Gott Nytt År!

Svenne av Per Nilsson

Kollegan ville att vi ska läsa den här med eleverna. Men jag är inte såld. Jag läste den när den kom och så jag har läst om den nu. Alltså den har många bra poänger men har åldrats lite sådär. Det handlar om en ung kille som blir eftersökt för brott. Han är klart högerorienterad och har gått på Dackemans tankar om ett svenskt Sverige.

Det är inget fel på den men med tanke på att mina elever är enormt mycket för vissa partier som kanske beskrivs i boken krävs så mycket av läraren som läser. Jag tror inte vi orkar ta oss igenom hela boken och hålla en nyanserad diskussion. Det kanske är svagt av mig men så är det. Jag är här varje gång jag pratar om en religion eller pratar om historia. Det är inte alltid lätt. Mycket krävs av mig och min kollega för att kunna diskutera den här.

Jag förstår bakgrunden men kan för mitt liv inte läsa den i någon klass. Det måste finnas en form av variation i tankesätt bland eleverna och det är inte vad mina elever är just nu. Boken borde dock läsas och jag rekommenderar den. Däremot har partiet som beskrivs normaliserats för mycket. Det är där vi är idag.

Brick Lane av Monica Ali

Jag läser en kurs i genusvetenskap och vi ska läsa den här boken som stöd för en tenta och jag måste bara önska mig själv lycka till med tentan först. Däremot blir jag inte klok på den här boken. Vem, om det ens finns en vem, var förläggaren som inte tryckte på knappen stanna? Jag tycker den är intressant men vad långrandig den kan bli. Vissa saker går över fort medan andra skrivs i detalj. Jag tänker på beskrivningen var sparpengarna finns. I en burk, i en tygbit, i en burk i en trasa längst in under diskbänken. Gnällig? Nej, jag blir bara trött på överdrivet beskrivande.

Boken är ändå intressant att läsa med genusvetenskapliga ögon och framförallt ur ett intersektionellt perspektiv. Nazneen kommer till London och ska bo där med sin man. Kvar i Bangladesh bor hennes syster. Det är ett arrangerat äktenskap och det märks att de inte riktigt är på samma sida av vad som förväntas av en man och en kvinna. Boken tar sig sedan vidare fram till det år som 11 september sker och under alla år är det spänt läge hemmavid. Döttrarna hålls hårt men är mer anpassade till den brittiska kulturen. Nazneen hittar tröst i religion och en yngre man. Det är ett tvärsnitt av Brick Lane-livet men ur ögonen på en kvinna. Med jämna mellanrum skriver systern brev.

Som sagt är jag kluven till boken. Den är lång och mycket har hänt sedan 2003. Samtidigt är hatet mot muslimer större idag än då. Det finns många lager att fundera över. Som skönlitterär bok är det dock inte en extrem höjdare.

Venom

Ett rymdskepp krashlandar på jorden och några vetenskapsmän tar hand om passagerarna. En lyckas rymma men det är inte så att det är lätt att hitta. Rymdvarelserna är en sorts rörlig svartflytande massa som intar kroppar och ja, förhoppningsvis går det bra. Eddie Brock är en journalist som egentligen inte har så rent mjöl i påsen. När han anklagar den rikaste mannen i San Fransisco, då är hans jobb i fara. Det borde inte vara några problem om det inte var så att han hade tittat på sin fästmös jobbdator olagligt och angett henne som källa. Hux flux är Eddie arbetslös och dumpad.

Men många tror ändå på honom och en av vetenskapsmännen försöker få Eddie att avslöja det företag som experimenterar med fattiga uteliggare, drogberoende och sjuka personer för att se hur rymdvarelserna fungerar. Eddie tar sig in, och där hittar han en kvinna som vanligtvis sitter på gatan och tigger. Han fritar henne men i processen frigör han också rymdvarelsen Venom. Venom intar Eddies kropp och gillar att vara där.

Jag har hört mycket om den här filmen innan och väntade. Den är liksom helt okej. Den påminner om de där filmerna där konstiga saker händer vanligt folk men de har inga problem att döda en massa människor på vägen. Alltså varje actionfilm från 1980- och 1990-talen. Men det är okej och det är spännande att se Tom Hardy prata med sig själv. Helt okej underhållning som finns på Viaplay.

Unga kvinnor

Så här i jultider brukar miniserier dyka upp och detta år är inget undantag. Tydligen är Little Women i ropet igen, en biofilm går upp i dagarna, men detta är miniserien från 2017. Jag tycker väldigt mycket om flickorna March och tro mig när jag säger att jag gråter rätt mycket.

Den lär gå på SVTplay till slutet av januari. För jag tror att de flesta delar har visat sig nu. Det är tre timmar som fungerar väl att titta på. Dessutom Angela Lansbury är med och det är en fröjd.

A Cinderella Story - Christmas Wish

Det är alltid roligt att se Askungesagan i olika versioner. Här är det Kat, som älskar att skriva musik och jobbar extra i tomtens verkstad, som utnyttjas av styvmoder och styvsystrar. I tomtens verkstad jobbar också skolans snyggaste och coolaste kille. Han heter Dominic och han vill gärna bli musikproducent, något han redan så smått börjat med. De två träffas utklädda till tomte och tomtenisse men de blir båda intresserade av varandra.

Det är gulligt och trevligt att se rara filmer så här års. Det är dessutom lite sång här och där och det är också trevligt.

Dagens humör

Christmas at Pemberley Manor

Det är en ganska så rolig film om du har läst Stolthet och Fördom eller sett filmen. Du behöver egentligen inte det men det blir lite roligare. Annars handlar filmen om Elizabeth som ska anordna en julfest i den lilla staden Lambert åt sin vän George, som är borgmästare. Mr. Darcy äger Pemberley Manor som ska säljas och rivas. Men för att det ska bli jul måste de nästan vara där.

Som sagt riktigt rar film och har du viaplay, eller TV8 kan du se den där.

God Jul!

Christmas List

Isobel har alltid älskat julen. Men hennes mamma är lite kontrollerande så det fick inte stökas till för mycket. Inte heller fick något annat ske. När Isobel i vuxen ålder ska fira jul med sin pojkvän hittar hon sin gamla lista för julen. Så hon drar till en liten stad som älskar jul. Pojkvännen åker till en av sina fabriker i Brasilien.

Det är ganska charmigt men någonstans stör jag mig så mycket på hon som spelar Isobel att jag blir tokig. Hon låter som ett barn större delen av tiden, och då menar jag röstläget. Men alla är vi olika.