#is

Is ja, det finns det gott om nu när det har varit lite moddigt och sedan frusit på igen. Eller något i alla fall. Fast detta inlägg får nog handla om böcker istället.

Jag började läsa Sagan om Isfolket någonstans runt 1990. Min kompis läste och jag lånade. Det var nog egentligen rätt skönt. Jag var inne i någon skräckromansfas och hade läst en del Koontz och King. Detta var något annat tyckte jag.

Det tog mig några år att ta mig igenom serien. Att köpa en bok varje månad hade jag inte riktigt pengar till och jag läste fortare än min kompis fick böcker. Så jag sparade och köpte en bok i månaden och läste om. Någonstans runt det att jag började gymnasiet var de färdiglästa.

Is ja, egentligen bara till namnet. För det finns ett stråk av mänsklig värme som är rätt tilltalande. Det handlar om människor som vill andra väl och det är alltid trevligt att läsa om.