Det är klassikervecka hos Kulturkollo och utmaningen är som följer:
Det finns hur många listor som helst med böcker man ”ska” ha läst och filmer man ”ska” ha sett, men att de är kända är definitivt ingen garanti för att de är bra. Veckans utmaning handlar om att hitta flippar och floppar i klassikernas värld. Berätta om dina favoritklassiker och såga de du inte alls förstår dig på. Skriv om böcker om du vill, eller filmer, musik, konst eller något helt annat. Berätta om fantastiska läsupplevelser du aldrig kommer att glömma, filmer du sett om och om igen, eller grotta ner dig i de där fruktansvärda kulturupplevelserna som gett dig men för livet.
Skriv ett inlägg på din blogg eller i sociala medier. Tagga gärna Kulturkollo så att vi kan se alla inlägg. Självklart går det också bra att svara i en kommentar.
Dags att hylla och såga alltså!
En klassiker som jag inte kan ta till mig är verkligen Dödssynden av Harper Lee. Visst den är bra men rasismen finns där hos alla och jag tycker om att den är aningens överreklamerad både som bok och film. En annan klassiker som jag suckar tungt över är Den unge Werthers lidanden. Säkert bra på sin tid men alldeles för flummig för mig. För att inte prata om Tjänstekvinnans son av Strindberg. Den plågade jag mig igenom. Jag nästan hörde Strindberg sitta och puffa och huffa när jag läste. Vet hut! hörde jag honom säga då och då. Nej, drama och inte bok är min melodi. Novellerna är också bra.
Jag älskar ju mina ryssar och kan bli lite nostalgisk när jag tänker på dem. Därför får Mästaren och Margarita av Bulkov den stora äran att vara huvudklassikern från landet i öst. Underbar i sin form. En annan klassiker, som jag gillar även om den kanske är för modern, är Möss och människor som går att läsa på så många nivåer.
Gudfadern är en filmserie jag inte förstår mig på. Jag gillar den men den är liksom inte relevant för mig. Den bästa som någonsin gjorts? Nja. Klassiker, jo men inte för mig. Hatkärleken till Det sjunde inseglet består men visst är den en klassiker i ordets rätta betydelse. En film som jag tycker om och som nog räknas hit är Some like it hot med Marilyn Monroe, Tony Curtis och Jack Lemon. De två sista klär ut sig till kvinnor och Curtis faller för Monroe men Lemon får en uppvaktare. Den är ganska normbrytande för sin tid.
Jag läser nog klassiker från en annan utgångspunkt. För det första tycker jag att det är intressant att läsa något som werthers lidanden därför att den har betytt så mycket, just för attfå veta och fundera över tiden och hur det kunde komma sig att den påverkade så många unga människor på sin tid. En hel del klassiker har jag läst för att försöka förstå tiden och hur människor tänkte och talade, hur atmosfären var. En klassiker jag hade svårt för var Dostojevskijs Onda andar. Väldigt lång och dessa olika ryska namn på samma person. Det var jobbigt.
SvaraRaderaSå är det väl. Werthers lidanden har jag läst tre gånger. 1 gång på gymnasiet, en gång på allmän litteraturvetenskap på universitet och en gång på tysk litteraturvetenskap. Så, nja. Annars säger den mycket om sin samtid men den är sönderanalyserad för mig.
Radera