Smurfigt värre

Häromdagen såg jag Smurfarna. Jag hann inte skriva om den då så jag gör det nu istället. Filmen handlar om våra kära vänner smurfarna som lever i sin lilla by av svamphus. De förbereder sig för Blue Moon-festivalen när Azarel, katten, och trollkarlen Gargamel dundrar in för att kidnappa dem. Alla flyr och Smurfan, Gammelsmurf och fyra andra smurfar hamnar i en virvel som för dem till New York. Det är lite chockande för de små blå.

Detta är inte en tecknad film utan en animerad film med människor. Jag kan tycka att det fungerar eftersom det lyfter tanken om att smurfarna inte finns på riktigt. Sedan är det kul att de franska karaktärerna befinner sig på amerikansk mark.

Jag tycker att filmen fungerar. Det är inte det mest spännande manus men Hank Azaria som Gargamel är underbar. Övriga skådespelare är det de ska och rösterna till smurfarna är bra. Sedan gillar jag att de skrivit in ett par nya smurfar för att kanske passa in i dagens actionfyllda värld.

Men jag tror att det går att se filmen med svenskt tal och det är en film som nog passar barn. Inte för att den har ett så djupt innehåll men vem kan motstå smurfar?