The Hunger Games: Mocking Jay part 1

Det är svårt att sammanfatta en film som är halv. Eller ja, den omfattar den första delen av boken. Delen där Katniss försöker att förstå sin omvärld men inte lyckas. Där distrikt 13 finns. Där tolv är borta och där Peeta inte finns vid hennes sida. Eller där hon försöker förstå att så många har dött.

Fast det handlar inte bara om det. Det handlar också om att det finns en ny president som vill utnyttja henne. Det är också en värld där det nästan är hårdare att leva än i Snows värld. Allt bestäms och man kontrolleras jämt. För Katniss är det nästan lika hemskt som att tvingas att döda andra.

Jag har läst några recensioner och jag förstår förvirringen om boken inte lästs. Jag däremot förstår inte hur man kan hylla Phillip Seymour Hoffman. Han agerar väl men bara för att killen drog i sig en lina för mycket är han inte kung. Jag tycker han är som vanligt, lite bufflig och lite lullig. Men jag tycker att Jennifer Lawrence får för lite cred. Hon fångar Katniss antisociala sida väl. För det är vad denna tjej är antisocial. Hon tvingas bli en bild för ett krig hon inte vill ha. Hon tvingas interagera och hon har själv insett sin roll. Den kan hon inte byta bort. Bra var det i alla fall. Det är långt till hösten 2015.