lördag 5 mars 2016

Heder av Jens Lapidus



Att vid 39 års ålder komma ut från fängelset och inse att den ende som möter honom är hans mammas nye sambo. Det är så Adam känner sig när han lämnar fängelset. Det är sedan en resa i att hitta lite av sig själv igen.

Det är bra men jag önskar att jag hade hängt med mer. Det blir som Lapidus alla andra verk. Snabbt och hetsigt berättat. Tänk vad kul det vore om han skrev om något annat någon gång. Kanske en liten båtresa på havet utan vapen eller brott. Chock på den idén.


2 kommentarer:

  1. Lapidus har jag inte läst, fast han tillhörde populärlitteratur på universitetet.

    SvaraRadera