Thomas och Nora är tillbaka. Lite tilltufsade sedan förra boken men ändå vid liv. Nora har lämnat Henrik och befinner sig i väntan på skilsmässa. Thomas är tillsammans med Pernilla igen och livet ser bra ut.
I mitten av september dör en ung man, Marcus, i vad som ser ut som ett självmord men som man inser kanske är något annat. Margit och Thomas är utredare men det är på grund av Marcus mamma som Thomas driver fallet vidare.
När en man, Fridell, också dör och det visar sig att Marcus haft kontakt med honom så börjar de båda poliserna fundera över kopplingen mellan de eventuella morden. Sandhamn och Stockholms yttre skärgård har som alltid en koppling till fallen.
Men nu, Viveca och Katarina, nu gör vi slut m'kej? Jag pallar inte längre. Min pendelkompis får läsa eller lyssna själv men jag kommer att lyssna på vad som innan nästa bok kommer in i min bil. Vad har Nora med detta fall att göra? Nada, inget och zero. Jag stör mig bara och jag skiter faktiskt i att hon lider av sin skilsmässa. Vad har det med boken att göra? Lite synd för dödsfallen och klurandet har blivit svårare men annars.
Katarina Ewerlöf är en bra läsare men låter så ledsen ibland att jag blir tokig. Speciellt Noras partier. Åh, jag blir bara arg. Så nu slutar jag. Gillade men de tre första så gillar man nog denna mer än jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar