
Ashimas bok av Caroline Giertz
Uppgång och fall av Liv Strömquist

onsdag 21 juni 2017

3 x Nanna Johansson



Jag har läst tre grafiska verk av Nanna Johansson. De är lite speciella och Johansson driver med vissa saker genom att ställa dem till sin spets. Lite äldre men väl värda en stund.

 

tisdag 20 juni 2017

Kulturkollos tisdagsutmaning: Yes or No?

Denna vecka har Kulturkollo bestämt sig för att begrunda det brittiska imperiet. Därför även tisdagens fråga.

Det brittiska imperiet var stort, stort och länge, och bestämde över så många människors liv. Brittiska kulturformer, seder, tänkesätt och språket bredde därför ut sig över hela världen och har stannat kvar långt efter det att imperiet lugnade ner sig ett par hekto och började dra sig tillbaka till sin ö.

Om detta kan man förstås tycka mycket. (ta bara engelska språket: bra att med ett språk kunna göra sig förstådd på de flesta platser – dåligt att ett språk ska få bre ut sig och ta all plats…?)
I veckans utmaning vill jag att du funderar kring allt detta brittiska vi på gott och ont har omkring oss, och sedan tar på dig två olika hattar:

Svaret är både och. Tråkigt jag vet men det går inte att vara odelat positiv till något svar.

På Yes-sidan finns kulturen. Eller böckerna ska jag säga. Austen, Dickens och många andra som gjort att började läsa på engelska. Språket i sig som i sin renaste form kan vara både vacker och erkänn nu, får ironi att verkligen märkas på ett mycket speciellt sätt. Den brittiska humorn som det går att hitta avarter av i imperiet och senare samväldet. Sedan är det väl kvalitén på det som produceras inom framförallt film och serier hög. De senaste åren har mången brittisk skådespelare fått åkt över pölen för att spela amerikan och det gäller även andra inom samväldet. Att det brittiska har betydelse går nog att se i att London har brunnit och sprängts på film många gånger de senaste åren. De har också gett upphov till två av världens största demokratier. Ja, Indien och USA.

Det finns No också. Den lilla ådran av imperialism som finns kvar är inte alltid av godo. Deras problematik med integration är stor den med. De vill gärna vara USA:s vänner men har mer gemensamt med Europa och det kan störa mig ibland.

måndag 19 juni 2017

Uppgång och fall av Liv Strömquist



Det är ibland svårare än en kan tro att faktiskt läsa en grafisk roman. Strömquist fördjupar sig i en del områden som är mycket intressanta. Ett av mina favoriter är den återkommande tråden om den vita medelklassens syn på sin egen problematik. Visst jag känner igen mig ibland. Jag har inga problem idag men har inte växt upp som medelklass. Där i ligger en diskussion vi aldrig har. Att gå från en socialklass till en annan. Intressant bok och den kan få diskuteras lite oftare här och där.

söndag 18 juni 2017

Från A till Ö-taggen: D - Dramatik

 D - Dramatik En väldigt dramatisk bok.
Kärlekstrianglar, familjedrama, livsfarliga situationer. Dramatiken i den här boken gjorde det svårt för dig att lägga ner den.

Den här var väldigt svår. Jag tänker att en bok jag läste fort och väldigt gärna ville veta hur det slutade var Kristina Ohlssons sista bok om Fredrika Bergman. Den kanske inte var så spännande men det handlade mest om Bergman skulle klara sig eller inte.

lördag 17 juni 2017

Ashimas bok av Caroline Giertz



Jag köpte den här boken för så många år sedan men läste aldrig ut den. Jag har försökt i omgångar men då den är tjock hamnar den alltid längst ned i läshögen och annat får ta plats. Nu har jag läst ut den och ja, den var riktigt bra. Caroline Giertz är nog mest känd för att ha varit på TV och varit programledare för Det okända eller något så.

Detta är en bok om en gudinna som varit Jahve, alltså Guds partner, men hon har tröttnat och stigit ned bland människorna som vilken människa som helst. Nästan i alla fall vem som helst. Hon föds som Ashima och som barn skiljer hon sig inte så mycket från andra barn. Hennes närmaste är Haniel. Han valde att lämna himlen för att följa Ashima. Haniel fungerar inte som hennes far. Det skulle aldrig fungera för att han har varit kär i denna gudinna i eoner och det går inte att ändra på. De befinner sig i varandras närhet och han beskyddar henne och tränar henne som barn.

Boken är en sorts resa genom Ashimas liv från unga år till mitten av tjugoårsåldern skulle jag säga. Kanske närmare 30 år. Med varje år ökar Ashimas kontakt med sina gudomliga krafter och kampen mot Jahve och dennes präster. Det är knappast trevliga möten. Dessutom kommer en och annan ängel tillbaka. Mycket av den här boken kräver en hel del insikt i äldre religion och myter. Både antika och kristna samt judiska myter är inbakade i denna historia. Jag tycker att boken är bra och den ger mycket men den är inte för alla. Den är lite för lång som jag skrev tidigare. Med sina 620 sidor känns det som om något hade kunna fått stryka på foten.

fredag 16 juni 2017

Wonder Woman


Alltså, när det kommer till de stora seriefranchiserna där DC Comics och Marvel har skapat helt egna universum där verkligheten är twistad en aning men bara lite. I den världen de har skapat accepterar vi utomjordingar, superhjältar och även metamänniskor. Det är DC Comics, alltså det universum där Batman och Superman existerar, och chock på samma värld. Diskussion kring världarna och hur många Earthvarianter det finns är något helt annat. I alla fall så finns i Batman och Supermans värld en halvgud vid namn Diana. Hon har hängt med ett tag och sedan första världskriget kämpar hon mot det onda i världen. Hennes hjältenamn är Wonder Woman. Första gången vi såg henne var som ett inhopp i Batman vs. Superman: Dawn of Justice. Denna film är hennes bakgrundshistoria.

Eftersom Diana är dotter till amazonernas drottning Hippolyte och Zeus växer hon upp i det antika Grekland och tränas av amazonerna som krigare. Detta är otroligt coolt med en lång sekvens bara kvinnliga krigare som är superhäftiga. Det är trevligt att Diana får vara rar och cool samtidigt. Så kan ju faktiskt alla människor vara. Sedan bryts amazonernas frist från omvärlden av att en pilot kraschar i närheten av deras ö och på så sätt lämnar Diana sitt hem för att beskydda människorna och rädda världen.

Några ojade sig lite över hur Diana, Gal Gadot, ser ut med perfekt hy, kropp och liksom underskön men då tänker jag. Har du läst serierna? Alltså hon är en gudinna. Hon är odödlig och tecknad av en man. Svårt att se hon skulle se annorlunda ut. I serietidningarnas standardformulär 1A är detta typiskt utseende för superhjältar om de är kvinnor. Vackra, smala, extremt starka och rätt mycket byst. Fast fantasier får väl vara så eller? Filmskapare har ju gjort Wolverine lite snyggare, längre och coolare än tidningsvarianten. Klagar vi? Nej, varför då klaga på att Wonder Woman är lik sin förlaga?

Jag tycker filmen är riktigt bra och jag är faktiskt rörd. Mitt feministhjärta blir så glad över att det finns en superhjälte som många unga tjejer kan se upp till. Stark men ändå inkännande och tar inte skit. Här är det ingen som sätter sig på henne inte och jag älskar det. Hoppas att Diana får mycket utrymme i nästa film om Justice League. Det är hon värd för sin egen och alla kvinnors skull.