onsdag 12 december 2018

You can't fight christmas



På Chesterton, ett hotell med gamla anor, firas alltid jul. Hotellet ägs av JJ James men han ska gå i pension och lämna över till sitt barnbarn Edmund James. Varje anställs Leslie Major för att julpynta hotellet. Edmund och Leslie träffas men det blir lite problem när han vill göra om och tjäna pengar och hon vill bevara traditioner.

Det är precis en så söt julfilm som du förväntar dig. Det är två människor som möts och som genom julens magi blir kära i varandra men förstår inte riktigt det på en gång. Vad ska en annars säga om filmen som sådant. Däremot förvånar jag mig över att människor julpyntar så länge. Det verkar ta veckor att fixa hotellet. Det känns lite sådär omständligt. Fast det är jag det.

Karta för förälskade och andra vilsna av Johanna Lindbäck




Första gången vi möter Julia är hon på väg till familjens lantställe. Det är utan Karin. För Karin och Astrid dricker smoothies på Mallorca. Julias familj har inte råd att åka utomlands. Att vara på Dalarö är inte bara att vara ledig. Det är att sköta huset också. Huset hyr de ut delar av året. Karin och Julia, är de ens vänner längre? Det ena är att Astrid verkar vara en så kul kompis och gör så mycket. Det andra är att Julia blev tillsammans med Isak. Isak som Karin var intresserad av.

Dalarö låter väl knappast som en dröm när du är 15 år men Rasmus och hans mamma Camilla hyr ett hus i två veckor. Allt för att komma från stan och reparationen på hyreshuset. Det är när deras katt Sivan är på upptäcktsfärd om Julia och Rasmus möts. Det är en början där de båda inser att något måste ske och det är inte lätt. De sitter på bryggan för att få internetuppkoppling och då börjar de prata. Isak, Karin och Rasmus alla kompisar är ju långt borta så varför inte?

Det här är en mysig bok. Sommar, sol, lite kärlek och lite gullig dialog. Det är inte något överraskande men det är verkligen roligt att läsa något avslappnande och skönt. Visserligen finns det lite ångest här och där men inget som är hemskt. Johanna Lindbäck är ganska bra på att skriva feel good för ungdomar. För det är vad jag känner att det är. Det är något som alla behöver och dessutom varför måste alltid litteratur för unga vuxna vara så tung. För att inte förstå hur en känner, om en är ihop och inte klarar av sina vänner är lagom tungt i den åldern.

tisdag 11 december 2018

I'm not ready for christmas



Holly jobbar inom reklambranschen och är alltid upptagen och dessutom ljuger hon en hel del. Hon har i allt större utsträckning börjat glömma bort sin syster och systerdotter Anna. Så när hon inte går på juluppvisningen på Annas skola blir det så att Anna önskar att jultomten ska göra så att moster Holly bara talar sanning. Det är också vad som sker. För Holly är det på både gott och ont.

Det är en ganska söt film och jag tycker att den passar alla. Att vara ärlig är aldrig fel även om det i detta fall blir lite pinsamt och komiskt. Det är sådär sött och gulligt som en julfilm ska vara och faktiskt även lite snö. Det är bra för ibland känns det som om de spelar in filmerna på fel ort.

måndag 10 december 2018

Vi måste sluta ses på det här sättet av Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck


Hanna och Jens är två personer med helt olika livssituationer som konstant dras till varandra. Första gången de träffas är på krogen alldeles efter jul. De klickar hårt och Hanna följer med Jens hem. De har sex och sedan händer livet och Jens måste i väg till sin lilla dotter. Snart träffas de igen. Jens ska jobba som assistent på Hannas skola och i Hannas klass.

Dessa två karaktärer är olika men ändå kan de inte hjälpa att attraheras av varandra. Hanna går sista året på gymnasiet och drömmer om Paris och att studera och bo där med vännen Märta. Jens är nyseparerad och vet inte hur livet kommer att bli. Kajsa finns i hans liv och framförallt Rut. Så varannan vecka är Jens nykär och hänger med Hanna och varannan vecka är han en pappa som försöker sitt bästa. Hanna har lite svårt för detta.

Jag gillar den här boken och jag som läst mycket av båda författarna känner lite vem som skrivit vilket kapitel. Det alternera mellan de båda och jag gissar men det håller jag tyst med. Det är också en roman för unga i de övre tonåren eller början av 20-års åldern. Många frågor om relationer och känslor. Människor som har levt ihop när en själv inte har det. Barn som kommer in i bilden är ju också nytt.

Både Hanna och Jens får vara mänskliga i sin värld. Det är verkligen skönt med både det ena och det andra. De får vara glada, kära, svartsjuka och trötta. Misslyckas och göra dumma saker. Det känns helt rätt att tycka om de båda. Boken kan läsas med glädje av alla.

A Belle for Christmas



När Janey dör lämnar hon efter sig man och två barn. Det är första julen utan henne och familjen tycker inte riktigt att det är så lätt. Därför fixar pappa en hund till Phoebe och Elliot. Annars är det en ny kvinna i pappans liv som är det stora problemet. Dani gick i skola med mamma Janey och har alltid drömt om att vara bättre och att få ihop det med änklingen Glenn ligger högt på listan. Så barnen ställer till problem men när Belle, deras nya hund försvinner, kommer alla att bekänna färg.

Åh, jag kände mig för gammal för den här filmen. Varför vet jag inte riktigt men kanske var det lite för mycket smarta, upproriska ungar med attityd på ett negativt sätt. Visst det är inte lätt att förlora en mamma men det kanske är bättre då att prata om det än att vara små busfrön. Nej, mer kommunikation hade gjort detta till en bättre film. Kanske är det så att någon annan tycker om den men jag kan inte säga att den är sevärd. 

söndag 9 december 2018

Chasing Christmas


Jack hatar julen så mycket att han inte ens kan dricka en cola med en tomte på. Det gör att han får besök av julens spöken. Problemet är bara att föregående julars spöke dumpar honom och nuvarande julars spöke i dåtiden. Jack hatar julen och hon minns inget som inte händer just där och då. Nu måste de leta reda på föregående julars spöken.

Jag förstår att detta är en version av En julsaga av Charles Dickens men det är verkligen inte bra rakt igenom. Det är inte bra och jag tänker nog inte skriva mer än så.

lördag 8 december 2018

A taste of Christmas



I en liten stad långt från New York har Emily tagit över sin mormors bageri och hus. En dag kommer en fransman in och smakar på hennes kakor. De börjar prata om bakning och det tycker Emily är lite trevligt. Gerrard heter mannen och han är anställd för att baka åt stadens matvarukedja. Samma dag får Emily en adventskalender i form av ett hus. Ingen avsändare men varje lucka innehåller en liten fin vers om något viktigt.

En sorts tävling mellan Emily och Gerrard påbörjas eftersom båda vill ha flest kunder. Den andra är att staden tycker att kalendern är alldeles för intressant för att inte prata om. Alla tror att Emily har en hemlig beundrare som ska avslöja sig den 24 december och nu börjar människor slå vad om vem det kan vara.

Det är en liten söt julfilm som inte kräver så mycket av dig som tittare men den är mysig och lite sorglig. Sedan handlar det om bakning och det tycker jag är trevligt. Det finns så många julfilmer av detta slag i världen. Välj en som lite avkoppling

fredag 7 december 2018

Helgfrågan v.49


Det är fredag och jag har handlat julklappar idag. Det blev några och det känns skönt. Nästan bara två kvar. Det är lite matkorgar som ska plockas samman. Eller ja, kusinbarnen ska få något mer. De gillar ju LEGO så nästa helg ska vi gå och shoppa lite ihop. LEGO i lösvikt känns alltid spännande. Nog om det nu. Det är fredag och helgfrågan ska besvaras.

Vad önskar du dig i julklapp?
Bonusfråga: Är det något speciellt godis du måste göra eller köpa till jul?

Jag har önskat mig en matta till mitt vardagsrum. Det är dags för en ny och fungerar som julklapp. Sedan vill jag också en högtalare. Sedan går allt bra. Gärna historiska faktaböcker.

Choklad i alla dess former men samtidigt så är gott med annat också. Fast choklad är verkligen gott.

The tress that saved christmas




Mollys föräldrar har en julgransfarm men den går lite dåligt. Så när hon håller på att hjälpa sin chef julpynta hemma ser hon granen hon rädde som barn. Detta får henne att tillsammans med sin bror göra så mycket som möjligt och Molly åker hem till Danbury Falls. Det har visat sig att staden inte klarade av den ekonomiska krisen 2008 så bra och många företag har det svårt. Men Molly vill inget mer än rädda sitt familjehem. Stadens bank äger numera rätten till farmen och där arbetar Lucas Bishop. Den pojke som en gång var Mollys vän, och senare pojkvän, och deras möte är både förvirrande och igenkännande.

Det är en fin film om att hitta hem och det är mindre romantiskt drama än jag trodde. Att det inte var så mycket drama fick mig att bli lite glad. Mest för att jag inte alltid orkar med det men också att julen kan handla om familjen och känslan av tillhörighet. Det är en fin liten film att se i decembermörkret.

torsdag 6 december 2018

Office Christmas Party



Josh Parker har just avslutat sin skilsmässa så där lagom till jul. Det är väl helt okej även om han är lite deppig över det. Företaget som Josh jobbar för, Zenotek, har bestämt sig för att göra sig av med de sämsta filialerna. Chicagokontoret, där Josh jobbar, och som drivs av ClayVanstone, son till grundaren, går inte bra. Det kommer Carol Vanstone för att berätta. Hon hotar med att säga upp 40 procent av personalen, sänka bonusar och avbryta den årliga julfesten. Clay och Josh undrar om de kan göra något och de lovar att få Walter Davis att välja dem som leverantör av serverar. Det går Carol med på. Davis är mer svårflörtad och när Clay lovar honom att kontoret är en underbar plats så blir det julfest. Den är allt annat än lugn.

Så här är inte mina fester på jobbet. Det är jag så glad för. Här är det vissa saker som är sådana klyschor att jag himlar med ögonen. Vad är det kopieringsapparater i filmer likt denna? Alltså så roliga är de inte, inte ens om du har druckit en del. Annars är det liksom inget nytt under solen om jag säger så. Behållningen med denna film är faktiskt Jennifer Aniston. Hon är verkligen bra på att spela riktiga bitchar. Kanske inte så konstigt om du sett Vänner, hon har tendenser för det, och jag älskar det. Det behövs kvinnor som är riktiga människor och som faktiskt inte alltid bara är snälla eller köper dumma snubbar. Sedan är jag lite knäpp för jag tycker att Jason Bateman och Jennifer Aniston borde göra mer film ihop för de är underbara i sitt käbblande. Så är det.

onsdag 5 december 2018

I'll be home for christmas



Jake Wilkinson går på college i Kalifornien men är från en liten stad i New York. Hans flickvän Allie går på samma college. Jake har inte varit hemma på julen sedan hans mor dog och fadern gifte om sig. Nu har han bytt sin biljett hem mot två till Cabo San Lucas men Allie vill åka hem. Pappan vill samma sak och lovar att om Jake är hemma kl. 18 på julafton ska Jake få pappans 1957 Porsche 356.

Så nu ska han hem men pengarna är slut, Allie åker med en annan kille och dessutom, som grädde på moset hamnar Jake i öknen. Nedgrävd och utklädd som tomte. Nu är det bara några dagar kvar till jul så det gäller att ta sig hela vägen för inga pengar alls.

Som sig bör i en film som denna är det en sedelärande historia och dessutom en roadtrip. Allt i ett skulle en kunna säga. Den är ganska bra trots sina 20 år på nacken. Det är lite komiskt och det räddar filmen. Som film är den ganska mysig och det vill en ju att en julfilm ska vara.




Black Panther



Det här är filmen som Disney vill nominera till Oscarsgalan. Jag tycker filmen är väldigt bra men samtidigt inte så mycket bättre än andra filmer som kommer i denna genre. Som så många andra filmer baserade i MCU är det en form av version från serierna. Även i denna film stämmer det. Det blir liksom lite en form av. Någonstans väljer de att tolka om vissa händelser i filmen. Nog om det nu och så går vi vidare till filmen i sig.

I Wakanda har kungen just dött och enligt gammal sed utmanas kronprinsen om makten. Nu blir det inte så blodigt utan T'Challa tar sin plats som kung och fortsätter vara Black Panther. Det ger honom makt över ett land världen tror är otroligt fattigt men som i verkligheten är rikt och äger en otrolig metall som är unik. Den metall som Iron Mans rustning består av, Captain Americas sköld och ger mycket annan energi. Detta land styr T'Challa. Det visar sig dock att han har en kusin som är sugen på makten. En ny maktkamp utspelar sig och denna vinner N'Jadaka, eller  Erik Stevens, eller som han kallas av CIA; "Killmonger".

Jag tycker den här filmen är mycket bra. Den har en sammanhängande berättelse och det är spännande att se hur det går. T'Challa är en mycket idealistisk ung man som lider lite av sin fars val. De flesta har mycket att göra med sina roller men som alltid i filmer med superhjältar blir det en kamp mellan det goda och det onda. Så även här och kanske att det är filmens mest förutsägbara del. Det kan liksom bara gå åt ett håll om filmen ska mynna ut i det som leder till Avengers: Infinity War.

Jag såg den aldrig på bio. Jag hann inte men visst hade den gjort sig bra på stora duken. Det jag blir lite arg på är att de flesta skådespelare nog är från USA. Här hade väl de kunnat använt fler från afrikanska länder. Dessutom är CGI:n kvaliteten inte alltid kanon. Det finns tre tillfällen i filmen där jag undrar om någon tänkte kolla bilderna när de redigerar. Gnällig? Nej, men den här ska nomineras till publikens pris av Disney, om det nu blir ett sådant, och kanske att det borde finnas färre problem då.

tisdag 4 december 2018

Almost Christmas




Walter är numera pensionär men förlorade sin fru för ungefär ett år sedan. Det var jul även då ingen firade speciellt mycket då. Denna jul bjuder han sina fyra vuxna barn och resten av familjen till sitt hus för en traditionell fest. Döttrarna Cheryl och Rachel kan inte umgås med varandra mer än kanske tio minuter. Sönerna Christian och Evan är äldst och sladdis och de har inte mycket gemensamt heller. Nu är det så att allt ska vara som det alltid varit. Bara det att ingen av dem har fixat julen utan mamma.

Alltså jag vill gilla den här filmen men den har så många klyschor att jag blir trött. Trött av den enkla anledningen att familjen verkar inte riktigt ha pratat med varandra på flera år mamman ens dog. Julen ska vara som den alltid varit men ingen har en aning om vad som gjordes. Mamman är gudinna och ofelbar och pappa Walter verkar ha varit en snubbe som typ hängde runt. Trött jag blir på filmer likt denna. Som en amerikansk version av Tomten är far till alla barnen bara minus bastubadande och supande män. Nja, skulle jag nog säga till den här. Det finns bättre filmer.

måndag 3 december 2018

Teen Wolf




Någon gång på 1980-talet och någon gång på 1960-talet gjordes filmer med en ung varulv som gick i skolan och var riktigt cool. Han utnyttjade sin förmåga att spela basket t.ex. Det enda jag minns var att Michael Landon och Michael J. Fox spelade varulven. Det blev någon uppföljare där de var i London också. Nog om det i alla fall, för den här serien är väl baserad på tanken att en vanlig kille i high school blir varulv men där slutar också alla likheter.

Scott är killen som en natt, när han och kompisen Stiles är ute för att se ett lik, blir biten/riven av en varulv. Det gör att han förvandlas sakta men säkert. Det visar sig att Stiles inte blir så rädd som en kan tro men samtidigt så visar det sig att världen är full av övernaturliga väsen. Dessutom finns det väktare och jägare. De senare visar sig gilla varulvar lite för mycket.

Under de sex säsonger som serien pågick hände det ganska många saker. Det är inte bara övernaturliga saker utan problem med föräldrar, kärlek, vänskaper och annat som blandas in i allt. Nu är serien verkligen gjord för en yngre publik men den fungerar om en gillar övernaturligt och det gör jag. Med tiden expanderar Scotts flock, som den varg han är, och det är övernaturliga varelser av alla de slag. Skådespelare kommer och går och så är livet. Det påverkar seriers utformning och så även här.

Den här serien lades ned 2017 men det tog tid att visa den i Sverige till sista avsnittet. En av de skådespelare som kom ur denna serie med stor framgång är Dylan O'Brien och har du sett t.ex. Maze Runner är det killen som har huvudrollen. Han har även gjort annat och var nästan inte med i säsong 6 av den enkla anledningen. Trogen in i det sista kan man väl säga.

I serier som är övernaturliga så är det nästan alltid natt, eller grottor, eller mörka gångar, eller övergivna hus eller skogen mitt ute ingenstans. Mörkt är det i alla fall och denna serie är inget undantag. Jag började se den en sommarkväll när det regnade och det var alldeles lagom mörkt och stämningsfullt. Detta är ingen serie en ser i dagsljus utomhus med fågelkvitter. Nej, skumt, mörkt eller skymning gör den sig bäst i. Jag tycker serien är bra och den fungerade över alla sex säsonger. Ja, okej den sista delen av säsong sex var kanske lite krystad men att väva ihop allt kändes nog svårt som i alla serier. Nu ska jag ta mig vidare i serievärlden.

El Camino Christmas




I en håla någonstans i New Mexico eller Arizona händer det inte mycket. Eller jo, en av stadens amfetaminkokare har sprängt sig själv och polisen verkar inte ha en aning. Hit kommer Eric Norris för att hitta sin pappa. Mannen han hittar är inte fadern men de tar en drink och sedan ska Eric ta sig tillbaka till sitt motell. Han arresteras av polisen och misshandlad. Den yngre polisen släpper Eric under lite konstiga omständigheter. Det leder till en polisjakt och ett gisslantagande i spritaffär.

Detta är en konstig julkomedi eller tragedi, vilket du nu väljer. Den har inslag av båda. Filmen är välgjord och trots det mörka finns det vissa saker som är fina. Den är helt sevärd men här är det inga julsånger eller liknande men ändå lite julstämning på sitt sätt.

söndag 2 december 2018

Comedy Queen av Jenny Jägerfeld



Ganska nyligen tog Sashas mamma livet av sig. Hon mådde inte bra och fick folk att gråta. Därför bestämmer sig Sasha för att få folk att skratta istället. Det är svårt eftersom Sasha inte har funny bones men hon ska träna. Så hon börjar titta på stand up. Det är både kul och konstigt. Fanny, kompisen, älskar banjo så de ska bli kända på varsitt sätt. Sashas farbror Ossy hjälper henne träffa en riktig stand up-artist.

Fast nu är livet inte så lätt. Cecilia, fröken i skolan, är inte rolig alls och pappa är orolig. Linn, psykologen på BUP, går omkring i roliga T-shirts men pratar om jobbiga saker. Det är inte kul alls. Det och att läsa böcker eller lära sig saker eller... ja. Det finns en lista i Sashas liv som måste följas.

Den här boken är väldigt bra men dessvärre är mina elever för stora. Sasha är tolv år och vissa saker växer en ifrån. Däremot tänker jag att den fungerar för att kunna prata om döden och psykisk ohälsa bland yngre tonåringar. Jag tänker att de fungerar från årskurs fyra till sjuan. Det är i alla fall inte så svårt att förstå varför Jägerfeld är nominerad till Augustpriset.

Porträttet av en ung flicka som saknar sin mamma men samtidigt är arg på henne är fint skildrat. Det märks någonstans att vi alla är stöpta i Astrid Lindgrens anda och barn och ungdomar har ett drag av Kajsa Kavat, Pippi och andra. Det är verkligen så som lilla Sasha beskrivs, både modig och annorlunda men samtidigt lite rädd.

Julfritt




När dottern Blair ska tillbringa ett år utomlands via fredskåren vill Luther ställa in julen och istället åka på kryssning. Nora går med på det först efter att de donerat till sjukhuset och kyrkan. Sedan är det inget i julfirandeväg över huvud taget. Det retar gallfeber på grannarna.

Jag kan tycka att filmen är lite töntig. Vad spelar det för roll hur julen firas. Här pratar vi om att alla har julbelysning. Alla har en snögubbe på taket och alla gör det de alltid har gjort. Det stör mig mycket. Det som stör mig minst lika mycket är Luther och Nora som blir hysteriska och inte kan tänka sig att fira alls. Det känns liksom onödigt. Det går att ha en julfest och sätta upp lite pynt. Gissar att ingen dött av det. Nja, jag har sett den här tidigare men kanske är det så att den inte åldrats väl. Förresten var får alla amerikaner sina otroligt fula tröjor ifrån? Det får dem att se väldigt töntiga ut.

lördag 1 december 2018

Deck the Halls



När Steve får en ny granne är det allt annat än lätt för honom. Den nye grannen Buddy tar nämligen över julfirandet i staden de bor i och det faller inte Steve i smaken. Julen är hans grej och varför tycker alla att Buddy är så väldigt trevlig? Så får Buddy för sig att hans hus ska ses från rymden och det blir en ljusshow som alla kommer att ha en åsikt om, speciellt Steve.

Det är en okej film men jag hade lite svårt att komma ihåg handlingen efteråt. Det är amerikanskt och såpigt och lite övertöntigt. Nja, vissa filmer är en smaksak, så även denna.

24 dagar av film

God första december och nu tänkte jag skriva om julfilm i 24 dagar. Det återstår att se om jag hittar 24 filmer jag inte sett. Jag har nämligen tittat mig igenom rätt mycket julfilm de senaste åren. Det finns många kvar och därför hoppas jag att det går.

fredag 30 november 2018

Helgfrågan v. 48



Det är dags för helgfrågan så här fredag kväll. Dagen avslutades med en mycket bra föreläsning på tre timmar. Det var pengar väl spenderade av vår kommun. Helgfrågan i alla fall:

Har du spanat in några böcker med jultema som du vill läsa?
Hur firar du 1:a advent?

Julböcker är knappast min melodi. Jag tror jag läst fem i hela mitt liv. Det är visserligen en genre som verkar ha exploderat de senaste åren. Jag gillar Anna Fredriksson och hennes nya bok kom i tisdags. Den heter 11 nätter före jul.


Första advent firas rätt lugnt. Här i min lilla hemort är det julmarknad och varje år ställer en hel del hantverkare ut så det blir en runda till den. Det brukar finnas vackra saker. Ett år hittade jag ett vackert smycke till min mor. Det var gjort av björk och mycket annorlunda. Lite saffranskaka och tändande av ljus med familjen är en annan tradition. Däremot måste jag rätta lite nationella prov men det gör jag på förmiddagen. 


torsdag 29 november 2018

Hur man botar en fanatiker av Amos Oz



Hur botar man en fanatiker? Det diskuteras ganska mycket i boken med samma namn. Det är Amos Oz som funderar över detta. Oz ä född i Jerusalem. Hans föräldrar lämnade Europa innan andra världskriget och Oz har nästan alltid varit en av de som diskuterats som en nobelpristagare, men aldrig kommit längre. Det är dock inget han tar upp i sin bok men sina föräldrars bakgrund, och sin egen som delaktig soldat i försvarande mot och krigande mot Palestina och sina övriga arabiska grannar. Detta till trots anser han sig vara pacifist och det diskuteras ganska mycket i boken.

Det är lätt att hitta en fanatiker menar Oz eftersom de sällan har någon humor och har svårt att skratta åt sig själv. Det är ofta en person som är väldigt mån om att rädda andra och även tolka hur denna räddning ska gå till. Någonstans finns också en viss form av hårdhet. Alla är vi lite fanatiker och vi måste veta det om oss själva innan vi kan hjälpa andra.

Hur botar en då en fanatiker? Jo, genom att läsa mycket. Hur ska då lösningen på konflikten mellan Israel och Palestina genomföras? Kompromisser. Boken är både bra och dålig och jag vet inte riktigt hur det blir i slutänden när allt kommer omkring. Bra är boken för att den diskuterar ett relevant ämne. Den är dålig för att fokus är på en konflikt och inte alltid översättningsbar till annat. Det är en bra bok för att det finns mycket att diskutera kring den. Det är en dålig bok för att Oz är något självgod här och där. Läsvärd? Jo, det är den verkligen. Med elever? Knappast och jag tror inte ens att de har nytta av den överallt på högskoleförberedande program.

onsdag 28 november 2018

The Crimes of Grindelwald - Fantastic Beasts 2



Det har gått tre månader sedan de amerikanska trollkarlarna fängslade Grindelwald och nu ska han tillbaka till Europa. Fast är det något som en bör lära sig är det att trollkarlar med lite storhetsvansinne aldrig går att fånga eller hålla fångna. Så, Grindelwald rymmer och ska leta reda på Credence, den unga pojke som misshandlades hårt av sin fostermor i förra filmen. I London försöker Newt Scamander att få tillstånd att resa utomlands. Något som är ganska svårt efter att ha förstör halva New York och han nekas. Däremot dyker Dumbledore upp och ber honom hitta Credence innan någon annan gör det.

Därför reser Newt, och hans många vidunder, samt Jacob, hans muggelvän, till Paris för att leta efter Credence, Tina och Queenie. Det visar sig att pojken är intressant för alla och många tror att han egentligen är en Lestrange. Credence vill bara veta vem han är. Grindelwald däremot har planer för allt och samlar likasinnade trollkarlar som har något svårt för mugglare. Jacob känner sig allt annat än bekväm med dessa åsikter.

Det finns bra saker och förvirrade saker med den här filmen. Människor som inte är födda dyker upp och vissa manusgrejer känns ganska så krystade. Fast det blir väl så ibland när det kommer till filmkanon. I alla fall är det nästan som Harry Potter men med äldre människor. För det är väl tanken att de som började läsa boken runt 2000 ska kunna se den här nu och känna igen sig. Jag måste säga att Jude Law gör ett bra jobb som Dumbledore och att Eddie Redmayne är rätt gullig som Newt. De andra skådespelarna gör bra ifrån sig och jag är underhållen. Däremot förvirras jag och undrar hur Rowling ska förklara saker. Skriva en bok som förklarar vissa karaktärers liv innan? Nja, lite kritik kan hon tåla för det finns förvirrande saker.

måndag 26 november 2018

20 snabba om hösten

Den här hittade jag på Enligt O som ofta sätter ihop lite snabba enkäter där valet är det ena eller det andra.

Vad väljer du? Tänk snabbt!

höst eller vår? Jag fyller år då och vårvintern är underbar med sitt ljus.

snö eller regn? Snö gör världen ljus och vacker. Är det kallt och det ligger 50 cm snö så är det underbart och solen skiner. Slår regn alla dagar utom ett fint mjukt vårregn.

glögg eller varm choklad? Har lite svårt för glögg men dricker det. Choklad går att dricka året runt.

pepparkakor eller lussekatter? Jag älskar pepparkakor och saffran men äter det helst i mjuka kakor. Pepparkaksmuffins och saffransmuffins är mina favoriter.

tv-serie eller film? Bra film är så underbart. Jag gillar serier men tycker om film som är typ noveller. Serier är mer som en riktig roman. Ibland måste en konsumera båda.

teater eller musikal? Teater är det nog för mig. Jag har lite svårt för vissa musikaler men det fungerar ibland. Teater fungerar alltid. Var och såg en uppsättning gjord för skolan för ett tag sedan. Det var riktigt bra.

deckare eller feelgood? Deckare läser jag bara av författare jag gillar. Prövar så sällan något nytt i den genren. Feelgood vågar jag mer inom.

pocket eller inbunden? En riktigt tjock bok känns bäst som inbunden. Dessutom har det lite med synen att göra, för det blir snurrigt att läsa pocket.

e-bok eller ljudbok? Båda! Att börja läsa e-bok är en upplevelse och underskattat. Ljudböcker är ett måste.

bokmärke eller hundöra? Bokmärke! Inget annat gäller.

en i taget eller slalomläsning? När jag är pigg. Det är jag inte nu men jag försöker läsa upp mig.

bibliotek eller bokaffär? Alltså jag borde inte svara det men så är det. Det finns mer än böcker som lockar dessutom.

bokblogg eller booktuber? Har försökt lyssna men tappar fokus. Det är inget som passar mig.

instagram eller facebook? Jag har inte facebook så. Twitter kanske?

På spåret eller Så mycket bättre? Det fungerar alltid. Så mycket bättre beror på artister.

Lady Gaga eller Barbra Streisand? Gillar henne i de flesta lägen. Hon är väldigt bra i American Horror Story där hon var med för ett tag sedan.

Ingemar Bergman eller Vilhelm Moberg? Åh, som att välja mellan pest eller mindre pest. Båda herrarna hade sina fördelar och sina olater.

hyacint eller amaryllis? Luktar inte lika mycket och är vackert röda.

adventsstjärna eller adventsljusstake? Har en fin vacker som en vän gjort. Gjutit den i järn och med el. Så vacker.

julböcker eller julmusik? Vissa är bra men oftast är de trallvänliga. Fast O Helga natt är svår att slå. Då blir jag alltid rörd.

söndag 25 november 2018

Day 30: What affect has Harry Potter made on your life and how much does it mean to you

Jag tror att det handlade mycket om att det var okej att läsa Fantasy. Det är ganska svårt att förklara poängen för en del. Varför förstår jag inte men det blev bättre för en del. Många elever har också läst böckerna och har ett förhållande till det.

Personligen har det inte påverkat mitt liv men jag gillar böckerna och har lättare att få eleverna att känna igen paralleller. Men att det blev okej med lite annorlunda litteratur känns helt rätt att läsa. En del elever tror att jag bara sett filmerna men jag har gjort både och för någonstans är det kul att ens intresse blev mainstream. Nu väntar jag bara in Star Wars ska slå igenom. Det lär nog inte hända.

lördag 24 november 2018

Inte längre min av Ann-Helé Laestadius



Maja bor i Kiruna. Hon vill så gärna bok kvar i sitt gamla hus men hennes familj älskar den nya lägenheten. Speciellt lillasyster Molly som äntligen har ett eget rum. Mamma ett rent kök och ja, pappa är nöjd han med. Maja saknar sin vän Julia som bor i Luleå. Hon förstår inte varför Julia ändras så mycket. Albin och Majas förhållande verkar inte riktigt vara som det en gång var. Han är lite annorlunda sedan han inte blev vald till TV-pucken och det sårar Maja. Så händer något med morfar som Maja inte riktigt kan hantera. Det kommer också en ny tjej till stan. Aurora heter hon och är intressant men hon ska bo i Majas gamla hus och rum. Alva finns också där men Maja tycker nog att hon är lite udda ibland.

Jag tycker mycket om den här boken men samtidigt finns det saker som jag stör mig något på. Maja gillar verkligen inte förändring och ändå säger forskning att yngre människor är mer anpassningsbara. Hon har familj, vänner och stöd men är så ängslig att jag blir trött med jämna mellanrum. Hennes största problem är att hon inte pratar med någon om sin ängslighet. Det kan vara lite småfrusterande. Ingen klarar av förändring men det är liksom för mycket för mig som läsare och för Maja med tror jag. Kanske borde författaren låta Maja vila i något.

Det är en bra uppföljare utan att repetera den förra. Däremot tror jag för att det ska ge mer så borde det komma en bok tre där Maja kanske faktiskt går tillbaka till BUP och pratar om allt. Det är värt att kanske diskutera det fokuset. Kanske också hur Maja beter sig mot Alva då och då. Nja, lite att röra upp om det blir en trea. 

fredag 23 november 2018

Helgfrågan v.47


Det finns ju någon form av nöjdhet när saker blir gjorda. Så denna vecka när jag har lyckats rensa ut min garderob och faktiskt skänkt en del. Kläder ska användas länge och ofta pensioneras de som superslitna. Men jag hade lite kläder som jag kunde skänka bort. Det har gjorts. Känns befriande.

Nog om mina kläder. Det är fredag och helgfråga hos Mia. De är som följer:


Vad tycker du om bokpaket? 
Bonusfråga: Har du några bra julklappstips?

Jag är både för och skeptisk. Det känns som om jag först och främst vill gilla boken. Annars blir det svårt. Nja blir väl svaret på frågan i så fall. Det beror helt på.


Jag har börjat ge bort upplevelsepresenter. Det kan vara teater, konsert eller en matupplevelse eller en biljett till en mässa. Besöka något eller liknande. Det har varit uppskattat har jag märkt.

onsdag 21 november 2018

Bara dra av Ann-Helén Laestadius




Johannes känner att han måste bli renskötare. Han är äldst och känner ett ansvar att ta hand om allt. Speciellt som att hans yngre bror Henrik vill gå estetiskt program och dessutom börjar prata om att flytta till Stockholm. Anders är alldeles för liten. Johannes hoppade av gymnasiet och tog hand om renarna. Hans kompis är något av en kriminell och så träffar Johannes Minna. Minna som är annorlunda men ändå inte.

Detta är en fortsättning på Laestadius serie om Agnes. Johannes är storebror till Henrik, den kille som Agnes är tillsammans med. Detta handlar också om att vara same men på ett helt annat sätt. Johannes beskrivs som en kille som inte riktigt vet vad han vill. Han är trött på att göra det som alla förutsätter att han ska göra det som förväntas av honom. Det är också bra att saker som alkoholism och utanförskap behandlas lite men kanske inte tillräckligt. Den här är helt skriven i en lättläst version och den fungerar bra. Intressant att komma tillbaka till Norrlands inland.

tisdag 20 november 2018

Kulturkollos tisdagsutmaning: Vad som gärna får ta slut och det som aldrig behöver göra det

Kulturkollos tisdagsutmaning:

Den här veckan pratar vi om saker som aldrig tar slut. Det kan vara på ett negativt sätt – de evighetslånga mötena, det slaskiga vintervädret, det trista boken som man känner att man måste läsa till sin bokcirkel. Eller på ett positivt sätt – romankaraktären du aldrig tröttnar på oavsett hur många böcker i serien som kommer ut eller TV-serien som du skulle kunna binge-titta på i flera dygn.

I veckans utmaning vill vi att du delar med sig av minst ett kulturellt fenomen (litteratur, film, teater, serier osv.) som tråkar ut sig så till den milda grad att du inte förstår hur någon överhuvud taget kan ägna tid åt det och minst ett kulturellt fenomen som du aldrig upphör att intressera dig för.

Ja, vad vill jag ska sluta. Numera har jag själv slutat titta på Grey's anatomy för jag blev besviken på serien i sig och kunde inte se mer. Däremot tror jag att t.ex. NCIS, NCIS Los Angeles, Supernatural och andra serier som har hållit på i nästan 15 år behöver säga hej då. Hur mycket en än älskar det behöver det verkligen ta slut någon gång. Det är livet, även för en serie.

Jag undrar varför vi fortfarande säger TV-serie när de ändå ibland streamas och till och med kanske enbart finns där. Bikommentar men jag undrar ibland. Gammal vana?

Något jag inte vill ska ta slut, men som måste göra det, är väl HjorthRosenfeldts serie om Sebastian Bergman. Det har just kommit en ny bok men jag skulle önska att de skrev dem länge. Så kommer det inte och bli men jag kan ju drömma.

måndag 19 november 2018

Muralgranskaren av David Nessle



Det är en rätt rolig bok där nutida fenomen kommenteras med hjälp av medeltida målningar. Det är inte humor för alla men det är min typ av humor.

söndag 18 november 2018

The Return of Hjärtans Fröjd av Per Nilsson


När jag läste första boken tänkte jag att bok två för följa med. Så blev det. Här är pojken tillbaka men han är numera lite mer vuxen och hans lillasyster Hanna spelar en större roll. Han träffar en annan flicka som heter Amina. Hanna tycker mycket om Amina. När Ann-Katrin, Hjärtans fröjd, dyker upp igen återkommer lite av denna nyfikenhet på henne. Det visar sig att pojken har mycket kvar att reda ut för sig själv.

Det är ibland konstigt att läsa en bok om någon som är som en trettioåring men går på gymnasiet. Mycket av resonemanget känns lite väl vuxet. Nu är jag där igen. Jag har svårt för de senaste böckerna av Nilsson jag läst. De blir bara lite sådär halvdana för mig och jag ids inte ens lägga krut på att minnas dem. Den här tänker jag inte heller läsa med mina elever. Någonstans märks det att boken är några år. Så klassisk är den faktiskt inte som många i min omgivning gärna påstår.

lördag 17 november 2018

Hjärtans fröjd av Per Nilsson




En pojke blir kär i en flicka som han har tittat på i smyg på bussen en tid. Han är helt fascinerad av henne, Hjärtans fröjd som hon kommer att kallas. De börjar träffas allt oftare och pojken blir djupt förälskad. De tillbringar en natt tillsammans innan han åker till USA. Hans sommar i Boston handlar mycket om att göra saker men Hjärtans fröjd återkommer han till hela tiden. Han skriver en mängd med brev och även lite dagbok. När han kommer hem visar det sig att kärlek inte alltid är lätt.

Det här är en bok jag blir förvirrad av. Jag läser men blir arg med jämna mellanrum. Kanske är det Nilsson som författare. För mig är han både ock. Ibland briljant och ibland mindre bra. Den här är liksom bra men inget mer. Jag vet inte vad det är som stör mig så mycket men något är det. Boken handlar om kärlek som är ganska ensidig. Det är också svårt att förstå namnet Hjärtans fröjd. Lite halvironiskt känns det som. Jag tänkte läsa denna med elever efter rekommendation av en kollega men jag är nog inne på Linda på bloggen Enligt O. Ska du läsa, läs då böcker för att de är bra. Inte av gammal vana. Den här är inte av gammal vana.

fredag 16 november 2018

Helgfrågan v.46



Fredag och de där oxveckor som en pratar om i januari. Ha, piff! Det är för mycket jobb och för lite av annat. Tror jag somnade i bilen en stund innan jag åkte hem idag. Det är lite luddigt nämligen. Hem kom jag. Inga krockar heller. Nog med babbel. Det är dags för Mias helgfråga:


Har någon adventskalender? 
Bonusfråga: Choklad eller chips?

Japp, det har jag. Det är inte choklad utan lakrits. Det är gott och en om dagen kan vara lite uppiggande. Jag gillar nedräkningen och ska se om det är saffranslakrits i år. Det finns ju väldigt många kalendrar nuförtiden och några vänner har barn runt 10 år. De brukar få kalendrar med leksaker och då färre julklappar. Ganska smart om du gillar LEGO för de har många och det ger några fler figurer.

Jag gillar choklad väldigt mycket så det får bli choklad. Så här års äter jag gärna praliner från en lokal fabrik. De är hur goda som helst och deras praliner med Bailey, mintpäron och hallonlakrits är underbara.

torsdag 15 november 2018

Day 27: Would you rather own The Invisibility Cloak, The Resurrection Stone or The Elder Wand.

Det får nog bli osynlighetsmanteln det. En praktisk sak att ha med sig. Tänk att gå och handla utan att någon ser en. Eller smyga in på ställen där en inte får vara. Det skulle vara lite spännande och dumt. Knappast något jag gör varje dag.

onsdag 14 november 2018

The girl in the spider´s web



Jag har läst David Lagercrantz båda böcker om Lisbeth och Mikael. Även om det är helt okej läsning är det inte Stieg Larsson på samma sätt. Något som ändras är den tekniska delen. Där det finns en samhällskommentar i Larssons tre böcker finns det en större diskussion kring det tekniska. Dessutom tror jag att jag saknade Lisbeths och Mikaels närmare samarbete. Här känns de som två satelliter som råkar korsa varandras banor ibland.

Det har gått några år sedan Luftslottet som sprängdes. Lisbeth lever som någon form av enforcer och ger sig efter män som misshandlar kvinnor och ev. barn. Hon lever i ett sorts vaccum där många vet vem hon är men myndigheter och liknande inte hittar henne. Inte heller har hon pratat med Mikael Blomkvist på några år. Han har ingen aning om var hon är.

En man kommer i kontakt med Lisbeth. Han vill att hon ska stjäla tillbaka ett program han gjort åt USA och deras militär. Det gör hon men det gör också att NSA hittar henne. Helt plötsligt jagas familjen av en grupp med målet att få tag på programmet och Lisbeth jagas av SÄPO och NSA. Det är så som Lisbeth behöver hjälp av Mikael igen. Det är ett ganska intressant återseende.

Jag tycker den här filmen är helt okej. Den är lite som boken, alltså helt okej. För det är en ganska uppenbar berättelse som skulle ha behövts hållits ihop bättre. Claire Foy spelar Lisbeth och Sverrir Gudnason är Mikael Blomkvist. Det finns något skört över de båda som inte funnits tidigare och det gillar jag. För i min uppfattning är det så de är med varandra. Hårda och arbetsamma men tillsammans på egen hand lite sköra. Annars är det som boken rätt mycket koll på action. Så får det vara. Underhållning men jag ska vara ärlig. Noomi Rapace kommer alltid vara den första och bästa Lisbeth Salander. Det är något i hennes gestaltning som känns som uppror. Kanske förmågan att se på människor under lugg, bokstavligen.

tisdag 13 november 2018

Day 26: If you could be able to work one spell without a wand what would it be.

Lätt skulle jag vilja få saker att komma till mig. Det vore skönt att bara kalla på en sak och så kommer den. Så accio vore min förtrollning utan spö.

måndag 12 november 2018

Day 25: Nineteen years later. Are you happy how it turned out, or do you wish something was different, ie Neville married Luna.

Nej, jag är rätt nöjd. Det är inga problem med vad som hände. Däremot önskar jag Luna hittar någon. Neville verkar vara dömd att inte leva med någon för det är tydligen så lärare på Hogwarts lever. Låter faktiskt ganska hårt men vem av dem var gift? Synd men sådant är livet ibland.

söndag 11 november 2018

Sjutton av Per Nilsson



En pojke ligger i en sjukhussäng och bredvid honom sitter hans pappa. Det är en fin bild om det inte vore för att det är första gången på flera år som pappan ser sin son. När pojken ligger där börjar pappan berätta om sitt liv. Hur han var som ung och hur det blev. Sedan kommer en flicka som är intresserad av pojken och hon börjar också lyssna. Slutligen kommer mamman och berättar sin berättelse. Jonatan ligger alltjämt medvetslös.

Jag blev rekommenderad denna av en kollega som tyckte att vi kunde läsa den i svenska. Dock ryggar jag rätt rejält för jag vägrar att läsa en roman som har en ganska sorglig syn på kvinnor. Det finns ett hårt och lite otrevligt drag från föräldrarna som först och främst är fokus i denna berättelse och deras sätt att prata till en sjuttonårig flicka. Inte för att det inte går att prata med unga på olika sätt men det känns lite konstigt. Boken är från 2004 och mycket har hänt sedan dess. Den passade inte mig men är välskriven. Vissa böcker åldras dåligt.

lördag 10 november 2018

Väntar tills natten kommer av Christoffer Holst



Lukas och Sam har varit ihop i ett år men nu ska de tillbringa sommaren tillsammans. I en fiskestuga vid Vänern. De får hyra det ganska billigt om de renoverar lite och det passar dem utmärkt. Sam jobbar på ett museum i närheten men Lukas ska läsa en fotograferingskurs och sedan är han hemma hela dagarna. Det är så det känns för honom. Sam jobbar hela tiden och Lukas är ensam. Han besöker campingen i närheten som drivs av mor och dotter. Tiden går och det blir lite ensamt för en kille som är från Stockholm.

När Lukas en dag hittar en dagbok blir han lite som besatt. Mannen i boken dog för länge sedan och är släkt med kvinnorna på campingen. Han försvann i Vänern tror man. Med tiden börjar Lukas uppleva konstiga saker och han blir mer och mer rädd för att vara ensam.

Att skriva en bok som påminner om en amerikansk skräckfilm är en bedrift tycker jag. Det är något som Holst lyckas med ganska bra. Stämningen som alltid finns i amerikanska skräckfilmer är förekommande härmed och vi vaggas in i både det ena och det andra känslan. Jag ska ärligt säga att det var svårt att komma in i berättelsen till att börja med men sedan tog den sig. De sista sidorna var väldigt spännande.

Det är en bedrift att skriva litteratur för unga vuxna men jag tycker att den är riktigt bra och faktiskt minst lika läsvärd om du är äldre. Önskar att jag kunde läsa den på jobbet men jag har två svensklärarkollegor som inte läser denna typ av trams. Synd för ibland är trams riktigt bra.

fredag 9 november 2018

Helgfrågan v.45



Det är fredag och denna vecka har varit brutal. Med brutal menar jag otroligt mycket att göra och ingen egen tid alls. Det är inte så att jag springer omkring och latar mig på jobbet i vanliga fall men denna vecka. Brrr, säger jag bara. Mia undrar inför helgen:


Vad läser du nu?
Bonusfråga: Berätta något du tror vi inte vet om dig?

Jag läser Ann-Helén Laestadius Bara dra. Det är en lättläst bok om Johannes som familjen tycker ska bli renskötare men det tycker inte Johannes. Jag brukar parallelläsa en del men jag läser tre böcker med mina elever i skolan så det får räcka.

Det mesta skulle jag tro. Jag berättar inte mycket privata saker på min blogg. Fast jag kan väl berätta att jag en gång i tiden stått på samma scen som Janne Loffe Carlsson. Jag var utklädd till GB Glassclown. Han var där för att underhålla. Det är lite udda.

torsdag 8 november 2018

Hett i hyllan #169



Så här på torsdagar undrar Monika ofta om hur vi har det i bokhyllan. Kanske en och annan glömd pärla eller favoritförfattare som blivit bortglömd:

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?



"Amos Oz är förnuftets röst i det kaos av lögner och hysterisk retorik som präglar den globala debatten om pågående konflikter", skriver den sydafrikanska Nobelpristagaren Nadine Gordimer i förordet till Hur man botar en fanatiker.

I denna högaktuella lilla bok berättar den israeliske författaren Amos Oz med humor, insikt och klokhet om hur han ser på konflikten mellan israeler och palestinier och hur den kan lösas. Här har bägge parter rätten på sin sida och det går inte att göra en enkel indelning i "onda" och "goda". Det enda tänkbara, enligt Oz, är en framförhandlad tvåstatslösning inriktad på att uppnå varaktig fred. En mycket smärtsam kompromiss där delningen av landet nästan blir som en amputering för båda sidor. 

Amos Oz tar också upp den tilltagande fanatismen runtom i världen, analyserar dess karaktär och ger recept på hur man bäst bemöter den."

Nu ska jag vara ärlig. Jag borde ha läst den här för flera år sedan. Den ligger på mitt skrivbord men livet kommer alltid emellan. Tror jag måste läsa den nu. Läsa den för att det är dags. Kanske dags att använda den i religionsundervisningen.







onsdag 7 november 2018

Day 24: Any particular scene you wished would have been put in the movie but it wasn’t.

Det kan jag egentligen inte komma på men det saknas mycket från Fenixorden så jag säger väl något därifrån. Kanske en scen med Sirius för det är verkligen mycket kring Sirius och Harrys pappa i den här boken som jag kan sakna i filmerna.

tisdag 6 november 2018

Kulturkollos tisdagsutmaning: Kärlek, lidelse och dyrkan

Kulturkollo har tema kärlek denna vecka och veckans utmaning ser ut som följer:

Vi låter kärleken flöda denna vecka – det kan vara kärleken till litteraturen, till naturen, till en idol eller vad du vill. Veckoutmaningen kommer dock att fokusera på kärlekspar. Kulturen fylls av kärlekspar, oförglömliga, otroliga, förutbestämda, obegripliga och alldeles fantastiska.

Denna vecka vill vi att du listar just sådana par – de oförglömliga, de osannolika, de mest självklara kärleksparen du kan komma på. Tänk litteratur, tänk teater, film, serier eller varför inte ur konstens värld.


Kärlekspar finns det ju många av och det är inte alltid som det slutar lyckligt. På teatern får det nog allt bli Romeo och Julia. Jag har haft förmånen att se pjäsen i flera versioner och den fungerar i alla tidsåldrar och kulturer.

Litteraturen får bli aktuell läsning och då Violet och Theodore. De förekommer i Jennifer Nivens bok Som stjärnor i natten. Det är en fin kärlekshistoria som slutar i hoppet. De är dock så fina ihop och många av mina elever blir lite rörda över deras trevande.

I filmens värld är jag väldigt svag för Anna Scott och William Thacker i Notting Hill. Den kända skådespelerskan som möter bokhandlaren och båda faller hårt. Det är lite ångestfyllt under vägens gång.

Tv-serier är många och varierande och nog förekommer kärlek både här och där. En av de par jag tycker mycket om är Daphne och Niles från Frasier. De är väldigt rara och tar verkligen den långa vägen runt innan de hittar varandra.

I konstens värld får det nog bli Kyssen av Gustav Klimt. Jag är svag för den tavlan och den är så fin på något sätt. Fast det tror jag alla tycker.

 Bildresultat för kyssen gustav klimt

måndag 5 november 2018

Day 23: Any part of the books/movies that makes you cry.

Alltså när vissa karaktärer dör då gråter jag. Speciellt när det är en sorglig och känslosam död. Fasiken vad jag grät mig igenom vissas dödsscener.

söndag 4 november 2018

Allt jag säger är sant av Lisa Bjärbo




Det här är boken om Alicia som bestämmer sig för att hoppa av gymnasiet. Hon är så innerligt trött på det och hennes kompis Fanny fattar ingenting. Inte mamma och pappa heller. De blir lite förtvivlade och mormor, bästa mormor i världen, är faktiskt också ganska skeptisk. Fast Alicia får ju jobb på ett café. Det är allt bra skumt men det ger pengar och det är där som Alicia möter Isak. Han fikar där ganska ofta och han är underbar och något äldre. Men vad gör det.

Alicia är en ganska typisk tjej. Jag känner så väl igen henne. Inte behöver jag en utbildning för jag är helt otroligt bra på det jag gör. Sedan finns det något otroligt naivt över henne också. Det kanske en ungdom märker men jag reagerar ganska ofta på detta och så får det vara. Svårt att sätta fingret på men det är väl gymnasieläraren i mig som känner igen kaxigheten som egentligen är en liten tjej som inte förstår sin omvärld.

Det här är min största kritik mot boken. Alicia verkar ha noll empati för andra. Inte sina kompisar, arbetskamrater, föräldrar eller något. Visst hon älskar mormor och sin bror men empati är inte samma sak. Att människor kan påverkas av henne verkar gå Alicia förbi. Nu är jag hård men det gör boken ganska svår att läsa som undervisningsbok. Jag hade tänkt använda denna men just Alicias lite oförmåga att inte alltid relatera till andra är en svaghet och det är inte vad jag vill med min undervisning.

Är boken bra då? Ja, om du gillar Bjärbos humor för det är ett måste. Jag gillar hennes humor och tycker att boken är bra. Vissa delar är pinsamma men så är livet. Jag lyssnade på den och det fungerade bra. En bra läsning av en bra svensk författare som skriver för unga vuxna men inte för mina elever dessvärre.

lördag 3 november 2018

Day 22: Harry Potter or Twilight

Ja, det säger väl sig själv? Det är Harry Potter. Jag började med den första Twilight och gav upp. Filmerna har jag sett men de var inget som fastnade.

fredag 2 november 2018

Helgfrågan v.44


Det är fredag och jag är ledig. Det är ganska skönt men måste ändå jobba lite då nästa vecka är brutal. Så några timmar idag för att få lite vilotid nästa vecka är totalt värt det. Nu undrar i alla fall Mia detta inför helgen:

Firar ni Halloween?
Bonusfråga: Gillar du läsa skräckböcker?

Nej, jag firar inte Halloween överdrivet mycket. Kanske ser jag en skräckfilm och äter lite godis men det är ungefär allt. Det har nog inget med själva firandet att göra utan med mig. Sedan verkar ingen fira det hemmavid. I alla fall inte i någon större utsträckning så det glöms bort.

Jag läser inte så mycket skräck som jag tycker jag skulle kunna. Det blir en och annan skräcknovell med några års mellanrum. Däremot ser jag skräckfilm och får väl min kvot där. Jag tyckte att nyfilmatiseringen av IT var väldigt bra.

torsdag 1 november 2018

Hett i hyllan #168

Det var så länge sedan jag gjorde denna men nu när det är en ledig dag tänkte jag passa på. Här i alla fall så frågar Monika på bokslut.blogspot.com vad vi har för bokskulder i bokhyllan:

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?


Det här är inte den bok jag äger men det här omslaget är mycket finare. Jag har inte läst Fredrikssons bok men jag känner att jag borde. Mest för att min mamma och min farmor tyckte mycket om den och jag har väl funderat på den i många år. Någon dag ska jag läsa den. Fast med ett annat utseende. Detta var mycket finare. Baksidestext:

Hanna är född på 1860-talet i Dalsland, nära norska gränsen. Det råder kärva tider - undernäring och panikartad utvandring gör att de unga som blir kvar tidigt tvingas ta ansvar för sin egen försörjning. Hannas tillvaro gungar och får stadga först när hon träffar en man. Han kommer norrifrån, är lite udda och gammal men ansvarskännande. När de gift sig rustar de tillsammans upp en vattenkvarn. De har barn i två kullar och lever ett drägligt liv. En dag orkar dock mannen inte längre. Hanna blir änka och söker en ny framtid i sekelskiftets Göteborg. Johanna är Hannas dotter. Hon har goda minnen från Dalsland, pappan och de år då hon blir vuxen i Göteborg - en stad som under hennes livstid byter ansikte, från industriproletariat till välordnad storstad. Villkoren blir bättre, men den enskildes anonymitet ökar och klassklyftorna är fortfarande påtagliga. Johanna vaknar politiskt och reagerar mot kvinnors sämre villkor. Anna är Johannas dotter. Hon är en modern yrkeskvinna och hennes liv är händelserikt. Ur ett nutida perspektiv tar hon på olika sätt del av mammans och mormoderns liv, förstår ibland, berörs och påverkas. Hon jämför med sitt eget och ser skillnaderna - men även likheterna.

onsdag 31 oktober 2018

Som stjärnor i natten av Jennifer Niven



Theodore Finch, Freak eller vad du nu vill kalla honom, är speciell. Det tycker alla i skolan och många skyr honom som pesten. Violet Markey är egentligen ganska populär men sedan hennes systers dödsolycka är de flesta lite försiktiga runt henne. De båda möts i skolans klocktorn en dag när båda funderar på att ta livet av sig. Så räddar Finch Violet. Han får henne att se ut som en hjälte när det egentligen var tvärtom. Finch finner henne intressant och när deras geografilärare ger ut sin åk-till-olika-utsiktsplatser-och-skriv-om-dem-uppgift blir de gruppkamrater. Det är inte riktigt vad Violet drömmer om. Sedan olyckan åker hon inte bil men Finch kan inte låta bli att pusha henne. Detta samarbete är bra för dem båda.

Detta är en väldigt fin bok och den tog hårt på mig. Finch är bipolär och jag har en gång levt med en bipolär man. Det finns så mycket hos Finch jag känner igen och så mycket som jag levt med. Boken är viktig för ungdomar då den handlar om psykisk ohälsa och dessutom på ett realistiskt sätt. Det går inte lätt och det är inte ett lyckligt slut men det känns trovärdigt.

Vi har läst den här i svenska och engelska och faktiskt är det en fördel. De får med sig olika saker och vi har tematiserat psykisk ohälsa. Jag tänkte att jag ska läsa andra saklitterära böcker om detta. En vet aldrig vad som händer när en utvecklar sin undervisning. Bra läsning som jag rekommenderar till vuxna också.