onsdag 2 augusti 2017

Stenhuggarens dotter av Ewa Klingberg



Släkten är kanske en av de trevligaste bokserierna som har getts ut i Sverige på senare år. Det är en lång berättelse om kvinnor i Sverige och jag tror att jag har skrivit det förr så är det en fröjd. Det blir en ny författare för varje bok och tid. Det gör att det alltid händer något. Jag skulle önska att någon deckarförfattare annat än Karin Wahlberg sätta tänderna i denna serie. Det skulle nog bli intressant. Det skulle också vara intressant om en kvinnlig författare med annan etnisk bakgrund än svensk också tog sig an serien. Finland, Tyskland eller ännu längre bort fungerar ju finfint.

Sissela är en ung kvinna som älskar att göra samma som sin far. Han är en otroligt kompetent stenhuggare och dottern följer i hans spår. När den unge kungen Valdemar vill ha en duktig stenhuggare till kyrkan i Stockholm beger sig de båda dit. Fadern omkommer i en brand och Sissela får själv bege sig till Stockholm. Valdemar är ganska nytänkande och hon får hugga i sten till den dag han tar henne till en av sina frillor. I Stockholm får Sissela leva nära makten men kommer också i kontakt med Ylva. Ylva vars mor, Helena, gick mellan att vara kvinna och man, leder kungens hird. Hon och Sissela blir med tiden vänner. Ylvas bror Matteus, som är präst i bykyrkan, blir den man som Sissela ger sitt hjärta till även om hon oftast delar säng med Valdemar.

Eftersom detta är Sverige på 1200-talet är inte makten självklar och bröderna Magnus och Erik vill gärna peta ned Valdemar från tronen. Det är många Erik att hålla reda på när både Valdemar och Magnus blir fäder till pojkar vid namn Erik. Valdemar mer än en gång. Erik, som döps om till Eskil och vars mor är Valdemars svägerska, kommer att hamna i Sisselas vård och på så sätt befinner hon sig alltid i maktens närhet.

Jag gillar boken och tycker om att Sissela och Ylva respekteras av männen trots att de är kvinnor. Det var ju inte så att det kanske skedde men vem vet. Att vara frilla verkar vara ganska så trevligt och de flesta har inga problem med att de har levt som det. Troligtvis en kvarleva som kyrkan måste ha hatat. Det underminerar ju äktenskapet något. Läsvärd bok och jag gillar Sissela som är en stark kvinna och som bestämmer sig för att inte leva ett allt igenom lätt liv.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar