Med strömmen av Hjalmar Söderberg

Gabriel Mortimer saknar ibland sitt gamla liv. Det bliv där han umgicks med kvinnor och hånade de män som gifte sig och skaffade barn. Så kom den dag när han själv gjorde samma sak. Han har i sina egna ögon anpassat sig efter samhällets normer och lever nu det liv han en gång föraktat. Det visar sig att Mortimer saknar sitt gamla liv. En dag hamnar han i depression och efter det är han inte lik sig själv.

Det är en ganska bra beskrivning av att gå in i väggen eller hamna i depression. Mortimer vill inget göra känns det som. Jag tycker att novellen är bra men den är inte så gripande. Kanske är det för att jag inte vet om Söderberg beskriver en trasig människa eller en människa som får livkriser. Vem får inte det men att flörta med unga flickor när du är gift känns ganska så beige och jag är lite trött på att män alltid i litteraturen tar den vägen. Så, kluven är jag. Fast du borde läsa den ändå.