onsdag 6 september 2017

Hacksaw Ridge


Hacksaw Ridge är en höjd på ön Okinawa. Under andra världskriget var detta en viktig strategisk punkt i Stilla Havskriget mellan Japan och USA. Därför skulle den intas till varje pris. Varje pris innebar oftast döda soldater i massor.

Filmen börjar i Virginia där Desmond Doss växer upp. Han är Sjundedagsavdentist och när hans bror, och alla andra unga män tar värvning vill han också. Däremot vill han inte strida utan enbart vara sjukvårdare. Att gå med i armén och inte strida är inte det lättaste som finns. Kampen för att få åka ut i kriget är svårt. Till slut får Desmond hjälp av faderns gamla soldatvänner att godkännas. Det finns inget annat än att skicka iväg honom till Stilla Havet och kriget där.

Doss grupp kommer till Okinawa och ska vara en av de styrkor som ska inta Hacksaw Ridge. Att kriga mot den japanska armén är inte likt något annat. Det stämmer även på denna ö. Amerikanerna anfaller och lider stora förluster och de retirerar. Kvar uppe på höjden finns en mängd skadade soldater. Istället för att lämna dem börjar Doss rädda dem. En efter en firas de ned och vid ett tillfälle försöker han även rädda en japan.

Doss fick The Medel of Honor efter kriget. Det är den högsta utmärkelse en soldat kan få och han är hittills den enda icke-stridande soldat som fått den. Som du gissat har Doss funnits på riktigt och var en av de första vapenvägrarna i amerikansk militär. Det är ganska magstarkt att gå med i kriget och inte strida. Jag kan förstå känslan att vilja försvara sitt land. Det är väl inte så konstigt egentligen att en vill det. Nu var Doss ändå en god soldat men att som vapenvägrare gå med, och säga att Gud vill inte se död, och acceptera alla döda japaner är för mig en logisk kullerbytta. Han hade väl kunnat gå med i Röda Korset för att rädda liv. Jag bara inte köper den logiken i mitt huvud.

Filmen är bra och det är en lång stund innan vi kommer in i kriget. Mycket handlar om träningen och bakgrunden. Det är en väldigt lågmäld krigsfilm för att ändå få sådant genomslag. Kanske är det för att Doss, trots att han vapenvägrade, gjorde en stor insats för de män han räddade. Vi diskuterade de andra männens ilska och hat mot honom. Jag förstår rädslan att stå bredvid en obeväpnad soldat. Den måste vara hemsk. Att förringa de unga männens iver och rädsla är egentligen lite elakt. Nu handlar det om Doss men att de hade fått en röst hade varit helt okej för mig. Där tycker jag filmen faller. Jag är grinig när jag ser krigsfilm. Jag vill att den ska vara komplex. Hacksaw Ridge är komplex men ur ett perspektiv. Det gör att den hamnar i mitten av alla krigsfilmer jag sett. Det finns bättre skildringar och sämre. Den här är liksom okej.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar