Lärjungen

Sebastian Bergman har ett nytt intresse och detta utövar han natt som dag. Han sover ibland och träffar även kvinnor. Men annars är han mest intresserad av den dotter han just fick veta att han hade. Han har lovat mamman att aldrig avslöja sig men det betyder inte att han inte tänker veta allt ändå.

Samtidigt så mördar någon kvinnor på precis samma sätt som Edward Hinde en gång gjorde. Problemet är bara att Hinde har suttit i fängelse i mer än 14 år. Till en början tror inte riksmord att detta är en copycat men när Sebastian, som en gång satte dit Hinde, inser att han är en del i morden blir det ett annat liv i skällan.

Vanja är likt Ursula mycket emot Sebastians medverkan medan Torsten som chef är kluven och Billy vill egentligen bara bli erkänd som en duktig polis. Haraldsson dyker upp som jokern i leken och spelar stor roll i riksmords besök gällande Hinde.

Jag hatälskar Sebastian, något annat är egentligen svårt att göra. Jag kan tycka att människor ogillar honom lite väl mycket ibland. Ursulas ogillande får sin förklaring och när Sebastian får en extrem beundrarinna är det lite läskigt och komiskt.

Jag skulle önska att Torsten blev lite mer tydlig för jag kan ärligt inte säga vad han tillför annat än att vara chef. Han borde ju vara en bra polis men jag märker inte alltid det. Torsten blir någon sorts gruppolis.

Niklas Falk läser denna bok också och han gör det bra. Stör mig egentligen bara lite på det hela och det är när han ska göra mjuka kvinnoröster, då blir det lite knepigt att lyssna, men annars är det inget att klaga på. Jag önskar att Hjorth och Rosenfeldt skriver en till. Den här slutade minst lika spännande som den förra.