Bridget är tillbaka. Hon är äldre men knappast någonstans smartare. Hon är mamma till två söta men ack så ledsna barn. Billy och Mabel är rätt vana vid sin mamma vid detta laget. Efter fyra år i sorg bestämmer sig Bridget för att ta tag i sitt liv igen. Hon bestämmer sig för att gå med på Twitter, banta, leta efter en man och kanske bli en karriärkvinna genom att skriva filmmanus. Som vanligt så försvinner Bridget in i vissa fantasier, drömmar och så småningom även passion. Hennes omgivning är ömsom uppmuntrande och ömsom kritiska.
Det är en bra avslutning på Bridgets öden och äventyr. Den första halvan av boken är jag lite arg för hon är som hon alltid varit. Fåfäng och så upptagen av dumma saker så jag blir knäpp. Sedan händer det något som gör mig imponerad. Hon växer för första gången i två och en halv bok. Det är som om hon kommer till insikt på ett sätt som aldrig hänt tidigare och det gillar jag. Alltså som tvåbarnsmor vid 50 borde det ju hänt tidigare men bättre sent än aldrig. Något som faktiskt hänt är att Bridget får vara en bra mor när ingen annan ser. Att hon sover med sina barn när de är ledsna och oroliga eller sjuka. Att hon inte kan tänka sig livet utan dem. Det är en fin Bridget och när hon tänker att hon behöver ändra livet för dem så är boken något bättre. Jag tror det blir film av detta. Jag har planer på vi vilka som ska spela vilka roller. Hoppas att de tänker samma sak.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar